0

Aktiviteter i sociala medier

Mat vid cancer

En frisk person får oftast i sig tillräckligt med näring. Men en cancersjukdom kan förändra aptit, smak, lukt och mättnadskänsla. Det kan också hända att man tappar i vikt.

Vanligt att tappa vikten

Så länge vi är friska och har bra aptit får vi oftast tillräckligt med näring, detta även om vi inte alltid tänker så mycket på vad vi äter.

Vid cancersjukdom kan situationen bli annorlunda. Aptitlöshet, smak- och luktförändringar, tidig mättnadskänsla och viktnedgång är problem som kan förekomma. Det finns flera orsaker till det:

  • Cancertumören förändrar kroppens ämnesomsättning och förmåga att ta hand om näringsämnen. Ibland tar tumören så mycket energi att den som är sjuk behöver äta mer än tidigare för att behålla vikten.
  • Vissa tumörer utsöndrar ämnen som medför aptitlöshet och tidig mättnadskänsla. Smak- och luktsinnet kan också förändras.
  • Tumören kan finnas på ett ställe som gör det svårt att tugga och svälja. Trycker tumören mot magsäcken och tarmarna kan den göra det svårt för maten att passera.
  • När man är sjuk och får behandling kan muskelmassan minska. Det kan bero både på att man inte orkar röra sig lika mycket som tidigare och på att sjukdomen gör att kroppen bryter ner muskelmassa.
  • Även behandlingen kan påverka matlusten. Illamående och kräkningar kan förekomma vid vissa typer av behandlingar. Om känsliga slemhinnor i till exempel munhålan eller matstrupen påverkas av behandlingen kan det bli svårt att tugga och svälja. Bestrålas buken kan det leda till illamående och diarréer.

Ett gott råd: Om du märker att du av någon anledning har svårt att äta som vanligt så är det bra om du väger dig regelbundet. Om du tycker att du väger för mycket, försök hålla vikten ändå. Nu är inte rätt tidpunkt att börja banta. Går du ner i vikt förlorar kroppen inte bara fett utan också muskelmassa. Minskar muskelmassan, minskar orken och du kan känna dig tröttare. Vid viktnedgång minskar också kroppens förråd av viktiga näringsämnen. Dessa näringsämnen är extra viktiga när du ska orka med de ofta påfrestande behandlingar som ges vid cancersjukdom.

Dålig aptit?

Går du ner i vikt på grund av sjukdomen gäller inte längre de kostråd som ges till friska. Du bör då istället fokusera på att äta energi- och proteinrik mat för att motverka viktminskning och förlorad muskelmassa. Välj helfeta livsmedel som standardmjölk och vispgrädde. Undvik lättprodukter. Tillsätt extra matfett som raps- eller olivolja, smör- och margarinklickar i maten. Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt.

Fiberrik mat tar stor plats i magen. Blir du snabbt mätt, bör du därför inte sätta till extra fiber i maten och inte välja fiberrik mat som extragrovt bröd.

I vissa fall kan kroppen inte ta hand om fettet i maten, exempelvis efter omfattande tarmkirurgi. Har din läkare sagt att du bör vara försiktig med fett, ska du naturligtvis inte följa råden här. För att maten ändå ska innehålla tillräckligt med energi, bör du diskutera med en dietist vilken mat just du bör välja. Detsamma gäller för personer som har diabetes eller hjärt-kärlsjukdom och som tidigare fått rådet att äta fettsnålt och fiberrikt. Det kan vara så att dessa råd behöver justeras.

Din kropp behöver protein för att behålla muskelmassa och för att bygga nya muskler. Vid sjukdom har man ofta ett ökat behov av protein. Tänk därför på att planera så att varje måltid innehåller något proteinrikt livsmedel. Exempel på sådana livsmedel är kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Även ärter, linser, bönor och vegetariska alternativ som quorn och sojaprodukter är rika på protein.

Nötter och mandlar är både energi- och proteinrika och kan passa bra som mellanmål.

Det räcker inte med att bara se till att maten innehåller protein. För att din kropp ska kunna bevara muskler och bygga nya så behöver du röra på dig. Sjukdom och behandling kan påverka orken och förmågan att vara aktiv och träna, försök att vara så

aktiv som du förmår. Tänk på att aktiviteter i vardagen också hjälper till att bevara kroppens styrka, som att till exempel gå i trappor, gå ut med hunden och trädgårdsarbete.

