Snus är starkt beroendeframkallande och kan påverka hälsan på flera sätt. Det innehåller ofta höga halter nikotin, vilket kan leda till beroende och påverka hjärta, kärl och andra delar av kroppen.
Under de senaste åren har snusandet ökat i Sverige, framför allt bland unga och särskilt bland unga kvinnor. Totalt snusar 20 procent av befolkningen, varav 16 procent gör det dagligen. 26 procent av männen och 13 procent av kvinnorna snusar.
Bland unga är snusandet ännu vanligare:
Snusning kan ha flera negativa effekter på kroppen:
Hjärta och kärl: Snus kan minska blodkärlens förmåga att vidgas och höja blodtrycket, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Cancer och andra sjukdomar: Studier visar att snus kan öka risken för vissa cancerformer, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Dessutom har forskning visat att personer som snusar löper en högre risk att dö efter en cancerdiagnos, hjärtinfarkt eller stroke.
Munhälsa: Snus kan orsaka förändringar i tungans slemhinnor och skador på tandköttet där snuset placeras.
Forskning har visat att snusanvändning under graviditeten kan medföra allvarliga risker för fostret, bland annat:
En anledning till att kunskapen om snus och cancer inte är entydig är att det inte forskats så mycket på snus. Det är därför angeläget att, genom oberoende forskning, ytterligare kartlägga sambandet mellan snus och risk för olika typer av cancer.
Nikotinsnus, även kallat vitt snus eller tobaksfritt snus, som innehåller nikotin men inte blad från tobak, är så pass nytt att det ännu inte går att forska på de långsiktiga konsekvenserna av användning.
Snus framställs ibland som en rökavvänjningsprodukt. Det saknas dock belägg för att personer som börjar använda nikotinprodukter, som snus och e-cigaretter, minskar sin tobaksrökning. Det finns läkemedel för att sluta röka som är godkända och som fungerar för rökavvänjning.
En summering av den forskning som hittills finns på området visar att det finns tendenser mot att fler bland de som snusar börjar med tobaksrökning än bland de som inte snusar.
Nikotinets effekter är studerade i lägre omfattning, men kan man se effekter på hjärta och kärl som i förlängningen kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Nikotin under graviditeten kan innebära risker för kvinnan, fostret och det nyfödda barnet. Vad nikotinsnus, även kallat vitt snus, har för långsiktiga effekter vet vi ännu inte eftersom de är så pass nya produkter.
Användningen av tobak och nikotin och ökar risken för att använda andra beroendeframkallande och skadliga bruk, som alkohol.
Andelen med riskkonsumtion av alkohol är tre gånger högre bland personer som använder tobak eller nikotin jämfört med personer som inte använder tobak och nikotin.
Att använda snus ökar risken för ohälsa. Studier visar att personer som snusar har en högre risk att dö om de drabbas av hjärtinfarkt, stroke och cancer.
Snusning kan även öka risken för typ 2-diabetes. Dessutom kan tandköttet där snuset används förstöras permanent.
Snusanvändning under graviditeten kan öka risken för komplikationer, såsom för tidig födsel eller att fostret dör i livmodern samt störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet.
Forskning på kopplingen mellan snus och cancer är inte entydig. Det finns forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörteln, magsäck och ändtarm. Studier på dödlighet har visat att risken att dö om man drabbas av cancer ökar bland de som snusar.
Forskning på kopplingen mellan snus och cancer är inte entydig. Det finns forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörtel, magsäck och ändtarm. Studier på dödlighet har visat att risken att dö om man drabbas av cancer ökar bland de som snusar.
Snus innehåller nikotin, som är mycket beroendeframkallande. Forskning visar att snus ökar risken för flera sjukdomar och död.
Snusning kan påverka hjärta och kärl genom att minska kärlens förmåga att vidgas och höja puls och blodtryck. Snusning kan även öka risken för typ 2-diabetes.
Det finns studier som visar ökad risk för enskilda cancerformer, såsom cancer i ändtarm samt att personer som snusar kan ha en högre risk att dö om de drabbas av cancer, hjärtinfarkt eller stroke.
