Forskning

Digitaliseringen påverkar cancerforskningen på labb och kliniker minst lika mycket som den förändrar cancersjukvården. Det ställer också nya, ökade krav på infrastruktur och organisation. It-kapaciteten måste öka och stora samarbeten mellan forskande kliniker behöver initieras och fördjupas – i Sverige och utomlands. Det är också viktigt att se till att vårdens och forskningens mål och prioriteringar aldrig står i vägen för varandra.

"Höj ribban för forskning"

Devisen "Besegra cancer" gäller en kollektiv ansträngning – av politiker, hälsoprofessioner, forskare och andra samhällsaktörer. Den syftar till att minska antalet som insjuknar, att öka andelen som botas och att ge dem som inte kan botas ett längre liv med hög livskvalitet. Forskning är en förutsättning för att nå dessa mål och den måste bedrivas på många olika fronter, skriver Klas Kärre, forskningsnämndens ordförande. 

Vi måste lära oss mer

Prover i forskningsrum i blått ljus

Digitalisering medför nya spelregler

Digital teknik har en omvälvande kraft som är både fascinerande och skrämmande. Även experter, forskare och kliniker som står mitt i strömmen av förändring har svårt att överblicka dess effekter.  

Högt utvecklingstempo försvårar framtidsprognosen

Platsflaskor med vätska

Undermålig infrastruktur hotar forskningsmöjligheter

I Sverige frodas en bild av landets förträfflighet när det gäller registerbaserad forskning och bioinformatik. Dessvärre präglas systemen av underdimensionering och fragmentering.

Allt mer pressad situation

Provrör

Starkare styrning krävs för framgång

Teknikutvecklingen skenar medan arbetet i kommittéer och myndigheter lunkar på som vanligt. Nu krävs en tydligare samordning och en kraftig tempoökning från samhällets sida. 

Även patienternas krav ökar

Flaskor och provrör

Svensk cancerforskning har svagare utveckling än många andra länder

USA har en dominerande ställning inom den globala cancerforskningen, men den utmanas på flera fronter och Kina närmar sig med stormsteg. Cancerforskningen i Sverige visar en svagare utveckling. 

Faller från plats nio till sexton

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska insititutet

Uthålligt arbete för att förebygga livmoderhalscancer

I nästan 30 år har Cancerfonden bidragit till Joakim Dillner och hans kollegors studier av humant papillomvirus (HPV) och cancer. Och det är forskning som faktiskt påverkar alla Sveriges kvinnor.

Nu ingår HPV-test i den allmänna screeningen

Per Jemth forskare vid Uppsala universitet

Specialdesignat protein kan stoppa viruset

Viruset bakom livmoderhalscancer, humant papillomvirus (HPV), orsakar cancer genom att oskadliggöra cellernas anticancerväktare, proteinet p53. Forskare i Uppsala undersöker nu möjligheten att sätta stopp för cancerutvecklingen med ett specialdesignat protein.

Utmaning att undvika biverkningar

Tina Dalianis och doktorand Linnea Haeggblom undersöker tumörceller som odlas i flaskor

Upptäckten som kan ge mildare behandling

Patienter med huvud-hals-cancer orsakad av humant papillomvirus (HPV) har mycket större chans att bli friska än de som har annan huvud-hals-cancer. Tina Dalianis och hennes forskargrupp söker efter markörer som kan visa vilka patienter som kan klara sig med mildare behandling.

Patienter slippa svåra biverkningar

Läs hela Cancerfondsrapporten