Fyra råd till dig som har dålig aptit

  • Ät regelbundet, det mår kroppen bäst av. Försök att äta frukost, lunch, middag och gärna två till tre mellanmål varje dag. Hoppa inte över måltider för att du inte är hungrig, utan försök att alltid äta något oavsett hunger.
  • Ät hellre en liten portion än ingen alls. Om du vaknar på natten, och inte kan somna om, så drick eller ät gärna något, till exempel lite varm mjölk eller en banan. Det ger kroppen näring och dessutom är det lättare att somna om med lite mat i magen.
  • Fysisk aktivitet påverkar aptiten positivt. En kort promenad före maten kan göra att du får bättre aptit.
  • Ställ rimliga krav på dig själv. Är du inte sugen på traditionell lagad mat som till exempel kött, potatis, sås, grönsaker, ta något enklare i stället såsom soppa, kokt ägg, omelett, yoghurt, gröt eller kräm. För den som har dålig aptit är det viktigaste att maten blir uppäten. Ingen mat är dålig mat. Ät den mat du tycker bäst om.

Maten hemma

Har du tyckt om att laga mat och lagt ner mycket tid och kraft på att laga och äta gott? Eller har matlagning varit ett nödvändigt ont som du stökat undan så snabbt som möjligt? Oavsett hur det varit tidigare, kan situationen ändras om du har en cancersjukdom som gör att du har sämre aptit och ingen lust för matlagning. Här är några råd:

  • Har du svårt för matos bör du undvika matlagning i möjligaste mån. Passa på att laga för flera måltider när du väl är i gång och frys ner i små portioner.
  • Färdiglagad mat är ett bra alternativ. Det finns mycket att välja på i kyl- och frysdiskarna. Är du känslig för matlukt kan kalla rätter passa dig bättre. Vissa butiker har ett stort utbud av butikslagad färdigmat att välja på. Det kan också vara ett alternativ att äta ute på kafé eller restaurang eller att köpa hämtmat.
  • Be om hjälp! Har du närstående, vänner eller bekanta som kan hjälpa dig med matlagningen när din matlust är dålig så ta emot den hjälpen.
  • Du kan behöva förklara för dina närstående att det inte är deras fel när du lämnar mat på tallriken som du kanske längtat efter och bett dem laga. Många cancersjuka kan berätta om situationer då de längtat efter en viss maträtt men när maten väl står på bordet kan de inte äta mer än ett par tuggor. Uppmuntran till att äta kan vara ett stort stöd, men kan också kännas som tjat och väcka ilska. Ibland kan närståendes oro och omsorger bli kvävande för den som är sjuk.
  • Vid cancersjukdom och behandling kan man få ett förändrat smak- och luktsinne. Favoriträtterna kan smaka annorlunda. Somliga vill salta, sockra och krydda sin mat mer, andra mindre. Kaffe, kött och vin kanske inte smakar som förr. Det kan vara svårt för närstående att förstå, men försök ändå att förklara för att undvika missförstånd. En idé kan vara att pröva nya rätter, som du inte tidigare ätit. Kanske passar de dig nu om din smak förändrats.
  • Försök att komma fram till vad som passar just dig. Glöm inte att aptiten stimuleras av att maten är vackert upplagd och bordet trevligt dukat. En aperitif innan maten eller ett glas vin kan ha samma effekt.
  • Ibland kan du behöva ett tillskott av vitaminer och mineraler. På apoteket finns kosttillskott i tablettform och som brustablett som innehåller dagsbehovet av de viktigaste vitaminerna och mineralerna som kroppen behöver. Du bör alltid rådfråga din läkare eller dietist om vilka kosttillskott som kan vara lämpliga med tanke på din diagnos och behandling.

Två menyer

Jämför de två menyerna på mittuppslaget. Du kan enkelt förvandla en energisnål meny till en energirik, som passar bättre om du har dålig aptit och svårt att hålla vikten. Den energisnåla dagsmenyn ger totalt cirka 1 300 kcal och det är alldeles för lite för de flesta av oss om vi vill behålla vikten. Den energirika dagsmenyn ger cirka 2 300 kcal och så många kalorier per dag behöver många som är sjuka under en längre tid.

Dukar man upp de två menyerna ser man ingen större skillnad på dem eftersom portionerna är lika stora. Ändå innehåller den energirika menyn cirka 1 000 extra kalorier. Du behöver alltså inte nödvändigtvis äta mer mat för att få i dig fler kalorier. Det är i stället ditt val av mat och dina matlagningsmetoder som avgör energiinnehållet i maten.

Mat på sjukhus

På sjukhus finns många olika kosttyper för att passa olika behov. Om du skrivs in på sjukhus är det viktigt att du berättar för vårdpersonalen om vilka behov och önskemål du har så att de kan beställa rätt sorts mat till dig. Den mat som serveras på sjukhus är oftast energi- och proteinrik.