Snusanvändning under graviditeten kan öka risken för komplikationer, såsom för tidig födsel eller att fostret dör i livmodern samt störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet.
Tandköttet där snuset används kan förstöras permanent.
Det finns även forskning som tyder på att bland personer som snusar är det fler som med tiden börjar röka cigaretter jämfört med personer som inte snusar. Snus innehåller nikotin, som är mycket beroendeframkallande.
Det är individuellt hur lång tid det tar att sluta. Den som ska sluta får fundera hur lång förberedelsetid den behöver.
Att snusa kan medföra ökad risk för ohälsa. Att sluta snusa minskar den risken. Snusning kan ge ökad risk för cancer, skador och förändringar i munnen, hjärt- och kärlpåverkan, typ 2-diabetes och komplikationer vid graviditet.
Att snusa kan medföra ökad risk för ohälsa. Att sluta snusa minskar riskerna. Personer som snusar har en högre risk att dö om de drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Snusning kan även öka risken för typ 2-diabetes.
Tandköttet där snuset används kan förstöras permanent. Forskning visar att snusning under graviditeten ökar risken för allvarliga komplikationer.
Eftersom nikotin är beroendeframkallande får många abstinensbesvär av att sluta med nikotin. Det kan ta sig i uttryck som till exempel huvudvärk, sömnbesvär, yrsel, koncentrationssvårigheter, irritation och rastlöshet.
Nikotinanvändning kan på kort sikt påverka hjärta och kärl genom en försämring av blodkärlens funktioner samt förhöjd puls och blodtryck. Den påverkan upphör om man slutar tillföra kroppen nikotin.
På kort sikt kan den som slutar med tobak få symptom så som att bli irriterad, rastlös och få svårt att koncentrera sig. En del får huvudvärk, en del svårt att sova. Det är tillfälliga abstinensbesvär som försvinner efter ett tag.
Sluta-Röka-Linjen erbjuder kostnadsfritt stöd till den som vill sluta med tobak via telefon och chatt. Du kan höra av dig till dem både när du förbereder dig eller när du slutat.
Det finns två huvudkategorier av snus. Det ena är tobakssnus eller brunt snus som innehåller tobaksblad med nikotin och det andra är vitt snus som innehåller nikotin men inga växtfibrer från tobaksplantan. Vitt snus kallas även nikotinsnus eller tobaksfritt snus. Vitt snus innehåller ofta mer nikotin än tobakssnus.
Vitt snus innehåller ofta mycket nikotin, ofta mer nikotin än i tobakssnus. Nikotin är mycket beroendeframkallande och ju högre konsumtion av nikotin desto mer beroendeframkallande är det.
Barn och unga blir lättare beroende av nikotin än vuxna. Forskning visar att snusande tycks öka risken för att efter ett tag börja röka cigaretter.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och den ohälsa som tobakssnus ökar risken för, som vissa typer av cancer, dödlighet efter cancersjukdom, hjärt- och kärlsjukdom som diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtinfarkt och stroke.
Det vi vet är att nikotin i sig kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Nikotinanvändning under graviditeten kan orsaka komplikationer
Det saknas kunskap om nikotinsnusets hälsorisker, särskilt på lång sikt. Vitt snus är en ny produkt och cancer tar ofta lång tid att utveckla. Det är därför inte möjligt att forska på om vitt snus ökar risken för cancer förrän om många år.
Det finns två huvudkategorier av snus. Det ena är tobakssnus eller brunt snus som innehåller tobaksblad med nikotin och det andra är vitt snus som innehåller nikotin men inga andra delar av tobaksplantan. Vitt snus kallas även nikotinsnus eller tobaksfritt snus. Vitt snus innehåller ofta mer nikotin än tobakssnus.
Tobaksfritt snus/Vitt snus innehåller ofta mycket nikotin, ofta mer nikotin än i tobakssnus. Nikotin är mycket beroendeframkallande och ju högre konsumtion av nikotin desto mer beroendeframkallande är det.
