108

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Mat vid cancer

En frisk person får oftast i sig tillräckligt med näring. Men en cancersjukdom kan förändra aptit, smak, lukt och mättnadskänsla. Det kan också hända att man tappar i vikt.

Vanligt att tappa vikten

Vid cancersjukdom kan situationen bli annorlunda. Aptitlöshet, smak- och luktförändringar, tidig mättnadskänsla och viktnedgång är problem som kan förekomma. Det finns flera orsaker till det:

  • Cancertumören förändrar kroppens ämnesomsättning och förmåga att ta upp näringsämnen. Ibland tar tumören så mycket energi att den som är sjuk behöver äta mer mat än tidigare för att behålla vikten.
  • Vissa tumörer utsöndrar ämnen som medför aptitlöshet. Smak- och luktsinnet kan också förändras.
  • Tumören kan finnas på ett ställe som gör det svårt att tugga och svälja. Trycker tumören mot magsäcken och tarmarna kan den hindra maten att passera.
  • Även behandlingen kan påverka matlusten. Illamående och kräkningar kan förekomma vid vissa typer av behandlingar. Om känsliga slemhinnor i till exempel munhålan eller matstrupen påverkas av behandlingen kan det bli svårt att tugga och svälja. Bestrålas buken kan det leda till illamående och diarréer.

Ingen som har cancer är den andra lik. Behöver du veta mer om maten än vad som står här? Be din läkare om en remiss till en dietist på sjukhuset eller på vårdcentralen. Dietisten är specialiserad på mat och näringsintag vid sjukdom och kan ge dig råd.

Väg dig regelbundet

Om du märker att du av någon anledning har svårt att äta som vanligt så är det bra om du väger dig regelbundet.  Försök då inte att banta om du tycker att du väger för mycket. Går du ner i vikt förlorar kroppen inte bara fett utan också muskelmassa. Minskar muskelmassan minskar orken och du kan känna dig tröttare.  Vid viktnedgång minskar också kroppens förråd av viktiga näringsämnen. Dessa näringsämnen är extra viktiga när du ska orka med de ofta tuffa behandlingar som ges vid cancersjukdom.

Bra aptit?

Bra aptit och ingen påverkan på matintag och vikt? Ät som vanligt och följ näringsrekommendationerna.

Det finns ingen forskning som visar att någon speciell diet botar en cancersjukdom. Däremot finns mycket forskning om hur vi bör äta för att förebygga cancer och andra sjukdomar. Så länge sjukdomen inte har påverkat aptit, matintag och vikt bör du följa de rekommendationerna.

Livsmedelsverket skriver på sin webbplats att mera fiber och mindre mättat fett, salt och socker är de förbättringar som skulle betyda mest för att minska risken för fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, karies och vissa cancersjukdomar.

I praktiken innebär det att de flesta skulle må bra av att:

  • äta mer frukt och grönt, gärna 500 gram per dag, vilket motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönskaker
  • välja nyckelhålsmärkta livsmedel äta mer fisk, gärna tre gånger i veckan
  • använda flytande margarin eller olja i matlagningen
  • inta hälften så mycket läsk, godis, glass, snacks och bakverk
  • vara fysiskt aktiva 30 minuter varje dag

Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel för att få rätt proportioner på maten. 

I vissa fall kan behandlingen leda till ofrivillig viktuppgång, då behöver du andra råd än de som ges i denna broschyr. 

Dålig aptit?

Går du ner i vikt på grund av sjukdomen gäller inte längre de kostråd som ges till friska. Du bör då fokusera på att äta energi- och proteinrik mat för att motverka viktminskning och förlorad muskelmassa.

  • Välj mat som ger dig mycket energi i en liten portion. Feta och söta livsmedel innehåller mest energi.
  • Undvik lättprodukter som lättmargarin, lättmjölk och mager ost. Berika istället maten med grädde, majonnäs, olja, margarinklickar och så vidare.      
  • Fiberrik mat tar stor plats i magen. Blir du snabbt mätt, bör du därför inte sätta till extra fibrer i maten, till exempel vetekli eller extragrovt bröd.
  • Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt.

I vissa fall kan kroppen inte ta hand om fettet i maten, exempelvis efter omfattande tarmkirurgi. Har din läkare sagt att du bör vara försiktig med fett, ska du naturligtvis inte följa råden här. För att maten ändå ska innehålla tillräckligt med energi, bör du diskutera med en dietist vilken mat just du bör välja. Detsamma gäller för personer som har diabetes eller hjärt-kärlsjukdom och som tidigare fått rådet att äta fettsnålt och fiberrikt. Det kan vara så att dessa råd inte längre gäller.

Din kropp behöver protein för att behålla muskelmassa och för att bygga nya muskler. Vid sjukdom har man ofta ett ökat behov av protein. Tänk därför på att planera så att varje måltid består av mat som innehåller protein. Protein finns i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Även ärter, linser, bönor och vegetariska alternativ som quarn och sojaprodukter är rika på protein.  