Förutom de vanliga måltiderna har avdelningen mellanmålsmat och enkla maträtter som kan serveras dygnet runt. Fråga personalen vad de har att erbjuda. Det är viktigt att du inte hoppar över måltider om du blir serverad mat som du inte tycker om eller av annan anledning har svårt att äta upp. Be att få en annan rätt, ofta finns frysta smårätter som snabbt kan värmas.

Många vårdavdelningar har en matsal där måltiderna serveras. Utnyttja matsalen om du kan. Att äta sittandes på sängkanten är inte särskilt bekvämt och kan vara tröttsamt eftersom du inte har något ryggstöd. Det kan också vara skönt att slippa få in matdoft på rummet.

På dagvårdsavdelningar serveras det inte alltid något att äta, trots att behandlingarna ibland tar många timmar. För att må bra och inte missa måltider kan det därför vara bra att ta med sig en liten matsäck med till exempel något att dricka, en smörgås och en fruktyoghurt. Kanske också en kaka, en chokladbit eller en påse nötter.

Kosttillägg – ett komplement till maten

Det finns speciella kosttillägg för personer som har minskat i vikt på grund av sjukdom. Kosttilläggen finns som drycker, puddingar eller i pulverform.

Dryckerna har ofta smak av till exempel hallon, jordgubbe, skogsbär, kaffe, choklad eller vanilj. Dessa drycker är i första hand avsedda att drickas som mellanmål och inte att ersätta din vanliga mat. De flesta tycker att dryckerna är som godast när de är kylskåpskalla, men de kan även drickas rumstempererade. Vissa smaker som kaffe och choklad kan värmas (ej kokas) innan serveringen.

Kosttilläggen i pulverform blandas i mat och dryck för att höja energi- och näringsinnehållet.

I många delar av landet kan personer som på grund av sjukdom har svårt att äta tillräckligt få köpa dessa kosttillägg till rabatterat pris. Om du tror att du är i behov av kosttillägg kan du be din läkare om remiss till dietist. Dietisten hjälper dig att utifrån just dina ätsvårigheter och behov bedöma vilka sorter och mängder du behöver. Vill du provsmaka först, kan du köpa kosttilläggen receptfritt på apotek.

Näringsdrycker/kosttillägg är ett vanligt mellanmål på sjukhusavdelningar. Där kan du pröva olika sorter.

Tugg- och sväljproblem

Om du har svårt att tugga eller svälja på grund av din sjukdom eller av annan orsak, är det viktigt att du får råd om vilken mat som passar just dig. Din dietist kan ge information och förslag på mat och recept. Detta gäller speciellt dig som har en tumör i munhålan, svalget eller matstrupen.

Om du opererats i munhålan kan du också behöva hjälp av en logoped för att träna upp en bra tugg- och sväljteknik. God munvård är viktig för att du ska kunna äta. Din sjuksköterska eller tandläkare kan hjälpa dig.

Mat vid illamående

Illamående kan ha många orsaker. För att du ska kunna äta är det viktigt att du får behandling som lindrar ditt illamående. Det finns många bra mediciner mot illamående. Medicinen ska tas förebyggande, det vill säga i god tid innan du äter så att den hinner verka. Om den inte hjälper eller om du inte fått någon medicin, bör du kontakta din läkare.

Vid illamående är det viktigt att du väljer den mat som du tycker ger dig minst besvär. En del tycker att salt mat lindrar. Pröva till exempel salta kex, chips, buljongsoppor, salta nötter, ansjovis eller kaviar. En del tycker om att äta torr mat som skorpor, smörgåskex och rostat bröd.

Om matos besvärar dig, ät hellre kokt mat än stekt. Kalla rätter som inte luktar så mycket kan också ge mindre besvär. Pröva till exempel kalvsylta, frikadeller, äggröra på rostat bröd, fylld avokado, räkor eller mannagrynsgröt.

Ät lite och ofta så att magsäcken inte blir så full och drick hellre mellan måltiderna. För att undvika sura uppstötningar kan det hjälpa att vila med en rejäl kudde under huvudet efter måltiden.

Om du får behandling som gör att du mår illa, bör du undvika dina favoriträtter under dessa dagar. Du kan annars senare omedvetet koppla ihop dessa rätter med illamående. Välj gärna mat med neutral smak under behandlingsdagarna/när illamåendet är som värst.

Förstoppning

Förstoppning i samband med behandling av cancersjukdom är vanligt. Försök att dricka mycket, flera glas extra varje dag. Pröva katrinplommon som finns i puré, juice eller torkad form. Ät gärna frukt, grönsaker och grovt bröd om du tycker om det, men tillsätt inte extra fiber, exempelvis kli, till maten.

