Fakta
- Ungefär 45 procent av alla hjärntumörer är ett gliom.
- Ett vanligt symtom är epileptiska anfall
- Diagnosen ställs bland annat med magnetkamera
Gliom är den vanligaste formen av hjärntumör och drabbar omkring 500 personer om året i Sverige. Glioblastom är den mest aggressiva formen av gliom.
Gliom är den vanligaste formen av hjärntumör. Den utgår från de celler som ligger runt nervcellerna som kallas för gliaceller. Gliacellerna skapar en skyddande och passande miljö för nervcellerna.
Ungefär 45 procent av alla hjärntumörer är ett gliom.
De vanligaste första symtomen vid gliom är
Det kan också förekomma psykiska symtom som
Huvudvärk är också vanligt vid gliom, men den förekommer sällan som ensamt första symtom.
Diagnosen ställs i första hand med hjälp av magnetkameraundersökning. Med PET-kamera går det ofta att se om tumören har låg eller hög grad.
För att kunna avgöra typen av hjärntumör och exakt vilken grad den har behövs ett vävnadsprov. Vävnadsprovet tas under en operationen.
Biopsi görs om den som är sjuk är så dålig att hen inte klarar av en operation. Det görs också biopsi om tumören ligger så illa till att en operation inte går att genomföra.
WHO graderar gliom enligt en fyrgradig skala:
Gliom grad 1 och 2 växer långsamt och är mer avgränsade från vävnaden runt omkring.
Gliom grad 3 är mer elakartad än de två lägre stadierna och växer på ett aggressivt sätt.
Glioblastom är ett gliom grad 4 som växer snabbast av alla gliom. Den växer också diffust in i vävnaden runt omkring tumören.
Gliom grad 2-4 är cancer. Grad 3 och 4 räknas som höggradig cancer.
Hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade. Utöver de så kallade primära tumörerna finns det också hjärntumörer som är dottertumörer, metastaser, till cancer i andra delar av kroppen.
Du hittar mer information om undersökningar, behandlingar, orsaker och prognos på vår sida om hjärntumörer.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Christer Betsholtz är forskare inom glioblastom, en väldigt svårbehandlad och dödlig hjärntumör. Han vill förstå blod-hjärnbarriären eftersom han tror att läkemedlen fastnar där på väg mot tumören.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.