Nötter och mandlar är både energi- och proteinrika och kan passa bra som mellanmål, gärna tillsammans med torkad frukt som är energirikt.

Fyra råd till dig som har dålig aptit

  • Ät regelbundet, det mår kroppen bäst av. Försök att äta frukost, lunch, middag och helst ett par mellanmål. Hoppa inte över måltider för att du inte är hungrig.
  • Ät hellre en liten portion än ingen alls. Om du vaknar på natten så ät eller drick gärna något, till exempel en kopp välling eller en banan. Det ger kroppen näring. Med lite mat i magen är det dessutom lättare att somna om.
  • Fysisk aktivitet påverkar aptiten. En kort promenad före maten kan göra att du får bättre aptit
  • Ingen mat är dålig mat. Ät den mat du tycker bäst om. Ställ rimliga krav på dig själv. Är du inte sugen på traditionell mat, som till exempel kött, potatis, sås, grönsaker, så ta något enklare istället: soppa, kokt ägg, omelett, yoghurt, gröt eller kräm. För den som har dålig aptit är det viktigaste att maten blir uppäten. 

Maten hemma

Har du tyckt om att laga mat och lagt ner mycket tid och kraft på att laga och äta gott? Eller har matlagning varit ett nödvändigt ont som du stökat undan så snabbt som möjligt? Oavsett hur det varit tidigare, kan situationen ändras om du har en cancersjukdom som gör att du har sämre aptit och ingen lust för matlagning. Här är några råd:

Du kan behöva ett vitamin- och mineralpreparat om din matlust är dålig under en längre tid eller om du äter ensidig mat. På apoteket finns tabletter som innehåller dagsbehovet av de viktigaste vitaminerna och mineralerna.

  • Har du svårt för matos bör du undvika matlagning i möjligaste mån. Passa på att laga för flera måltider när du väl är igång och frys ner i små portioner.
  • Färdiglagad mat är ett bra alternativ. Det finns mycket att välja på i frysdiskarna. Är du känslig för matlukt kan kalla rätter passa dig bättre.
    Vissa butiker har ett stort utbud av butikslagad färdigmat att välja på. Ibland kanske det också kan vara ett alternativ att äte ute på kafe eller restaurang eller att köpa hämtmat.
  • Be om hjälp! Har du anhöriga eller vänner som kan hjälpa dig med matlagningen när din matlust är dålig så ta emot den hjälpen.
  • Vid cancersjukdom kan man få ett förändrat smak- och luktsinne på grund av sjukdomen eller behandlingen mot den. Favoriträtterna smakar annorlunda. Somliga vill salta, sockra och krydda sin mat mer, andra mindre. Kaffe, kött och vin kanske inte smakar som förr. Det kan vara svårt för närstående att förstå, men försök ändå att förklara för att undvika missförstånd. En idé kan vara att pröva nya rätter, som du inte tidigare ätit. Kanske passar de dig nu om din smak färändrats.
  • Du kan behöva förklara för dina närstående att det inte är deras fel när du lämnar mat på tallriken som du kanske längtat efter och bett dem laga. Många cancersjuka kan berätta om situationer då de längtat efter en viss maträtt. När maten väl står på bordet kan de inte äta mer än ett par tuggor. Uppmuntran till att äta kan vara ett stort stöd, men kan också kännas som tjat och väcka ilska. Ibland kan närståendes oro och omsorger bli kvävande för den som är sjuk. 
  • Försök att hitta fram till vad som passar just dig. Glöm inte att aptiten stimuleras av att maten är vackert upplagd och bordet trevligt dukat. En aperitif innan maten eller ett glas vin kan ha samma effekt.
 

Energisnål meny    

Energigrik meny tillägg/förändringar

 

Frukost

  • Lättfil med müsli
  • Fullkornssmörgås med lättmargarin, 
    mager leverpastej, inlagd gurka
  • Kaffe med lättmjölk
  • Standardfil med torkad frukt
  • Vanligt margarin eller smör,
     leverpastej
  • Standardmjölk
 

Mellanmål

  • En näve torkad frukt
 

Lunch

  • Köttbullar med sås och lingon
  • Potatismos
  • Sallad
  • Vatten
  • Kaffe med lättmjölk
  • Gräddsås
  • Med en klick margarin
  • Med dressing
  • Lättöl
  • Standardmjölk och chokladbit
 

Mellanmål

  • Fruktsoppa
  • Med en klick vispgrädde
 

Middag

  • Fisk med purjolök
    kokt i spad med tomat
  • Ris
  • Ärtor
  • Vatten
  • Katrinplommonkompott med lättmjölk
  • Med crème fraiche för krämigare sås
  • Kokt med smör/margarinklick
  • Äppeljuice
  • Kaffegrädde
 

Kvällsmål

  • Te med lättmjölk
  • Digestivekex
  • Standardmjölk
  • Med margarin, ost och marmelad
 

Mat på sjukhus

På sjukhus finns energirik mat att beställa. Tala om för personalen att du behöver sådan mat. På onkologavdelningar serveras ofta energirik mat till alla.

