Vilka grupper röker?

Den dagliga rökningen har minskat kraftigt de senaste decennierna och idag röker 6 procent av den svenska befolkningen dagligen. Ytterligare 4,5 procent röker sporadiskt.

På 1960-talet rökte hälften av alla män dagligen. Sedan dess har andelen rökande män minskat successivt för att i dag vara 6 procent. 

Kvinnor rökte som mest på 1970-talet, då ungefär var tredje kvinna var dagligrökare. Under 1980-talet minskade rökningen även bland kvinnor och i dag röker lika stor andel kvinnor som män.

Rökning är den levnadsvana som kan kopplas starkast till cancer, där lungcancer är den cancerform med starkast koppling.

Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen för kvinnor och den sjätte vanligaste för män. Sjukdomen har minskat bland män sedan 1980-talet men har samtidigt ökat stort bland kvinnor.

Ökningen bland kvinnor speglar kvinnors ändrade rökvanor sedan 1950-talet och idag insjuknar kvinnor i lungcancer i större utsträckning än män. 

Sedan ett tiotal år avlider fler kvinnor i Sverige av lungcancer än av bröstcancer. 

Rökning är ett socioekonomiskt hälsoproblem

Rökning är inte lika vanligt i alla socioekonomiska grupper. Bland personer med kort utbildning är det 12 procent som röker, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning där 2 procent röker.

Rökning orsakar idag tre gånger så många cancerfall hos personer med kort utbildning som hos personer med lång utbildning.

Andelen som röker skiljer sig åt mellan grupper baserat även på andra faktorer så som sysselsättning, ursprung och ekonomisk situation.

Exempel på det är att bland män som är arbetssökande är det 13 procent som röker (kvinnor 8 procent) och bland kvinnor med sjukpenning eller liknande ersättning är det 18 procent som röker (män 15 procent) och bland personer i ekonomisk kris är det 13 procent som röker.

Bland kvinnor födda i andra länder i Norden är det 11 procent som röker (män 10 procent) och bland män som är födda utanför Europa är det 12 procent som röker (kvinnor 4 procent). 

 

Unga och nikotin

Nikotin som finns både i tobak och i nikotinprodukter är en starkt beroendeframkallande drog som för många är väldigt svår att sluta med.

De flesta som börjar röka gör det i tonåren, när hjärnan inte är färdigutvecklad.

Rökning bland unga har minskat stadigt sedan början på 2000-talet. Ändå är andelen som röker 9 procent bland elever i nian och 20 procent bland elever i tvåan på gymnasiet.

Majoriteten av dessa röker sporadiskt, men med unga är det en extra viktig siffra eftersom det är i ungdomsåren de allra flesta börjar med tobak och nikotin.

Snus och e-cigaretter har vuxit i popularitet bland unga de senaste åren. Bland elever i nian är det 20 procent som röker e-cigaretter.

Bland gymnasieelever är motsvarande andel 24 procent. Nästan hälften av gymnasieeleverna har provat e-cigaretter.

Det är 13 procent bland elever i nian och 25 procent bland elever på gymnasiet som snusar (nikotinsnus/vitt snus eller tobakssnus). Nästan hälften av gymnasieeleverna har provat snus. 

Att snusa och röka e-cigaretter ökar risken för att börja med tobaksrökning.