Symtom och symtomlindring

När du är i kontakt med sjukvården ska de kartlägga dina symtom. Det är därför viktigt att du berättar hur du mår för vårdpersonalen så att de kan hjälpa dig på bästa sätt. 

Det är viktigt att du som patient får tillräckligt med information om syftet med behandlingen och vilka biverkningar den kan ge.

Då är det lättare för dig att avgöra vilken nivå av biverkningar som är acceptabel för dig. Att bli helt fri från symtom är tyvärr ofta omöjligt.

Biverkningar av strålbehandling

Du ska få skriftlig och muntlig information om vilka biverkningar som din strålbehandling kan medföra och även om vad du själv kan göra för att lindra biverkningar och minska risken för att drabbas.

Patient ligger i ett behandlingsrum under en strålningsapparat.
Strålbehandling. Foto: Olle Nordell

Det kan till exempel handla om hudvård och att sluta röka. Vården ska också informera dig om vart du och dina närstående ska vända er om ni har frågor kring strålbehandlingen eller biverkningar. Detta gäller både tidiga och sena biverkningar av strålbehandling.

Ibland uppstår inte biverkningarna förrän lång tid efter att strålbehandlingen har avslutats. 

Biverkningar av den medicinska och den kirurgiska behandlingen

Biverkningarna kan skilja sig beroende på vilken typ av cancer som behandlas.

Det är viktigt att du får information som är anpassad efter dig om syftet med behandlingen, hur den går till och vilka eventuella biverkningar som du kan drabbas av.

Försök, om möjligt, att ha med dig någon närstående som får ta del av samma information.

Läkare pratar med patient på brits
Att genomgå en operation är stressande för kroppen och det kan därför ibland ta lång tid att återhämta sig.

Att genomgå en operation är stressande för kroppen och det kan därför ibland ta lång tid att återhämta sig. Efter en operation kan man drabbas både av tidiga och sena biverkningar.

Bland tidiga biverkningar räknas de som inträffar mindre än 30 dagar efter operationen. Exempel på sådana kan vara smärta, illamående, förstoppning, diarré, infektion i eller läckage från operationssåret, blodpropp och allmän kraftlöshet.

Sena biverkningar kan till exempel vara sammanväxningar i buken efter bukkirurgi eller lymfödem efter bröstcancerkirurgi. De flesta biverkningar kan lindras och behandlas. 

Andnöd

Detta är något som framför allt drabbar patienter med lungcancer eller metastaser i lungorna. Eftersom andnöd är starkt ångestframkallande ska den diagnostiseras och behandlas skyndsamt.

Du bör få träffa både en fysioterapeut och en arbetsterapeut för att få råd och instruktioner om andningsteknik, hjälpmedel med mera. Syrgas hjälper inte bättre mot andnöd än placebo, men kan ibland behöva sättas in för att förbättra syresättningen.

Fatigue – trötthet

Alla cancerpatienter ska vid varje kontakt med vården bedömas med avseende på fatigue. All cancerrelaterad trötthet är inte fatigue så det är därför viktigt att skilja på om tröttheten kan bero på något bristtillstånd eller inte.

Det man i dag vet har bäst effekt mot fatigue är fysisk aktivitet. Du bör få träffa en fysioterapeut så att ni tillsammans kan göra upp ett träningsprogram som är anpassat efter dina förutsättningar.

Arbetsterapeuten kan bidra med stöd och träning kring rörelsemönster för att spara energi. Det är viktigt att även närstående informeras om vilka effekter fatigue kan ge.

Läs mer om fatigue

Håravfall

Många patienter upplever förlusten av hår, ögonbryn, ögonfransar skägg och könshår som en mycket besvärande biverkning.

Det är viktigt att du får information om hur din behandling kommer att påverka hårväxten och vilka hjälpmedel regionen kan erbjuda. Det vetenskapliga stödet för att använda kylmössa för att förhindra håravfall är måttligt.

Fler studier behöver göras kring om cancerceller i hårbotten kan skyddas av nedkylningen, men troligtvis är den risken försumbar. Olika regioner har olika bidragssystem för hårersättning.

Läs mer om bidragsregler för peruker

Illamående

Illamående förekommer hos en stor andel av alla cancerpatienter. Den kan vara relaterad till själva sjukdomen eller till cancerbehandlingen. Vården ska ge dig information, göra en riskbedömning samt följa upp.

Den täta dialogen mellan dig och vården syftar till att se vilka risker för illamående som finns och undervisning i hur du själv kan bedriva egenvård med de behandlingsalternativ som står till buds. 

Riskfaktorer för illamående

Behandlingsrelaterade

  • cytostatikapreparat
  • dos
  • hur läkemedlet ges (dropp eller tablett)
  • dropptakt
  • tid på dygnet
  • stråldos
  • område som bestrålas
  • antal strålbehandlingar/dag

Individrelaterade

  • kön
  • ålder
  • tidigare illamående: åksjuka, graviditet, narkos, strålbehandling, cytostatikabehandling
  • psykologiska faktorer: oro, ångest, stress, förväntningar
  • allmäntillstånd
  • hög alkoholkonsumtion
  • andra sjukdomar och eventuella behandlingar
  • rökning

Lymfödem

Lymfödem innebär att en kroppsdel blir svullen på grund av dåligt avflöde av lymfvätska. Det kan uppstå var som helst på kroppen men förkommer vanligast i armar eller ben.

Läs mer om operation av lymfödem

Mun och tandhälsa

Cancerpatienter löper hög risk att drabbas av komplikationer i munnen. Det kan handla om skador på slemhinnan, muntorrhet och infektioner. 

Saliv innehåller många viktiga ämnen som skyddar tänder och munnens slemhinnor. Muntorrhet ökar risken för karies och inflammation i munslemhinnan. Minskad mängd saliv kan också ge svårigheter att tala, tugga och svälja. Muntorrhet kan orsaka sveda och smärtor samt ge förändrad smak. 

Om din behandling eller sjukdom riskerar att påverka munslemhinnan och salivproduktionen ska du få information om detta och även om hur du sköter din tandhygien och att du bör skölja munnen med fluor.

Tandläkarbesök är förenligt med kostnader. Därför finns det ett särskilt tandvårdsstöd som man kan ansöka om ifall man hör till någon av de specificerade grupper som omfattas av stödet.

En del åtgärder inför vissa cancerbehandlingar omfattas också av den allmänna sjukvårdsförsäkringen där högkostnadsskydd gäller. Prata med din tandläkare eller tandhygienist.

Läs mer om Särskilt tandvårdsbidrag hos Försäkringskassan

Smärta

Vi varje kontakt med vården ska de fråga dig om eventuell smärta. Detta för att du ska få rätt smärtbehandling, kunna röra på dig i den utsträckning du orkar och kunna fullfölja din cancerbehandling.

Närbild på morfinpump

Läs mer om smärtbehandling

Neuropati

Flera typer av cancerläkemedel kan ge nedsatt känsel, pirrningar, domningar och smärta i nerver, framför allt i händer och fötter. Detta påverkar livskvaliteten i hög grad.

Riskfaktorer för att utveckla neuropati är om man redan har det sedan tidigare, övervikt och genetiska faktorer. Man vet att man kan minska risken genom att vara fysiskt aktiv.

Cancerbehandlingar ges ofta på en dagvårdsenhet och biverkningarna kommer några dagar senare, när du är hemma. Därför är det viktigt att du har fått information om din behandling kan ge neuropati och att du rapporterar detta tillbaka till din läkare eller sjuksköterska.

Nervskador kan bli bestående och man kan behöva justera dosen eller byta till ett annat preparat. Det finns i dag ingen behandling för neuropati. Vissa läkemedel kan lindra smärtan som neuropati kan ge upphov till.

Läs mer i broschyren Efter cytostatikan

Sexuell hälsa

Cancerbehandlingar kan påverka den sexuella hälsan både fysiskt och psykiskt.

Läs mer om sex och cancer

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Källa:

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.