Barn och unga blir lättare beroende av nikotin än vuxna. Forskning visar att snusande tycks öka risken för att efter ett tag börja röka cigaretter.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och den ohälsa som tobakssnus ökar risken för, som vissa typer av cancer, dödlighet efter cancersjukdom, hjärt- och kärlsjukdom som diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtinfarkt och stroke.
Det vi vet är att nikotin i sig kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Nikotinanvändning under graviditeten kan orsaka komplikationer för både kvinnan, fostret och det nyfödda barnet.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och cancer. Cancer tar ofta lång tid att utveckla och det är därför inte möjligt att forska på om vitt snus ökar risken för cancer förrän om många år.
Användningen av tobakssnus är det närmaste forskare kunnat studera hittills och då finns det forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer; cancer i matstrupe, bukspottkörtel, magsäck och ändtarm. Forskning visar också att snusanvändning tycks öka dödligheten efter en cancerdiagnos.
Tobaksfritt snus/Vitt snus innehåller ofta mycket nikotin, mer nikotin än i tobakssnus. Nikotin är mycket beroendeframkallande och ju högre konsumtion av nikotin desto mer beroendeframkallande är det. Barn och unga blir lättare beroende av nikotin än vuxna.
Forskning visar att snusande tycks öka risken för att efter ett tag börja röka cigaretter.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och den ohälsa som tobakssnus ökar risken för, som vissa typer av cancer, dödlighet efter cancersjukdom, hjärt- och kärlsjukdom som diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtinfarkt och stroke.
Det vi vet är att nikotin i sig kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Nikotinanvändning under graviditeten kan orsaka komplikationer för både kvinnan, fostret och även för det nyfödda barnet.
Tobaksfria nikotinprodukter är nya och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan nikotinprodukter och cancer.
Cancer tar ofta lång tid att utveckla och det är därför inte möjligt att forska på om vitt snus ökar risken för cancer förrän om många år.
Användningen av tobakssnus är det närmaste forskare kunnat studera hittills. Där finns det forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörtel, magsäck och ändtarm samt att risken att dö efter en cancerdiagnos ökar vid snusanvändning.
För både kvinnor och män är vitt snus vanligast att använda i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta. I åldersgruppen 16-29 år snusar vitt snus cirka 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen dagligen eller ibland.
Bland niondeklassare är det lika vanligt bland pojkar och flickor att använda vitt snus (13 procent) och bland elever i tvåan på gymnasiet är det 24 procent som använder vitt snus (26 av pojkarna och 22 procent av flickorna).
Andelen av eleverna i tvåan på gymnasiet som minste en gång använt vitt snus är cirka 40 procent. Av barnen i nian har drygt 20 procent snusat vitt snus någon gång.
Andelen 13-åringar (9 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna) och 15-åringar (27 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna) som har snusat har ökat kraftigt de senaste åren. Många uppger att de snusar nikotinsnus eller att de inte vet vad de snusar.
Cirka 20 procent av männen och sju procent av kvinnor i Sverige snusar dagligen. Daglig snusanvändning har ökat bland unga de senaste åren där den största ökningen ses bland unga kvinnor.
I den åldersgruppen (16-29 år) har andelen kvinnor som uppgav daglig snusanvändning ökat från tre procent år 2018 till 12 procent år 2022.
Bland barn i årskurs nio snusade år 2023 cirka 14 procent, en siffra som år 2017 var 5 procent. Ökningen har varit större bland flickor (13 procent år 2023), men det är fortfarande vanligare att pojkar snusar (15 procent).
Bland gymnasielever i årskurs två snusade cirka 24 procent någon form av snus dagligen, nästan dagligen eller sporadiskt.
Bland gymnasieeleverna snusar cirka 26 procent (30 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna). Det har skett en ökning som varit mest påtaglig bland flickor, där andelen snusare ökat från 4 till 21 procent på tio år.
Folkhälsomyndigheten
Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar – Återredovisning av regeringsuppdrag
Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter
Ungas bruk av tobaks- och nikotinprodukter
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