Magmassage kan hjälpa till att få fart på magen. En sjukgymnast kan visa hur du ska massera din mage. Kontakta alltid din läkare om förstoppningen inte vill ge med sig. En obehandlad förstoppning kan leda till viktnedgång, eftersom den medför aptitlöshet och mättnadskänsla.

Vissa mediciner kan ge förstoppning. Vid läkemedelsorsakad förstoppning behöver du ta någon form av laxerande medel.

Diarré

Om du drabbas av diarré är det viktigt att du tar reda på orsaken. Den kan bero på att du fått strålbehandling mot magen och tarmarna, att din cytostatikabehandling påverkat slemhinnan i tarmen, att du äter antibiotika eller har genomgått mag-tarmkirurgi.

Förutom att det är viktigt att du dricker ordentligt, är det svårt att ge några allmänna råd om hur du bör äta vid diarré. Du bör få individuella råd av dietist. Det är osäkert om det vi brukar kalla ”stoppande livsmedel” (till exempel blåbärssoppa, banan och te) verkligen hjälper. En sådan kost kan dessutom bli mycket låg på energi och protein och kan därför leda till viktnedgång. Tala alltid med din läkare om besvären kvarstår. Du kan behöva medicin som lugnar ner din tarm.

Smärta

Att ha ont kan göra att man tappar aptiten och inte förmår äta tillräckligt oavsett var smärtan sitter. Om du har ont är det mycket viktigt att du får bra smärtlindring. Tala med din doktor om du behöver hjälp. Tänk på att ta medicinen i god tid före måltid så att du har bästa möjliga smärtlindring när du äter.

När ingenting fungerar

Det är viktigt att du får i dig den näring du behöver för att må bra. Speciellt viktigt är det att du är i bästa form inför operationer och under behandlingsperioder med exempelvis strålning eller cytostatika. Det finns tillfällen då tumörens placering hindrar ett tillräckligt matintag. Det kan gälla den som exempelvis har en tumör i matstrupen eller i tarmen. Det kan även finnas andra anledningar till att du får i dig för lite mat, till exempel för att du mår illa eller kräks, har kraftiga diarréer eller helt enkelt inte förmår äta. Din läkare eller dietist kan då föreslå andra sätt att ge dig näring. Ett sätt är att ge näring genom en tunn slang eller sond som mynnar ut i magsäcken, enteral nutrition. Ett annat är att ge näringslösning direkt i blodet, parenteral nutrition.

Om du tror att du är i behov av enteral eller parenteral nutrition under en kortare eller längre period, ska du inte tveka att ta upp frågan med din dietist, läkare eller sjuksköterska. Det handlar om ditt välbefinnande och om att orka med planerade behandlingar.

Näring direkt i magsäcken

Om mage och tarm fungerar normalt kan man lägga en tunn slang, sond, genom näsan och matstrupen ner till magen. Med hjälp av ytterligare en slang som kallas droppaggregat eller gravitationsaggregat rinner maten ner genom sonden.

Om du behöver få mat på detta sätt under en längre period, kan man i stället göra en öppning på magen och leda sonden direkt in i magsäcken. Det kallas PEG.

En sond direkt till magsäcken är bekvämare att använda än en sond genom näsan. Andra fördelar är att den kan döljas under kläderna. Sonden kan tas bort när den inte längre behövs.

Den mat man får via sonden kallas sondmat eller sondnäring och ser ut som välling. Den är tunnflytande och innehåller ändå all näring kroppen behöver. Kan du äta och dricka på vanligt sätt under perioden som du får sondmat så är det en utmärkt kombination.

Sondmaten passerar genom mage och tarm och tas om hand av kroppen på precis samma sätt som när man äter som vanligt. Därför är detta ett bra sätt att ge extra näring under de perioder då det är svårt att äta tillräckligt. Sondmatningen är lätt att sköta även för den som bor hemma. Distriktssköterskan kan stå till tjänst för den som behöver hjälp.

Näring direkt i blodet

I vissa fall fungerar inte mag-tarmkanalen normalt, till exempel om det finns risk för tarmvred eller vid kraftigt illamående och kräkningar. Då kan speciella näringslösningar ges direkt in i blodet. Näringsdropp kan ges hemma. Distriktssköterskan eller sjuksköterska från hemsjukvården hjälper till att koppla till och från droppet.

Läs mer

Fler tips om mat vid cancer finns i kokboken Råd och recept vid cancersjukdom av Orrevall och Esbjörnsson, Gothia förlag 2015.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59, du är även välkommen att mejla oss. Det gör du genom att klicka här. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje