1. Trots införandet av standardiserade vårdförlopp är väntetiderna inom cancervården ett problem, inte minst inom exempelvis prostatacancervården. Vilka är Vänsterpartiets förslag för att åtgärda omotiverade väntetider inom cancervården?

Väntetiderna varierar mellan landstingen och dessa varierande väntetider kan givetvis ha olika orsaker som rör personalförsörjning, men oavsett anledning är det oacceptabelt för patienten. Däremot finns det regionala variationer som inte är acceptabla och som det krävs ytterligare åtgärder för att komma till rätta med. Regeringen bör tillsätta en utredning som analyserar de regionala skillnaderna avseende väntetider, användning av nya cancerläkemedel, screeningverksamhet samt uppföljningsrutiner för cancersjukdom.

2. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården ske på lika villkor för hela befolkningen. Så är det inte idag, vi ser tydliga regionala och socioekonomiska skillnader. Hur vill Vänsterpartiet arbeta för att cancervården ska bli jämlik?

Det finns tydliga samband mellan socioekonomi och patienters deltagande i screeningprogram, behandlingsval, eftervård och överlevnad. Vänsterpartiets uppfattning är att det är oerhört viktigt att motverka de mekanismer som styr särbehandling av olika grupper inom cancervården. Regeringen bör tillsätta en utredning som ser över de omotiverade skillnaderna i cancervården avseende socioekonomiska och åldersmässiga faktorer och dess inverkan på behandlingsval, eftervård, överlevnad och informationsdelning.

3.Cancervårdens, och även vårdens, kanske största utmaning är organisation och kompetensförsörjningen. Det skapar brister i arbetsmiljön och leder till stängda vårdplatser, överbeläggningar, färre besök per patient, längre tid mellan uppföljande läkarbesök etc. Vilka åtgärder anser Vänsterpartiet vara prioriterade för att skapa en arbetsmiljö som är attraktiv för personalen och effektiv för patienterna?

Brist på specialister innebär patientsäkerhetsrisker och får negativa konsekvenser för forskningen. Kompetensförsörjning kommer att vara en stor utmaning för vården framöver och cancervården är inget undantag. Det råder redan nu brist på specialister och på många håll är läget akut. Det finns dessutom skäl att tro att cancervården kommer att utvecklas i riktning mot mer kompetensintensiv vård i takt med att behandlings- och diagnosmetoder utvecklas och förbättras. Regeringen bör komplettera cancerstrategin med en kompetensförsörjningsplan för cancervården.

4. En anledning till den skiftande kvaliteten i cancervården är att många behandlingar utförs på kliniker där personalen saknar tillräcklig erfarenhet och träning för att behandla den aktuella diagnosen. En vedertagen metod för att undvika detta är att låta ett begränsat antal kliniker behandla komplicerade eller ovanliga diagnoser, så kallad nivåstrukturering. Vill, och i så fall hur, Vänsterpartiet arbeta för en fullt ut genomförd nivåstrukturering av cancervården?

Den nationella cancerstrategin och etableringen av RCC har varit ett lyft för cancervården. Vi är positiva till RCC och ser att de med fördel kan utvecklas. RCC ska naturligtvis ha de resurser som erfordras. Nivåstrukturering är en viktig del i att skapa en effektiv helhet där var och en bidrar på bästa optimala sätt. Det  behövs samarbete både inom och mellan regioner. Allt som handlar om samverkan går långsamt i system som bygger på att var och en är sin egen resultatenhet, och vår strävan bort från marknadslösningar inom vården kan ge bättre förutsättningar.