Fakta
- Omkring 10–15 procent av all sköldkörtelcancer är follikulär.
- Den vanligaste behandlingen är operation.
- De allra flesta som drabbas av follikulär sköldkörtelcancer blir botade.
Follikulär sköldkörtelcancer startar i de små blåsor som sköldkörteln består av, så kallade folliklar. Det vanligaste symtomet är en knöl på halsen. Follikulär sköldkörtelcancer kan oftast behandlas och de flesta som drabbas blir botade.
Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset
Follikulär sköldkörtelcancer kallas också för follikulär tyreoideacancer (FTC). Det är den näst vanligaste formen av cancer i sköldkörteln efter papillär sköldkörtelcancer.
Sköldkörteln är uppbyggd av miljontals mycket små, runda blåsor som kallas folliklar. Cancerformen börjar i cellerna i de här folliklarna.
Folliklarnas celler, follikelceller, tar upp jod från blodet, tillverkar sköldkörtelhormoner. När kroppen behöver hormonerna släpps de ut i blodet. Hormonerna påverkar bland annat ämnesomsättning, kroppstemperatur, puls och energinivå.
Omkring 10–15 procent av all sköldkörtelcancer är follikulär.
Det vanligaste symtomet är en knöl på halsen som inte gör ont.
Andra symtom kan vara
När läkaren misstänker follikulär sköldkörtelcancer behöver man gå igenom flera olika undersökningar.
Läkare undersöker halsen och och tar en del blodprover. Man tar till exempel TSH (tyreoideastimulerande hormon), ett blodprov som visar om sköldkörtelns funktion är påverkad. Ofta kan det blodprovet vara helt normalt även om personen har cancer.
Med ultraljud undersöks sköldkörteln för att se knölarnas storlek och var de sitter. Lymfkörtlarna undersöks också, även om follikulär sköldkörtelcancer oftare sprids via blodet än via lymfsystemet.
Med hjälp av ultraljud sticker läkaren in en tunn nål i sköldkörteln och suger ut celler. De undersöks sedan i mikroskop för att se om det finns follikulära celler.
Om det finns follikulära celler i sköldkörteln går det oftast inte att avgöra om de är godartade eller cancer med bara finnålspunktion. Då behöver halva sköldkörteln opereras bort så att vävnaden kan undersökas av en patolog för att fastställa diagnosen.
Det finns flera saker som påverkar vilken behandling som kan sättas in. Ålder, tumörens storlek och eventuell spridning av sjukdomen är faktorer som kan påverka valet av behandling.
Den vanligaste behandlingen är att operera bort sköldkörteln.
Om tumören är väldigt liten kan det räcka att ta halva körteln. Även lymfkörtlar på halsen kan behöva opereras bort.
Efter operationen behöver man äta tabletter som ersätter de hormoner som sköldkörteln tillverkade.
För att ställa in rätt dos av läkemedel måste man regelbundet lämna blodprov som mäter hur mycket sköldkörtelhormon det finns i blodet.
Om risken för återfall är hög kan man få radioaktiv jod efter operationen. Det ges i form av en kapsel som man sväljer.
Radioaktiv jod ges för att få bort sköldkörtelceller som kan finnas kvar i området där sköldkörteln satt innan operationen.
Om den follikulära cancertumören har vuxit utanför sköldkörteln och spridit sig till organ eller vävnad i närheten kan strålbehandling vara ett alternativ.
Hur stor stråldosen då ska vara bestäms efter att läkaren gjort en bedömning av hur stor risken är att sjukdomen ska komma tillbaka.
Behandlingen av follikulär sköldkörtelcancer går oftast bra och de allra flesta blir botade.
De som drabbats av follikulär sköldkörtelcancer och som har låg risk för återfall följs upp några år efter avslutad behandling. Personer med högre risk för återfall följs upp under tio år eller längre.
Även om sjukdomen kommer tillbaka är prognosen god.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Behandlingen är över och cancern borta. Läge att fira och att njuta av livet, tycker omgivningen. Men i stället för livsglädje känner många färdigbehandlade mest rädsla och oro.
Läs om oro, återhämtning och rehabilitering
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Reviderad 10 september 2026
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se