Köp rosa bandet idag!

Mjukdelssarkom är en ovanlig cancerform som uppstår i kroppens mjukdelar, som i muskler, fett och bindväv. Sjukdomen ger oftast inga symtom. Men det är bra att vara uppmärksam på knölar på till exempel armar, ben och rygg. De flesta knölar i mjukdelarna är dock godartade och inte cancer.

Granskad av: Mikael Eriksson, docent, överläkare, Skånes universitetssjukhus

Fakta

  • Det finns många olika former av mjukdelssarkom.
  • Mjukdelssarkom ger för det mesta inga symtom alls.
  • Det vanligaste är att mjukdelssarkom opereras bort.

Vad är mjukdelssarkom?

Mjukdelssarkom är en mycket ovanlig cancerform som börjar i kroppens mjukdelar. Exempel på mjukdelar är bindväv, fett, blodkärl eller muskler.

Sjukdomen när det blir fel i en cell som börjar dela sig okontrollerat. Efter en tid, ibland flera år, bildas en knöl som kallas tumör.

De flesta tumörer som bildas i mjukdelar är godartade. De godartade tumörerna är oftast mindre och sitter vanligtvis ytligare än vad en tumör gör vid mjukdelssarkom.

Symtom på mjukdelssarkom

Mjukdelssarkom ger för det mesta inga symtom alls.

Sjukdomen upptäcks ofta för att man känner en knöl i ett ben, arm, på ryggen eller framsidan av kroppen. Ibland kan knölen göra ont eller ge tryckkänsla i området.

Eftersom mjukdelstumörer oftast inte ger några symtom är det vanligt att knölen uppfattas som ofarlig, både av den som upptäcker den och av läkare.

Det vanligaste är att tumörer i mjukdelar är godartade.

Vilka olika typer av mjukdelssarkom finns det?

Det finns många olika former av mjukdelssarkom. 

Hur upptäcks mjukdelssarkom?

För att upptäcka mjukdelssarkom görs först en magnetkameraundersökning av tumören. Undersökningen gör att man får en bild av tumörens storlek, var i kroppen den sitter och hur den ser ut.

Om man misstänker cancer i kroppens mjukdelar ska också ett vävnadsprov, biopsi, tas och det måste göras på ett sarkomcentrum eller i samråd med ett sådant centrum. Provet kan vara svårt att bedöma och behöver undersökas av experter.

Vid en biopsi tas vävnadsprover med hjälp av en nål som sedan undersöks i mikroskop. Var på kroppen provet tas och vägen provtagningsnålen förs in måste planeras noga med tanke på en eventuell operation. Därför ska provtagningen planeras tillsammans med den läkare som sedan ska operera.

Tumörer i mjukdelar ska utredas på ett sarkomcentrum om

  • de är större än fem centimeter
  • de sitter under muskelhinnan, oavsett storlek 
  • det är mjukdelstumörer i armar, ben, bröstkorg, mage eller rygg hos barn.

Hur behandlas mjukdelssarkom?

Behandlingen kan se lite olika ut beroende på vilken typ av mjukdelssarkom det handlar om. Gemensamt för alla mjukdelssarkom är att de opereras bort.

Operation

Hur stor operation som behöver göras kan variera. Mindre sarkom som ligger ytligt och växer långsamt kan opereras inom dagkirurgi, dvs man åker hem samma dag som operationen genomförs. Större sarkom, sarkom som ligger djupt eller som växer snabbt ska opereras på ett sarkomcentrum.

För att minska risken för återfall ska sarkomen opereras bort med god marginal.

Cytostatika

Olika typer av mjukdelssarkom är olika känsliga för cytostatikabehandling. Det är ovanligt att få cytostatika, cellgifter, före en operation men det förekommer.

Personer som har stor risk för att få tillbaka cancern kan få cytostatika efter operationen om tumörtypen kan behandlas med cytostatika.  

Cytostatikabehandling kan också ges om cancern kommer tillbaka eller har spridit sig.

Strålbehandling

Strålbehandling kan ges både före och efter en operation för att minska risken för att cancern kommer tillbaka.

Man kan också ge strålbehandling före en operation för att minska tumörens storlek så att den blir lättare att operera bort.

Hur ser prognosen ut vid mjukdelssarkom?

Prognosen vid mjukdeslsarkom varierar mycket. Den beror på vilken typ av mjukdelssarkom det är, storleken på tumören, tumörens placering i kroppen, hur aggressiv cancern är och om hela tumören går att operera bort. Även personens ålder och hälsa spelar in.

Ungefär hälften av dem som får mjukdelssarkom botas. Bland dem där cancern inte har spridit sig botas betydligt fler.

Personliga berättelser & forskning

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Efter cancer

Behandlingen är över och cancern borta. Läge att fira och att njuta av livet, tycker omgivningen. Men i stället för livsglädje känner många färdigbehandlade mest rädsla och oro.

Läs om oro, återhämtning och rehabilitering

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Swisha för livet

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Artiklar om sarkom

Hittade du informationen du sökte?


Reviderad 16 oktober 2026

Sidansvarig

Mikael Eriksson

Docent/överläkare, Skånes universitetssjukhus, Lund

Författare

Helena Torsler Andersson

Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se

Om cancer