Förutom de vanliga måltiderna har avdelningen mellanmålsmat som kan serveras dygnet runt. Fråga personalen vad de har att erbjuda. Ofta finns frysta smårätter som snabbt kan värmas i mikrovågsugn om den vanliga maten inte smakar.

De flesta vårdavdelningar har en matsal där måltiderna serveras. Utnyttja matsalen om du kan. Att äta sittandes på sängkanten är inte särskilt bekvämt. Det kan också vara skönt att slippa få in matdoft på rummet.

Näringspreparat – ett komplement till maten

Det finns speciella näringspreparat för personer som har minskat i vikt på grund av sjukdom. Näringspreparaten finns som drycker eller i pulverform. Dryckerna är oftast mjölkbaserade med smak av till exempel hallon, jordgubb, lingon eller vanilj.

Dessa drycker ska inte ersätta din vanliga mat utan är främst avsedda att drickas som mellanmål och bör serveras väl kylda. Vissa smaker, som kaffe och choklad, kan värmas innan serveringen.

Om du tror att du är i behov av näringspreparat ska du ta kontakt med en dietist. Dietisten hjälper dig att bedöma vilka sorter och mängder du behöver. Du kan köpa preparaten på apotek utan recept för att provsmaka först. I många landsting kan cancersjuka köpa näringspreparat till rabatterat pris.

Näringsdrycker är ett vanligt mellanmål på sjukhusavdelningar. Där kan du pröva olika sorter. 

Tugg- och sväljproblem

Om du har svårt att tugga eller svälja på grund av din sjukdom eller av annan orsak, är det viktigt att du får råd om vilken mat som passar just dig. Din dietist kan ge tips och recept. Detta gäller speciellt dig som har en tumör i munhålan eller svalget. Om du opererats i munhålan kan du också behöva hjälp av en logoped för att träna upp en bra tugg- och sväljteknik. God munvård är viktig för att du ska kunna äta. Din sjuksköterska eller tandläkare kan hjälpa dig.

Mat vid illamående

Illamående kan ha många orsaker. För att du ska kunna äta är det viktigt att du får behandling som lindrar ditt illamående. Det finns många bra mediciner mot illamående. Medicinen ska tas förebyggande, det vill säga i god tid innan du äter så att den hinner verka. Om den inte hjälper eller om du inte fått någon medicin, bör du kontakta din läkare.

Vid illamående är det viktigt att du väljer den mat som du tycker ger dig minst besvär. Många tycker att salt mat lindrar. Pröva till exempel salta kex, chips, buljongsoppor, ansjovis eller kaviar. En del tycker om att äta torr mat som skorpor, smörgåskex och rostat bröd.

Om matos besvärar dig, ät hellre kokt mat än stekt mat och kalla rätter som inte luktar så mycket. Pröva till exempel kalvsylta, frikadeller, äggröra på rostat bröd, fylld avokado, gravad lax eller mannagrynsgröt.

Ät lite och ofta så att magsäcken inte blir så full och drick hellre mellan måltiderna. Försök med klara drycker som bordsvatten eller saft.

För att undvika sura uppstötningar kan det hjälpa att vila med en rejäl kudde under huvudet efter måltiden.

Om du får cytostatikabehandling och mår illa, bör du undvika dina favoriträtter under de dagar behandlingen pågår. Du kan annars senare omedvetet koppla ihop dessa rätter med illamående.

Förstoppning

Många cancersjuka lider av förstoppning. Tvärtemot de råd som normalt ges vid förstoppning så rekommenderas sällan fiberrik mat mot förstoppning vid cancersjukdom. Anledningen är att många har svårt att dricka den mängd vätska som krävs för att fibrerna ska ha bästa effekt. Fibrer gör också att maten får större volym och snabbt ger mättnadskänsla. Då finns risken att du får i dig för lite energi och går ner i vikt.

  • Försök att dricka mycket, flera glas extra varje dag. 
  • Pröva katrinplommon som finns i puré, juice eller torkad form.
  • Ät gärna frukt, grönsaker och grovt bröd om du tycker om det, men tillsätt inte extra fibrer.
  • Fil, yoghurt och fruktdrycker med aktiv bakteriekultur hjälper tarmen att få rätt sammansättning av nyttiga tarmbakterier och kan motverka förstoppning.
  • Magmassage kan hjälpa till att få fart på magen. En sjukgymnast kan visa hur du ska massera din mage.

