Gynekologisk cellprovskontroll

I Sverige kallas samtliga kvinnor mellan 23 och 49 år till gynekologisk cellprovskontroll, även kallad cellprovtagning, vart tredje år. Mellan 50 och 64 år kollas man vart sjunde år.

Varje år får cirka 550 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer medan betydligt fler, cirka 30 000 kvinnor, får besked om att de har cellförändringar.

Beskedet om att man har en cellförändring som skulle kunna vara ett förstadium till en allvarlig sjukdom kan väcka oroliga frågor om framtiden och vad man har att vänta sig.

I själva verket innebär den tidiga upptäckten av förstadier att cancer inte behöver utvecklas. I stor sett alla kvinnor blir av med sina cellförändringar i och med behandling. Behandlingen är dessutom enkel och skonsam.

Ett nytt program håller på att införas i landet. Cytologi, d.v.s. att proverna granskas i mikroskop, kommer att ersättas med diagnostik av virus som förstahandsmetod. Viruset heter HPV - humant papillomvirus, och är en förutsättning för att en kvinna ska utveckla allvarliga cellförändringar och cancer. Flera landsting har redan genomfört förändringen. Det nya programmet innebär att Hälso- och sjukvården erbjuder screening för livmoderhalscancer med:

  • cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år till kvinnor i åldern 23–29 år
  • cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år till kvinnor i åldern 30–49 år samt en kompletterande
  • analys även för cytologi vid första provet efter 40.
  • cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år till kvinnor i åldern 50–64 år.

Källa: Socialstyrelsen och Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Om cellprovet

Provtagningen inom det nya programmet sker på samma sätt som tidigare. Alla personer i rätt ålder och som har kvinnligt personnummer kallas till en barnmorskemottagning. En barnmorska tar cellprovet, som sedan skickas till ett laboratorium för analys. Alla får brevbesked om resultat. Sedan kontrollen infördes i mitten på 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer mer än halverats, från omkring 1 000 fall till cirka 450 fall om året. Under de senaste fyra åren har nyinsjuknandet ökat till cirka 550 per år

Efter 60 - 70 års ålder är risken är risken att utveckla livmoderhalscancer extremt låg för kvinnor som tidigare har deltagit och inte haft höggradiga cellförändringar.

Ett cellprov innebär att lösa celler från livmoderhalsen samlas upp med en liten spatel eller borste. Provet analyseras sedan för HPV eller undersöks i mikroskop. Ibland görs båda analyserna, främst då den ena är avvikande. Analys för HPV görs i automatiserade system och testen har mycket hög känslighet. Med cytologisk analys kan en cytodiagnostiker mer direkt se om det finns tecken på cellförändringar. De allra flesta prov är normala, där ingenting mer behöver göras.

HPV-infektioner är vanliga och c:a var 12:e kvinna över 30 år har en sådan infektion vid undersökning. Har man HPV görs också en cytologisk undersökning. Om denna är normal görs ingenting förrän vid nästa provtagning. Om HPV då finns kvar remitteras kvinnan för kolposkopiundersökning hos gynekolog. Samma sak sker om både HPV och cellprov är avvikande. Kolposkop är ett specialmikroskop med vars hjälp en särskilt utbildad gynekolog granskar livmodertappens yta. Läkaren kan då se cellförändringar och se var hen ska ta vävnadsprov, så kallade biopsier.

Att få besked om att man har HPV kan kännas besvärande och oroande. Men virus är mycket vanligt och vid kontroll tre år senare har sex kvinnor av sju läkt ut sin infektion. Får man besked om HPV kan man leva som vanligt. Eftersom virus sprids sexuellt bör man se till att kondom används vid nya heterosexuella kontakter, precis som man bör göra för att skydda sig mot andra infektioner. Lever man i en fast relation behöver man inte ändra sitt samliv.

Cellförändringar innebär att cellerna avviker mer eller mindre starkt från det normala mönstret  Cellförändringar kan utvecklas till cancer om de inte behandlas. Syftet med behandling är att avlägsna så kallade höggradiga cellförändringar innan de utvecklats till cancer. Ingreppet är enkelt och görs oftast i lokalbedövning


Livmoderhalscancer

I de flesta fall tar det många år innan cellförändringar utvecklas till cancer. Sjukdomen är allvarlig, men nio av tio kvinnor med tidigt upptäckt sjukdom kan botas. Tack vare gynekologisk cellprovtagning har dödligheten i sjukdomen minskat med cirka 60 procent under de senaste decennierna. Ett tidigt tecken på livmoderhalscancer är blödningar vid samlag. Men samlagsblödningar är vanliga och bara hos ett fåtal är detta orsakat av cancer.

Läs mer om livmoderhalscancer

Observera att cancer i äggstockarna eller i livmoderkroppen inte upptäcks med hjälp av cellprov i livmoderhalsen.


Diagnos av cellförändringar

Om cellprovet är normalt blir du kallad till en ny provtagning om tre till sju år. Handlar det om ett avvikande fynd kan ett nytt prov behöva tas efter några månader eller en undersökning med kolposkop göras hos en gynekolog.

