Levnadsvanor och egenvård

Granskad av: Linda Björkhem-Berghem, docent, Karolinska Institutet, överläkare, Stockholms sjukhem

Öppen diskussion

Levnadsvanor kan diskuteras med dig under hela vårdtiden – under utredning, behandling och uppföljning. Kanske är du som många cancerpatienter – öppen för förändringar och ser möjligheter att ändra dina levnadsvanor.

Tobak

Det är bra om du inte använder nikotinprodukter, både under och efter din cancerbehandling. Fler studier om nikotinets effekter behövs, men forskning tyder på att nikotin kan påverka flera viktiga steg i utvecklingen av cancer.

Ämnet kan omvandlas till cancerframkallande ämnen i kroppen. Nikotin stimulerar också olika processer som bidrar till tumörväxt och kan därför förvärra din sjukdom och försämra effekterna av strålbehandling och cytostatika. 

Den tobaksform som är mest studerad är rökning. Att inte röka under din behandling innebär färre komplikationer i samband med operation och mindre biverkningar av både medicinsk behandling och strålbehandling. 

Din vårdpersonal bör fråga dig om du använder tobaksprodukter. Om du gör det kan de erbjuda dig hjälp för tobaksavvänjning via specialistvården eller primärvården.

Du kan också själv kontakta Sluta röka-linjen

Läs mer om tobak och cancer

Alkohol

Cancervården bör ha rutiner för att fråga dig om alkoholvanor och kunna erbjuda rådgivande samtal om du har frågor om alkoholbruk.

Alkohol ökar risken för ett flertal cancerformer. För att minska risken för cancer och att återinsjukna i cancer är det bra att begränsa din alkoholkonsumtion, eller helst avstå helt. 

I samband med operation innebär konsumtion av alkohol en förhöjd risk för blödningar, infektioner och akuta hjärthändelser och en försämrad läkning av operationssåret.

Flera cancerläkemedel bryts ner i levern och kombinationen med alkohol kan det medföra att du antingen får sämre effekt av läkemedlet eller ökad risk för biverkningar.

Läs mer om alkohol och cancer

Matvanor och fysisk aktivitet

När cancerbehandlingen är avslutad gäller samma kostrekommendationer för dig som för andra, det vill säga de Nordiska näringsrekommendationer som Livsmedelsverket ger ut.

Det finns inget generellt behov av att äta kosttillskott i form av till exempel vitaminer och mineraler. 

Vetenskapen om vad som är bra att äta efter en cancerbehandling är ett växande forskningsfält. Ännu finns inte tillräckligt starka bevis för att ge specifika kostråd till dig som har haft cancer.

Forskare från World Cancer Research Fund har samlat och bedömt de vetenskapliga studier som finns och kommit fram till att samma kostråd gäller både innan och efter en cancerdiagnos. 

Råden kan dock behöva anpassas av en dietist om du har besvär från munhålan eller magtarmkanalen som påverkar vad och hur mycket du kan äta.

Efter en cancerbehandling kan i vissa fall kosttillskott behövas, exempelvis om du har gått genom en operation som gör att näringen inte kan tas upp optimalt eller om du av andra anledningar har svårt att äta varierat.

En annan situation är om du har gått ner mycket i vikt under cancerbehandlingen.

Om du har dålig aptit och ofrivilligt har minskat i vikt kan det under en begränsad period vara bra att lägga till energirika livsmedel och drycker till dina måltider.

Det finns en myt om att socker påverkar cancer genom att specifikt ”göda” cancerceller. Ibland leder den här felaktiga föreställningen till att personer som behandlats för cancer undviker kolhydrater och får ett för lågt kaloriintag.

Men det är viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näring under cancerrehabiliteringen.

Om du är ovan att äta fullkorn, grönsaker, frukt, bär och baljväxter (bönor, ärtor, linser) kan det vara klokt att öka intaget försiktigt och långsamt.

Det här gäller speciellt om du har genomgått operation i mag-tarmkanalen. I vissa fall kan det vara olämpligt att överhuvudtaget äta fiberrika livsmedel och baljväxter.

Överviktiga personer kan efter avslutad behandling vara i behov av fortsatt kontakt med dietist eftersom övervikt i sig är en riskfaktor för flera cancersjukdomar och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. 

Läs mer om mat vid cancer

Alla patienter ska få information om de rekommendationer kring fysisk aktivitet som finns.

Läs mer om olika sorters rehabilitering

Läs mer om fysisk aktivitet och cancer

Egenvård

Du och din kontaktsjuksköterska ska tillsammans komma överens om vilken vård du själv kan ta ansvar för. Den ska dokumenteras i din vårdplan och vårdpersonalen har skyldighet att bedöma, planera och följa upp egenvården. 

Det som kan ingå i egenvård är:

• Medicinsk hantering – att dagligen hantera dina mediciner, hantera biverkningar och symtom, smärtbehandling och hygien.
• Psykosocial hantering - att du själv hittar strategier för kontakt med arbetsgivare, försäkringskassa och dina närstående.
• Beteendehantering – att du själv tar ansvar för de livsstilsförändringar som du kan behöva göra i samband med din sjukdom och behandling.
• Emotionell hantering – att hitta strategier för att hantera oro och stress för att minska den emotionella belastningen.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen. 

Källa:

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering