Fakta
- I Sverige drabbas ungefär tio barn per år.
- Hos de flesta barn finns ingen ärftlig orsak till sjukdomen.
- Överlevnaden ligger på omkring 90 procent.
Wilms tumör är en cancersjukdom som drabbar njurarna. Det är en ovanlig cancerformer och drabbar nästan alltid barn. Många har inga symtom i början av sjukdomen och därför upptäcks den ofta först när cancertumören blivit större. De flesta barn som får Wilms tumör blir botade.
Wilms tumör kallas också nefroblastom. Det är en ovanlig form av njurcancer.
Sjukdomen uppstår när en del celler i njuren inte utvecklas som de ska under fostertiden. De här cellerna kan ligga vilande i flera år innan de börjar växa okontrollerat och bildar en tumör.
Sjukdomen drabbar framför allt barn mellan ett och fem år. Den är mycket sällsynt hos äldre barn och vuxna.
Tidigt i sjukdomsförloppet märks ofta få symtom. Det är vanligt att en förälder upptäcker en knöl eller svullnad i magen i samband med lek eller när man klär på barnet.
Andra symtom kan vara
Många barn med Wilms tumör har i övrigt få symtom och är pigga. Det kan göra att sjukdomen upptäcks först när tumören blivit större.
Om en läkare misstänker Wilms tumör görs en utredning på något av de barncancercenter som finns i Sverige.
Tumören syns ofta redan vid en ultraljudsundersökning, men ibland behövs också andra undersökningar för att ställa diagnos och planera behandling.
Ultraljud är ofta den första undersökningen man gör.
Med hjälp av ljudvågor går det att se en förstorad njure, en knöl eller förändrad struktur i njurvävnaden.
Ultraljudet är skonsamt och kan göras direkt när man misstänker Wils tumör.
Datortomografi (CT), som också kallas skiktröntgen, används för att se tumörens storlek och form. Man kan också se hur tumören ligger i förhållande till andra organ runt omkring.
En skiktröntgenundersökning görs ofta med kontrastmedel för att man ska kunna se blodkärlen bättre.
CT ger detaljerade bilder och hjälper läkarna att planera en operation.
Röntgen av lungorna är en viktig del av utredningen eftersom lungorna är den vanligaste platsen dit Wilms tumör kan sprida sig.
Förändringar i lungorna påverkar vad man väljer för behandling och det påverkar också prognosen.
För att ställa slutgiltig diagnos opererar man först bort efter att tumören har opererats bort och analyserats av en patolog. Patologen tittar på vilken typ av celler som finns i tumören och hur snabbt de delar sig.
Att behandla Wilms tumör innebär av en kombination av operation, cytostatikabehandling och ibland strålbehandling.
Vilken behandling som sätts in beror på vilket stadium tumören har och tumörens egenskaper.
Behandlingen kan ändras efterhand, när man ser hur de olika behandlingsmetoderna har fungerat.
Cytostatika, cellgifter, ges nästan alltid före operationen.
Med hjälp av cytostatika kan man minska tumörens storlek. Det kan göra att operationen blir mindre omfattande och risken för komplikationer minskar.
Cytostatika ges som dropp, vanligtvis under flera veckor.
Efter operationen fortsätter behandlingen med cytostatika, men vilken cytostatikabehandling man väljer kan variera beroende på tumörens egenskaper.
Operation görs för att ta bort hela tumören och den sjuka njuren eller delar av den. I de flesta fall tar kirurgen bort hela den drabbade njuren.
Om tumören är liten eller ligger bra till kan man ibland spara en del av njuren.
Efter operationen får den som är sjuk stanna kvar på sjukhuset en tid för att återhämta sig och för att man ska kunna kontrollera att njuren som är kvar fungerar som den ska.
Den njure som är kvar tar vanligtvis över kroppens behov utan större problem.
Om cancern har spridit sig eller om det finns tumörceller kvar efter operationen kan man ge strålbehandling.
Behandlingen riktas då mot området där tumören satt eller mot lungorna om cancerceller har spridit sig dit.
Eftersom barn fortfarande växer får de en noggrant anpassad stråldos som inte skadar den friska vävnad som behöver fortsätta utvecklas.
Uppföljning under och efter behandlingen är en viktig del av vården.
Efter behandlingen träffar barnet regelbundet läkare, sjuksköterskor, dietister och psykologer för att följa hur kroppen reagerar på behandlingen, få hjälp vid biverkningar och kontrollera att njurfunktionen fungerar som den ska.
Man vet inte den exakta orsaken till Wilms tumör. Hos de flesta barn finns ingen ärftlig orsak.
En mindre andel fall är kopplade till medfödda syndrom eller till förändringar i särskilda gener som påverkar cellers tillväxt.
Wilms tumör är en ovanlig diagnos.
I Sverige drabbas omkring tio barn per år. Det gör sjukdomen till en av de mer sällsynta formerna av barncancer. Men det är den vanligaste njurtumören bland barn.
Det är lika många flickor som pojkar som drabbas av sjukdomen.
Prognosen för barn med Wilms tumör är mycket god. De allra flesta blir friska efter behandlingen.
Överlevnaden ligger i dag på omkring 90 procent.
Tumörens egenskaper, om cancern är spridd och hur bra behandlingen fungerar påverkar prognosen.
Tack vare lång erfarenhet och internationellt samarbete kan behandlingarna skräddarsys för att ge bästa tänkbara resultat med så få biverkningar som möjligt.
Hittade du informationen du sökte?