Meningiom

Granskad av: Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet

Vad är meningiom?

Meningiom är en tumörsjukdom som börjar i någon av de tre hinnor som omsluter hjärnan och ryggmärgen. På latin heter de meninges. 

Vanligtvis uppstår tumören i den mellersta hjärnhinnan som kallas spindelvävshinnan, arachnoidea.

Ett fel uppstår i celler i hjärnhinnan som gör att de börjar föröka sig i högre takt än normalt och till slut bildas en klump av celler, en tumör. 

Meningiom är oftast en godartad hjärntumör. Det betyder att den växer långsamt och bara på den plats där den började utvecklas. Ungefär tio procent av meningiomen växer snabbt och i en-tre procent av fallen är meningiomet en elakartad cancer.

Varje år hittas ungefär 450 fall av meningiom. De flesta som drabbas är äldre, medianåldern ligger på cirka 65 år. Två av tre som drabbas är kvinnor.

Av alla tumörer som drabbar hjärnan och ryggmärgen är ungefär en tredjedel meningiom.

Symtom vid meningiom

• Förlamningar
• Synförändringar
• Epilepsi, kramper
• Huvudvärk
• Nedsatt känsel

Symtomen varierar beroende på var tumören sitter och hur stor den är. Eftersom meningiom oftast växer långsamt ger sjukdomen till en början få eller inga symtom alls  och under en lång tid kan ibland endast diffusa psykiska symtom ses.

Menigiomen kan därför vara ganska stora när de ger symtom och upptäcks. Ibland upptäcks de av en slump i samband med att man röntgar huvudet av någon annan anledning.

Läs mer om symtom vid hjärntumör

Hur upptäcks meningiom?

Precis som vid andra typer av hjärntumörer används i första hand magnetkameraundersökning och ibland datortomografi för att kunna ställa en diagnos.

Magnetkameraundersökning

Vid en magnetkameraundersökning får du ligga på en brits med huvudet i en cirkelformad öppning i apparaten.

Med hjälp av magnetfält kan en dator ta fram tydliga bilder av hjärna, ryggmärg och hjärnhinnorna.

Undersökningen görs med kontrastvätska.

CT-angiografi eller MR-angiografi

CT-angiografi eller MR-angiografi är en datotomografi eller magnetkameraundersökning där man med hjälp av kontrastmedel undersöker blodkärlen nära tumören. Det kan hjälpa till att se hur tumören sitter i relation till kärlen, vilket kan vara viktigt inför en behandling.

Somatostatinreceptor-PET

Tumörer av typen meningiom har i de flesta fall fler somatostatinreceptorer (mottagare) på ytan av cellerna. Somatostatin är ett naturligt hormon i kroppen som hämmar utsöndringen av andra hormoner.

Genom att spruta in somatostatin kopplat till ett radioaktivt spårämne går det att bedöma om tumören är ett meningiom eller någon annan form av tumör.

Vid meningiom samlas mer somatostatin i tumören som tack vare radioaktiviteten syns på röntgenbilden.

Läs mer om PET

Biopsi – vävnadsprov

Från tumörer som inte ska opereras tas en biopsi, ett vävnadsprov, om diagnosen är oklar. Då borrar man ett hål i skallbenet och går in med en tunn nål och suger ut celler för att skicka för analys hos patologen.

Olika grader av menigiom

Meningiom delas in i grad 1-3 beroende på hur tumören växer (om den finns bara i hinnorna eller om den också växer in i hjärnan, ryggmärgen eller skallben), hur cellerna ser ut och vilka genetiska förändringar som finns i tumören.

Hur behandlas menigiom?

Behandlingsalternativen vid meningiom är

• observation
• kirurgi
• strålbehandling.

Vilken metod som väljs beror på tumörens storlek och utbredning, symtom, den drabbades ålder, allmäntillstånd och eventuellt andra sjukdomar.

Observation

När tumören är liten (oftast mindre än tre cm) och inte ger några symtom är observation det man väljer i första hand. Även för äldre personer med lite större tumörer kan observation vara det som väljs.  

Observationen görs genom regelbundna läkarbesök och röntgenundersökningar.

Ett litet meningiom som inte ger några symtom växer ungefär 0,2-0,4 millimeter per år. Generellt tar det fem år innan ett meningiom som är mindre än två centimeter har vuxit så mycket att det ger symtom.

Om menigiomet inte ökar i storlek och inte har gett några symtom avslutas kontrollerna efter tio år.

Operation

För meningiom som ger symtom är operation den behandling som oftast väljs. Det finns saker som kan tala för en operation och saker som kan göra att det är tveksamt om operation är det bästa valet.

Saker som talar för operation

• Symtom av tumören.
• Tumörens storlek.
• Att den växer på ett sätt (ofta mer än två millimeter per år) som förväntas orsaka symtom.
• Påtaglig svullnad runt tumören.

Saker som talar emot operation

• Den som är sjuk har dåligt allmäntillstånd av andra orsaker än meningiom såsom mycket hög ålder.
• Andra samtidiga sjukdomar.
• Att tumören sitter på ett sätt som gör att operationen blir riskfylld.
• Om personen som är sjuk inte förväntas ha så lång tid kvar att leva.
• Ingen svullnad runt tumören.

Strålbehandling

Strålbehandling kan väljas som första behandling om tumören sitter illa till och en operation kan bli svår att genomföra. Strålbehandling kan också sättas in om personens allmäntillstånd gör att en operation inte är lämplig.

Strålbehandling kan också utföras som komplement till en operation för att få bort eventuella cancerceller som kan finnas kvar efter operationen.

Behandling vid återfall

Om meningiomet kommer tillbaka är det bästa att göra en ny operation om det är möjligt.

Hos de som inte har strålbehandlats tidigare i området där tumören sitter kan strålning vara ett behandlingsalternativ.

Det finns i dag inga läkemedel som har visat sig fungera mot meningiom. 

Prognos

Eftersom menigiom oftast är en godartad tumör är prognosen för de flesta god. Många kan leva ett liv med bra livskvalitet även efter en operation.

Prognosen påverkas av tumörens egenskaper som till exempel tillväxttakt, hur tumören växer (om den går att få bort helt), den sjukas ålder och allmäntillstånd.