Ofta tar gynekologen små vävnadsprover, biopsier. Provtagningen är vanligen smärtfri, men kan ibland ge några sekunders obehag eller smärta.

Efter denna undersökning kan du blöda lite från underlivet och behöva använda trosskydd under resten av dagen. Vävnadsmaterialet från biopsin undersöks mikroskopiskt i laboratoriet. 

Behandling av förändringen

Lindriga, låggradiga, cellförändringar läker ofta ut av sig själva och därför räcker det ofta med årliga kontroller tills förändringen har försvunnit. Behandlingen vid höggradiga cellförändringar går ut på att ta bort den förändrade vävnaden. Det brukar röra som om en liten vävnadsbit som motsvarar en knapp i storlek.

Den vanligaste behandlingen är att skära bort cellförändringarna med diatermislynga (en upphettad metalltråd). Detta kallas ibland konisering och sker på mottagning eller dagoperationsavdelning i öppenvården.

Vid ingreppet ges smärtlindring. För det mesta räcker det med lokalbedövning. Den bortopererade biten undersöks i mikroskop för att ge en säker diagnos. I de flesta falls blir cellproven normala redan vid efterkontrollen efter c:a 6 mån. I 95% är behandlingen tillräcklig och kvinnan kan fortsätta kontroller vart tredje år vid barnmorskemottagning.

Efter operationen kan man vanligen arbeta eller utföra normala aktiviteter samma dag eller dagen efter. Småblödningar eller brunaktiga flytningar är vanliga under någon vecka. Under tre veckor bör du avstå från samlag, tampong och menskopp, eftersom livmoderhalsen behöver läka.

Det är viktigt att du kommer på de kontrollbesök som du blir kallad till efter behandlingen.

Möjligheten att bli gravid påverkas inte av behandling, men framför allt större koniseringar kan ge en något ökad risk för att föda för tidigt i framtida graviditeter. Koniseringar görs därför bara av förändringar som har tydlig risk att utvecklas till cancer.

Orsaker till cellförändringar

Forskning visar att långdragen infektion med humant papillomvirus, HPV, ligger bakom nästan alla fall av cancer och höggradiga cellförändringar på livmoderhalsen. Man känner i dag till mer än 100 olika HPV-typer, varav c:a 13 kan infektera slidan och livmoderhalsen med virus som kan ge cancer. Dit hör typerna 16 och 18. Andra papillomvirus (till exempel typ 6 och 11) orsakar könsvårtor (kondylom) men orsakar inte cancer.

HPV överförs sexuellt. Infektionstillfället kan dock ligga många år tillbaka i tiden.

Forskning visar att rökande kvinnor har en ökad risk för cellförändringar. Det kan därför löna sig att sluta röka, även för den som redan har eller har haft cellförändringar.

Socialstyrelsen har beslutat att vaccinering mot HPV 16 och 18 ska ingå i barnvaccinationsprogrammet för flickor födda 1999 eller senare.

Flickor 10–12 år som går i årskurs 5 eller 6 blir erbjudna vaccination via skolhälsovården.

HPV-vaccin

I dag finns två vacciner som skyddar mot humant papillomvirus i Sverige. Vaccinerna skyddar mot HPV-typerna 16 och 18. Dessa två HPV-typer ligger bakom cirka 70 procent av all livmoderhalscancer.

Då vaccinet har överlägset bäst skyddseffekt innan sexdebut har Socialstyrelsen beslutat att flickor, 10–12 år i årskurs 5 och 6, ska erbjudas HPV-vaccinering genom skolhälsovården.

Vaccinationen sker i dag vid två tillfällen med ett halvt års mellanrum. Vaccinerna har funnits i över tio år och har behållit skyddseffekten under denna tid. och allt talar för att skyddet är mycket långvarigt. Vaccinerna är förebyggande och har ingen effekt på cellförändringar som redan har uppstått.

Vaccinerade kvinnor bör absolut fortsätta gå på de gynekologiska cellprovskontroller de blir kallade till eftersom skyddet som bäst kan vara 70 procent.
Läs mer om HPV och HPV-vaccin

Tips och råd

  • Om du får blödningar, flytningar eller upplever andra förändringar i underlivet, är det viktigt att ta kontakt med en barnmorska eller en gynekolog för en närmare undersökning.
  • Nonchalera inte tecken på könssjukdomar, utan se till att du får behandling som botar. Ett bra skydd mot könssmitta är kondom.
  • Gå alltid på de gynekologiska cellprovskontroller som du blir kallad till. Detta gäller även dig som redan har behandlats för cellförändringar. Om man har behandlats för allvarliga cellförändringar tidigare i livet ska provtagningen inte glesas ut efter 50 års ålder och fortsätta till hög ålder.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här för att få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.

Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

Granskad 9 juni 2018
Granskare
Björn Strander
Med dr, överläkare, Cervixcancerprevention, Regionalt Cancercentrum Väst
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Kommunikatör och leg. sjuksköterska/ Cancerfondens informations- och stödlinje