Livsstil
Granskad
8 maj 2019
Sidansvarig
Elin Ramfalk
Granskning
Elin Ramfalk

Rökning

Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer. Att inte röka är därför det bästa sättet att minska sin risk att få cancer. Det är aldrig för sent att sluta, cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter rökstoppet.

I takt med att färre röker har insjuknandet och dödsfallen på grund av rökning minskat. Men fortfarande insjuknar varje år cirka 6 800 personer i cancersjukdomar som är relaterade till rökning och cirka 5 200 personer avlider i cancersjukdom på grund av rökning. Det är fler liv än trafikolyckor, narkotika och självmord skördar tillsammans.

Rökning ökar risken för cancer 

Sambandet mellan rökning och lungcancer känner de flesta till, rökning uppskattas orsaka 90 procent av all lungcancer. Men risken ökar också för andra cancerformer bland andra cancer i strupen och munhålan, i urinblåsannjurarna, magsäcken, livmoderhalsen och bukspottkörteln.

Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen. Många av dessa har kända skadeeffekter på människokroppen. Ett 70-tal kan orsaka cancer. Den som röker får själv i sig en fjärdedel av röken. Resten andas ut och sprids vilket gör personer i omgivningen till passiva rökare. Passiv rökning, även kallad miljötobaksrök, under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren. Varje år beräknas passiv rökning orsaka mellan fem och tio lungcancerfall och cirka 400 sjukdomsfall i hjärt- eller kärlsjukdom.

Rökning kostar samhället cirka 30 miljarder kronor årligen.


Ladda ner vår nya skrift om cancerprevention (pdf)

Hög dödlighet bland rökare

Mer än varannan rökare dör av sin rökning. I snitt förlorar varje rökare tio år av sitt liv. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 12 000 personer avlider på grund av rökning varje år. Det innebär att rökningen står för mer än vart tionde dödsfall hos personer i Sverige. Förutom att avlida i en cancersjukdom innebär rökning stor risk att dö av hjärtinfarkt, stroke eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Trots att rökningens risker är väl kända röker 7 procent i den vuxna befolkningen i Sverige dagligen. Rökningen har dock minskat under de senaste decennierna, särskilt bland män. På 1960-talet rökte hälften av alla män. Sedan dess har andelen rökande män minskat successivt för att i dag vara 7 procent.

Lika många män som kvinnor röker i dag 

Kvinnor rökte som mest på 1970-talet, då ungefär var tredje kvinna var dagligrökare. Under 1980-talet minskade rökningen även bland kvinnor och i dag röker lika många kvinnor som män, 7 procent. 

Den ökande andelen kvinnliga rökare under 1960- och 1970-talen har lett till att kvinnor i större utsträckning får sjukdomar som tidigare betraktades som typiskt manliga. Dit hör lungcancer, hjärtinfarkt och stroke. Medan lungcancerfallen minskar hos män ökar de hos kvinnor. Och sedan ett tiotal år avlider fler kvinnor i Sverige av lungcancer än av bröstcancer.

Nikotin styr bruket

Orsaken till att så många röker trots att de känner till riskerna beror bland annat på att nikotinet i tobaken är en starkt beroendeframkallande drog. Har man väl blivit beroende är det svårt att sluta.

De flesta börjar röka i tonåren och varje år börjar tiotusentals ungdomar att röka. Den som börjar då löper tre gånger större risk än andra att dö mellan 35 och 69 år. Den som börjar i högre ålder utsätter sig för dubbelt så stor risk för tidig död som icke-rökaren.

Snus

Närmare var femte man i Sverige använder tobak i form av snus och andelen kvinnor som snusar är 4 procent. För både män och kvinnor har andelen snusare varit relativt konstant de senaste tio åren. 

Svenskt snus påverkan på hälsan, och kopplingen till cancer, har länge diskuterats. Med utgångspunkt från existerande forskning stämmer det att snus, jämfört med rökning, är en mindre hälsoskadlig tobaksprodukt. Men man kan med säkerhet slå fast att snus inte är en hälsoprodukt. Det finns studier som visar på tydliga samband mellan snus och exempelvis hjärt-och kärlsjukdomar.

Forskning på snus 

Forskningen på kopplingen mellan snus och cancer är inte lika entydig. Det finns forskningsstudier som pekar på en koppling mellan snus och vissa cancerformer. Det finns också studier som pekar på att det saknas koppling mellan snus och cancer. Det är därför angeläget att, genom oberoende forskning, ytterligare kartlägga sambandet mellan att snusa och ökad risk för olika typer av cancer. 

Snus är beroendeframkallande 

Snusindustrin menar att snus bör gynnas av lagstiftning och skattesatser. På så sätt skulle rökare lockas att gå över till det mer ofarliga snuset. En del forskare stöder detta resonemang, men än så länge saknas vetenskapliga belägg för att snus är ett fungerande rökavvänjningsmedel.

Andra, däribland svenska Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, menar tvärtom att även konsumtionen av snus bör hållas på så låg nivå som möjligt. Ett argument för den ståndpunkten är att även snus är starkt beroendeframkallande, och därför leder in nya generationer i nikotinberoende. Det går inte att lämna snuset vid sidan av diskussionen om tobakspolitiken, dels på grund av de hälsorisker snuset medför men också för att vårt EU-medlemskap kräver en sammanhållen tobakspolitik.

Mer utförligt material om tobak, med bland annat de senaste forskningsrönen, finns på webbplatsen tobaksfakta.se

Fakta om rökning och cancer i Sverige

  • 6 800 personer drabbas varje år av cancer relaterad till rökning
  • 5 200 personer dör årligen i cancer orsakad av rökning

Sluta röka-linjen 

  • Alla som ringer till Sluta röka-linjen får individuella råd av specialutbildade rökavvänjare. De berättar till exempel hur man går till väga för att sluta röka. Telefonlinjen är också öppen för dem som behöver akut stöd när nikotinbegäret sätter in.
  • Ring: 020-84 00 00
  • Läs mer på slutarokalinjen.org. Där finns också en sluta-röka-logg där människor som har eller ska sluta röka eller snusa berättar för och ger stöd till varandra.