Gliom är den vanligaste formen av hjärntumör och drabbar omkring 500 personer om året i Sverige. Glioblastom är den mest aggressiva formen av gliom. 

Granskad av: Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet

Fakta

  • Ungefär 45 procent av alla hjärntumörer är ett gliom.
  • Ett vanligt symtom är epileptiska anfall
  • Diagnosen ställs bland annat med magnetkamera

Vad är gliom?

Gliom är den vanligaste formen av hjärntumör. Den utgår från de celler som ligger runt nervcellerna som kallas för gliaceller. Gliacellerna skapar en skyddande och passande miljö för nervcellerna.

Ungefär 45 procent av alla hjärntumörer är ett gliom.

Illustration av hjärntumör
Hjärnan består av tre delar: storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Hjärnstammen sitter nederst och förbinder hjärnan med ryggmärgen. Illustration: Sunny Ahmed.

Symtom på gliom

De vanligaste första symtomen vid gliom är

  • epileptiska anfall
  • förlamningar
  • störningar på talet eller känseln
  • svårigheter att koordinera sina rörelser.

Det kan också förekomma psykiska symtom som

  • humörsvängningar
  • koncentrationssvårigheter
  • sämre konsekvenstänkande.

Huvudvärk är också vanligt vid gliom, men den förekommer sällan som ensamt första symtom.

Läs mer om symtom på hjärntumör

Hur upptäcker man gliom?

Diagnosen ställs i första hand med hjälp av magnetkameraundersökning. Med PET-kamera går det ofta att se om tumören har låg eller hög grad. 

För att kunna avgöra typen av hjärntumör och exakt vilken grad den har behövs ett vävnadsprov. Vävnadsprovet tas under en operationen.

Biopsi görs om den som är sjuk är så dålig att hen inte klarar av en operation. Det görs också biopsi om tumören ligger så illa till att en operation inte går att genomföra.

Olika grader av gliom

WHO graderar gliom enligt en fyrgradig skala:

Grad 1 och 2

Gliom grad 1 och 2 växer långsamt och är mer avgränsade från vävnaden runt omkring.

Grad 3

Gliom grad 3 är mer elakartad än de två lägre stadierna och växer på ett aggressivt sätt.

Grad 4

Glioblastom är ett gliom grad 4 som växer snabbast av alla gliom. Den växer också diffust in i vävnaden runt omkring tumören.

Gliom grad 2-4 är cancer. Grad 3 och 4 räknas som höggradig cancer.

Hur behandlas gliom?

Kirurgi

Alla personer med ett gliom opereras om det allmänna hälsotillståndet tillåter det. Syftet med operationen är att få bort så mycket av tumören som möjligt utan att det blir allt för stor påverkan på funktioner som påverkar livskvaliteten.

Efter operationen, när vävnadsprovet är analyserat, diskuteras resten av behandlingsplanen på en så kallad multidisciplinär konferens (MDK).

Det innebär att flera specialister som till exempel kirurg, onkolog, radiolog och patolog tillsammans går igenom resultatet efter din operation och diskuterar vilken behandling som skulle bli den bästa för dig.

Strålbehandling och cytostatika

Om du ska få radiokemoterapi (strålbehandling och cytostatika) bör behandlingen starta cirka fyra veckor efter operationen.

Låggradiga gliom

Du behöver vanligtvis inte gå igenom mer behandling direkt efter operationen om du har låg risk för återfall. Strålbehandling och cytostatika sätts då bara in om du skulle bli försämrad.

För gliomdrabbade med grad 2 och högre risk för återfall erbjuds behandling efter operationen. Då får du gå igenom strålbehandling fem dagar per vecka i omkring sex veckor. Efter strålbehandlingen får du 4-6 kurer med cytostatika. 

Höggradiga gliom

Behandlingen kan variera något hos personer med gliom grad 3 beroende på tumörens egenskaper. Den består ändå oftast av strålbehandling och cytostatika. I en del fall ges enbart cytostatika.

Vid gliom grad 4 ges strålbehandling fem dagar per vecka i sex veckor. Samtidigt ges cytostatika i tablettform. Tabletterna tas även på helgen. Efter denna initiala behandling ges ofta 4-6 kurer med samma tabletter under fem dagar var 4:e vecka. 

Äldre personer över 65-70 år har god effekt av kortare strålbehandling. Den kan då pågå mellan en till tre veckor beroende på allmäntillstånd och tumörens egenskaper.

Tumor Treating Fields (TTFields)

En behandling är tumor treating fields som ofta förkortas TTField (även ibland kallad Optune) och är en metod för att behandla glioblastom med elektriska fält. 

Du får då en bärbar apparat med elektroder som fästs på huvudet. För att elektroderna ska fästa måste du raka bort håret på de ställen där elektroderna ska sitta. 

Elektroderna ska vara kopplade till apparaten så stor del av dygnet som möjligt. Avbrott kan göras när du till exempel ska duscha.

De elektriska fälten hämmar tumörens celldelning. Behandlingen ges efter strålbehandling i maximalt två år.

Prata med din läkare om du vill veta om behandlingen skulle kunna vara ett alternativ för dig.

Läs mer om behandling av hjärntumör

Hur ser prognosen ut för gliom?

Prognosen för personer med gliom kan se mycket olika ut. Faktorer som påverkar prognosen positivt är:

  • bra allmäntillstånd
  • låg ålder
  • låggradig tumör
  • att så mycket som möjligt av tumören gick att få bort vid operationen.

Gliom är en cancerform som tyvärr ofta kommer tillbaka med tiden. Det beror på att det vid operationen är mycket svårt att få bort alla cancerceller. Med tiden börjar de åter växa till en ny tumör.

Det kan ta lång tid för låggradiga gliom att komma tillbaka medan de med glioblastom har en sämre prognos.

Vad är en hjärntumör?

Hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade. Utöver de så kallade primära tumörerna finns det också hjärntumörer som är dottertumörer, metastaser, till cancer i andra delar av kroppen.

Du hittar mer information om undersökningar, behandlingar, orsaker och prognos på vår sida om hjärntumörer.

Läs mer om hjärntumörer

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Så ska läkemedel nå fram till hjärnan

Christer Betsholtz är forskare inom glioblastom, en väldigt svårbehandlad och dödlig hjärntumör. Han vill förstå blod-hjärnbarriären eftersom han tror att läkemedlen fastnar där på väg mot tumören.

Efter cancerbeskedet

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.

Läs mer om känslomässigt stöd

Praktiska råd efter cancerbeskedet

Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.

Få praktiska råd efter cancerbeskedet

Kontaktsjuksköterska

Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.

Vad gör en kontaktsjuksköterska?

Stöd till närstående

För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.

För dig som är närstående till någon med cancer

Källor:

Kunskapsbanken, RCC

Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum

Cancerfondens expertråd

Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och  dermatoskopi som faktagranskar våra texter.

Cancerfondens expertråd

Internetmedicin.se

Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. 

Internetmedicin.se

Till forskarna som söker svar

Valfritt belopp
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.