Varje år dör 150 kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige. Så behöver det inte vara. Vi kan utrota det virus som ligger bakom livmoderhalscancer inom fem år.
WHO har utlyst ett globalt mål om total eliminering av livmoderhalscancer. Så här gör vi det möjligt.
Varannan till var tredje dag dör en kvinna i Sverige av livmoderhalscancer (cervixcancer). Det är den tredje vanligaste cancerformen hos kvinnor mellan 20 och 49 år efter bröstcancer och hudcancer.
Många av de 550 kvinnor som diagnostiseras varje år är unga. Det handlar om barn som förlorar sin mamma, unga människor som aldrig kommer att kunna bli gravida, föräldrar som förlorar en dotter.
Så ska det inte behöva vara.
Ett virus, HPV (humant papillomvirus), ligger bakom i stort sett all livmoderhalscancer. WHO beslutade 2020 att samla världens länder kring ett gemensamt mål att utrota livmoderhalscancer.
De viktigaste åtgärderna som har identifierats är vaccination mot HPV och screening för HPV eller cellförändringar. Här ligger Sverige väl till i ett globalt perspektiv, med ett etablerat program för screening samt vaccination av flickor och från och med hösten 2020 även av pojkar.
Men de kvinnor som är vuxna i dag har inte fått vaccinet i skolan.
I början av 2022 uppmanades Sveriges regioner att erbjuda alla kvinnor födda 1994–1998 kostnadsfri vaccination mot HPV. Ett viktigt steg i arbetet med att eliminera viruset inom en femårsperiod.
Cancerfonden anser att kostnaderna för att vaccinera kvinnor födda 1994-1998 fortsatt ska säkerställas av staten. Enligt beräkningar skulle kostnaden för vaccin bli 25 miljoner kr per år i sex år, 150 miljoner kronor totalt.
Det är en liten investering med tanke på hur många liv som kan räddas.
Tre av tio kvinnor deltar inte i screeningen.
Tidig upptäckt av cancer är avgörande för behandlingens resultat. I dag erbjuds vuxna kvinnor i Sverige screening med ett självtest för HPV eller en gynekologisk cellprovskontroll som kan upptäcka cancer eller förstadier till cancer.
Omkring 541 000 kvinnor över hela landet fick en ny kallelse till gynekologisk cellprovskontroll under 2019. Av dessa var det över 150 000 kvinnor som inte deltagit i screeningprogrammet efter ett års tid.
Deltagandet i cellprovtagning ser också olika ut i olika delar av Sverige.
I Stockholm var det 41 procent av kvinnorna mellan 23 och 70 år som inte hörsammade kallelsen ett år efter att den skickats ut. I Skåne var det 33 procent som uteblev och i Västra Götaland 23 procent.
Regionerna behöver nu samla sina insatser för att få kvinnor att komma på screening. Ju tidigare cellförändringar upptäcks desto bättre.
Antal kvinnor som fick en kallelse 2019 och inte inte genomfört screening inom ett år.
Cancerfonden vill se ett nationellt initiativ för att tillsammans utrota livmoderhalscancer.
Det ser olika ut över landet och inom olika åldersgrupper. Dessutom är det fler som lämnar cellprov, kanske vid andra vårdtillfällen, än som deltar i screeningprogrammet. Täckningsgraden i Sverige som helhet ligger på 82 procent beräknad på en längre uppföljningstid. Men deltagande efter kallelse inom ett år är 71 procent.
Folkhälsomyndigheten uppskattar att täckningsgraden är ungefär 80 procent för de flickor som deltagit i vaccinationsprogrammen på mellanstadiet hittills. Det är viktigt att den siffran bibehålls och ökar. Pojkar inkluderas i vaccinationsprogrammen från hösten 2020.
Enligt WHO anses livmoderhalscancer vara utrotat som ett folkhälsoproblem när fyra eller färre fall per 100 000 kvinnor och år inträffar i alla länder.
Produktionen av vaccin har haft svårt att hänga med efterfrågan globalt. Men enligt Folkhälsomyndigheten så har Sverige en väldigt god tillgång till HPV-vaccin och den medicinska expertisen inom området bedömer det inte vara ett problem att vaccinera kvinnor som deltar i screeningprogrammets första två tillfällen.