Kontakta alltid din läkare om förstoppningen inte vill ge med sig. En obehandlad förstoppning kan leda till viktnedgång eftersom den medför aptitlöshet och mättnadskänsla.

Vissa mediciner kan ge förstoppning. Detta gäller framförallt smärtlindrande medicin som innehåller morfin. Förstoppning som orsakas av morfinbehandling går inte att behandla enbart med hjälp av lösande och fiberrik mat. Du behöver under alla omständigheter ta någon form av laxerande medel.

Diarré

Om du drabbas av diarré är det viktigt att du tar reda på orsaken. Den kan bero på:

  • att du fått strålbehandling mot magen och tarmarna 
  • att din cytostatikabehandling påverkat slemhinnan i tarmen 
  • att du äter antibiotika
  • har genomgått mag-tarmkirurgi.

Förutom att det är viktigt att du dricker ordentligt, är det svårt att ge några allmänna råd om hur du bör äta vid diarré. Du bör få individuella råd av dietist. Det är osäkert om det vi brukar kalla ”stoppkost” (blåbärssoppa, te och så vidare), verkligen hjälper. En sådan diet är dessutom mycket näringsfattig och leder till viktnedgång. Tala alltid med din läkare om besvären består. Du kan behöva medicin som lugnar ner din tarm.

Smärta

Att ha ont kan göra att man tappar aptiten och inte förmår äta tillräckligt oavsett var smärtan sitter. Om du har ont är det mycket viktigt att du får bra smärtlindring. Tala med din doktor om du behöver hjälp. Tänk på att ta medicinen i god tid före måltid så att du har bästa möjliga smärtlindring när du äter.

När ingenting fungerar

Det är viktigt att du får i dig den näring du behöver för att må bra. Speciellt viktigt är det att du är i bästa form inför operationer och under behandlingsperioder med strålning eller cytostatika.

Det finns tillfällen då tumörens placering hindrar ett tillräckligt matintag. Det kan gälla den som exemplevis har en tumör i matstrupen eller i tarmen. Det kan även finnas andra anledningar till att du får i dig för lite mat, till exempel för at du mår illa och kräks, har kraftiga diarréer eller helt enkelt inte förmår att äta.

Om du får i dig för lite mat kan din läkare eller dietist föreslå andra sätt att ge dig näring. Ett sätt är att låta sondmat gå genom en slang (via näsan eller en öppning i magen) som mynnar ut i magsäcken, enteral nutrition. Ett annat är att ge näringslösning (via dropp) direkt i blodet, parenteral nutrition.

Om du tror att du är i behov av enteral eller parenteral nutrition under en kortare eller längre period, ska du inte tveka att ta upp frågan med din dietist, läkare eller sjuksköterska. Det handlar om ditt välbefinnande och om att orka med planerade behandlingar.

Näring direkt i magsäcken

Om mage och tarm fungerar normalt kan man lägga en tunn slang, sond, genom näsan och matstrupen ner till magen. Med hjälp av ett droppaggregat rinner maten ner genom slangen.

Om du behöver få mat på detta sätt under en längre period, kan man i stället göra en öppning på magen och leda sonden direkt in i magsäcken. Det kallas PEG.
En sond direkt till magsäcken är bekvämare att använda än en sond genom näsan. Andra fördelar är att den kan döljas under kläderna. Sonden kan tas bort när den inte längre behövs.

Den mat man får via sonden kallas sondmat och ser ut som välling. Den är tunnflytande men innehåller ändå all näring kroppen behöver. Sondmaten passerar genom mage och tarm och tas om hand av kroppen på precis samma sätt som när man äter som vanligt. Därför är detta ett bra sätt att ge extra näring under de perioder då det är svårt att äta tillräckligt.

Sondmatningen är lätt att sköta även för den som bor hemma. Kan du äta och dricka på vanligt sätt under perioden som du får sondmat så är det en utmärkt kombination.

Distriktssköterskan kan stå till tjänst för den som behöver hjälp.

Näring direkt i blodet

I vissa fall fungerar inte mag-tarmkanalen ordentligt, till exempel då det finns risk för tarmvred eller vid kraftigt illamående och kräkningar. Då kan speciella näringslösningar ges direkt in i blodet. Sådant näringsdropp kan ges hemma.

Distriktssköterskan eller sjuksköterska från hemsjukvården hjälper till att koppla till och från droppet.

Läs mer

Fler tips om mat vid cancer finns i kokboken Råd och recept vid cancersjukdom av Orrevall och Esbjörnsson, Gothia förlag 2015.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

För mig är rosa bandet en symbol för en gemenskap som ger hopp om att det är möjligt att bli frisk. Att köpa det rosa bandet kan kännas som en droppe i havet. Men många små droppar blir tillsammans en kraftfull våg.
Alicia Vikander
Skådespelerska