I dagsläget kan inte självtester helt ersätta cellprovtagningarna. Det gäller särskilt för kvinnor i unga åldrar eftersom det är dem som vi hoppas kunna erbjuda vaccination när de besöker vården för cellprovet. Men för de som inte kommer på sin cellprovtagning av olika skäl är det givetvis bra att hitta olika sätt att nå dem.
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har utrett HPV-vaccinets säkerhet och inte funnit något orsakssamband mellan vaccinet och svåra sjukdomssyndrom. Dessutom har WHO publicerat en rapport som konstaterar vaccinets säkerhet. Rapporten bygger på 175 miljoner givna vaccindoser.
Vanliga biverkningar av vaccinet är reaktion som smärta och rodnad vid injektionsstället och huvudvärk. Biverkningar uppstår normalt inom 5 dagar efter vaccination.
Kring detta har kommit alldeles nya och tydliga resultat som visar hur vaccinering skyddar mot att utveckla livmoderhalscancer. Kvinnor som vaccinerats mellan 17 och 30 års ålder hade halverad risk jämfört med ovaccinerade, och för de som fått vaccin innan 17 års ålder var risken 88 procent lägre.
Läs mer om den nya hpv-studien på Karolinska Institutets webbplats.
Vaccinet har bäst effekt om det ges innan sexuell debut. Däremot har studier visat att kvinnor i medelåldern som genomgått och läkt ut en HPV-infektion får ett hundraprocentigt skydd mot att drabbas av samma HPV-typ igen om de vaccinerar sig mot HPV. Hos kvinnor som har en HPV-infektion vid vaccination är skyddseffekten 68,2 procent.
För kvinnor upp till 26 år ingår det 4-valenta HPV-vaccinet i högkostnadsskyddet, men inte det 9-valenta vaccinet. Personer över 26 år får själv bekosta vaccinationen. Vaccinationen kan ges på vaccinationsmottagning eller på vårdcentral.
Vaccinet minskar risken för att drabbas av livmoderhalscancer, analcancer, vulvacancer, vaginalcancer och svalgcancer.
Livmoderhalscancer och flera andra cancerformer i könsorganen och munhålan orsakas av humant papillomvirus, HPV. Det finns effektiva vaccin emot HPV. Infektion med HPV är mycket vanligt i befolkningen. Har man varit eller är sexuellt aktiv så har man med största sannolikhet kommit i kontakt med viruset. Hos de allra flesta uppkommer en infektion som läker ut utan att lämna något spår. Men hos vissa kvinnor kvarstår infektionen och leder till cellförändringar, som kan men inte behöver leda till livmoderhalscancer. HPV sprids framförallt inom åldersspannet 17 till 27 år, och cancern utvecklas senare under en längre tid.
WHO har utlyst ett globalt mål om total eliminering av livmoderhalscancer. Enligt WHO anses livmoderhalscancer vara utrotat som ett folkhälsoproblem när fyra eller färre fall per 100 000 kvinnor och år inträffar i alla länder. Globalt ska detta ske inom en livstid för dagens unga flickor. I Sverige har vi möjlighet att nå målet inom några år.
Att erbjuda kvinnor i åldrarna 23-25 år HPV-vaccination i samband med cellprovet skulle enligt beräkningar kosta ca 25 miljoner kronor per år. Insatsen behöver pågå i sex år vilket innebär totalt 150 miljoner kronor. Beräkningen bygger på information om antalet kvinnor som deltar i screeningprogrammet och kostnaden för vaccinet. Beräkningen är gjord av Joakim Dillner, professor, i samarbete med Nätverket mot gynekologisk cancer.
"Vi kan utrota HPV i Sverige till 2026" (debattinlägg Dagens medicin)
Folkhälsomyndigheten: Informationsblad om HPV-vaccination på flera språk
Årsrapport från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx)
Nätverket mot gynekologisk cancer: Ett Sverige fritt från livmoderhalscancer
"Varje år dör 150 kvinnor av livmoderhalscancer. Så behöver det inte vara. Sveriges regioner behöver nu komma igång med att vaccinera alla kvinnor födda 1994-1998. På så sätt kan vi utrota den tredje vanligaste cancerformen hos kvinnor mellan 20-49 år. Livmoderhalscancer är en sjukdom som måste prioriteras – och lösningen är inom räckhåll!"
Vill du vara med och höja rösten för kvinnors hälsa? Kopiera texten och ladda ner bilden och dela den i dina sociala medier som facebook, instagram, twitter eller linkedin. Då deltar du i Cancerfondens upprop för att #utrotalivmoderhalscancer!
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.