Närmare var femte man i Sverige använder tobak i form av snus och andelen kvinnor som snusar är 7 procent.
Svenskt snus påverkan på hälsan, och kopplingen till cancer, har länge diskuterats. Men man kan med säkerhet slå fast att snus inte är en hälsoprodukt. Nikotin kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Snus framställs ibland som en rökavvänjningsprodukt. Det saknas dock belägg för att personer som börjar använda nikotinprodukter, som snus och e-cigaretter, minskar sin användning av mer skadligt nikotinbruk som tobaksrökning. Det finns läkemedel för att sluta röka som är godkända och som fungerar för rökavvänjning.
En summering av den forskning som hittills finns på området visar att det finns tendenser mot att fler bland de som snusar börjar med tobaksrökning än bland de som inte snusar.
En anledning till att kunskapen om snus och cancer inte är entydig är att det inte forskats så mycket på snus. Det är därför angeläget att, genom oberoende forskning, ytterligare kartlägga sambandet mellan snus och risk för olika typer av cancer.
Nikotinsnus, även kallat vitt snus, som innehåller växtfiber från andra växter med tillsatt nikotin från tobak är så pass nytt att det ännu inte finns forskning på kopplingen mellan nikotinsnus och cancer.
Snustillverkare menar att snus bör gynnas av lagstiftning och skattesatser. Nikotinsnus och e-cigaretter är reglerade i en egen lag och beskattas separat.
Det bygger på argumentation om att snusning hjälper rökare att sluta röka. En del forskare stödjer detta resonemang, men än så länge saknas vetenskapliga belägg för att snus är ett fungerande rökavvänjningsmedel.
Andra, däribland Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, menar tvärtom att även konsumtionen av snus bör hållas på så låg nivå som möjligt. Ett argument för den ståndpunkten är att även snus är starkt beroendeframkallande, och därför leder in nya generationer i nikotinberoende.
Det vita snuset som blev reglerat med åldersgräns och marknadsföringsbegränsningar 2022 har ökat snabbt i popularitet bland framförallt unga kvinnor. Utbud av smaksättning är inte reglerat.
Att använda snus ökar risken för ohälsa. Personer som snusar har en högre risk att dö om de drabbas av hjärtinfarkt, stroke och cancer.
Snusning ökar även risken för typ 2-diabetes. Dessutom kan tandköttet där snuset används förstöras permanent.
Snusanvändning under graviditeten kan öka risken för komplikationer, såsom för tidig födsel eller att fostret dör i livmodern samt störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet.
Forskning på kopplingen mellan snus och cancer är inte entydig. Det finns forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörteln, magsäck och ändtarm. Studier på dödlighet har visat att risken att dö om man drabbas av cancer ökar bland de som snusar.
Forskning på kopplingen mellan snus och cancer är inte entydig. Det finns forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörtel, magsäck och ändtarm. Studier på dödlighet har visat att risken att dö om man drabbas av cancer ökar bland de som snusar.
Forskning visar att snus ökar risken för flera sjukdomar och död. Snusning kan påverka hjärta och kärl genom att minska kärlens förmåga att vidgas och höja puls och blodtryck. Personer som snusar har en högre risk att dö om de drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Snusning ökar risken även för typ 2-diabetes.
Det finns studier tyder på en ökad risk för enskilda cancerformer, såsom cancer i ändtarm samt att personer som snusar tycks ha en ökad risk för att dö efter en cancerdiagnos jämfört med personer som inte snusar. Snusanvändning under graviditeten kan öka risken för komplikationer, såsom för tidig födsel eller att fostret dör i livmodern samt störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet.
Tandköttet där snuset används kan förstöras permanent. Det finns även forskning som tyder på att bland personer som snusar är det fler som med tiden börjar röka cigaretter jämfört med personer som inte snusar. Snus innehåller nikotin, som är mycket beroendeframkallande.
Det som fungerar för många är att bestämma sig för ett datum då man ska sluta och förbereda sig inför det. Bryt några snusvanor och försvaga kopplingen mellan snus och din vardag genom att inte snusa i samma situationer som du brukar.
Du kan byta snus till en variant med mindre nikotin. Minska tiden med snus i munnen. Skriv ner vad din motivation för att sluta snusa är. Om du behöver stöd av dina närstående så involvera dem och förbered dem på hur de kan vara ett stöd för dig.
Fundera över vilka risksituationer du ser så du kan undvika dem efter ditt stopp, alltså situationer som kan få dig att vilja snusa. Sluta sen på din stoppdag. Undvika att ha snus hemma. Tänk på att äta och dricka regelbundet, röra på dig och sysselsätt dig. Belöna dig för dina framsteg1.
Sluta-Röka-Linjen erbjuder kostnadsfritt stöd till den som vill sluta med tobak via telefon och chatt. Du kan höra av dig till dem både när du förbereder dig eller när du slutat. Du kan även kontakta din vårdcentral för hjälp att sluta.
Det är individuellt hur lång tid det tar att sluta. Den som ska sluta får fundera hur lång förberedelsetid den behöver.
Att snusa medför ökad risk för ohälsa. Att sluta snusa minskar den risken. Snusning ger ökad risk för skador och förändringar i munnen, hjärt- och kärlpåverkan, typ 2-diabetes, och komplikationer vid graviditet. Forskning visar även ökad risk för vissa typer av cancer även om bilden av kopplingen mellan snus och cancer inte är entydig.
Att snusa medför ökad risk för ohälsa. Att sluta snusa minskar riskerna. Personer som snusar har en högre risk att dö om de drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Snusning ökar även risken för typ 2-diabetes.
Dessutom kan tandköttet där snuset används förstöras permanent. Forskning visar att snusning under graviditeten ökar risken för att fostret dör i livmodern, för tidig födsel samt störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet.
Eftersom nikotin är beroendeframkallande får många abstinensbesvär av att sluta med nikotin. Det kan ta sig i uttryck som till exempel huvudvärk, sömnbesvär, yrsel, koncentrationssvårigheter, irritation och rastlöshet.
Nikotinanvändning kan på kort sikt påverka genom en försämring av blodkärlens funktioner samt förhöjd puls och blodtryck.
På kort sikt kan den som slutar med tobak få symptom så som att bli irriterad, rastlös och få svårt att koncentrera sig. En del får huvudvärk, en del svårt att sova. Det är tillfälliga abstinensbesvär som försvinner efter ett tag.
Sluta-Röka-Linjen erbjuder kostnadsfritt stöd till den som vill sluta med tobak via telefon och chatt. Du kan höra av dig till dem både när du förbereder dig eller när du slutat.
Det finns två huvudkategorier av snus. Det ena är tobakssnus eller brunt snus som innehåller tobaksblad med nikotin och det andra är vitt snus som innehåller nikotin men inga andra delar av tobaksplantan. Vitt snus kallas även nikotinsnus eller tobaksfritt snus. Vitt snus innehåller ofta mer nikotin än tobakssnus.
Vitt snus innehåller ofta mycket nikotin, mer nikotin än i tobakssnus. Nikotin är mycket beroendeframkallande och ju högre konsumtion av nikotin desto mer beroendeframkallande är det. Barn och unga blir lättare beroende av nikotin än vuxna. Forskning visar att snusande tycks öka risken för att efter ett tag börja röka cigaretter.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och den ohälsa som tobakssnus ökar risken för, som vissa typer av cancer, dödlighet efter cancersjukdom, hjärt- och kärlsjukdom som diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtinfarkt och stroke. Det vi vet är att nikotin i sig kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Nikotinanvändning under graviditeten kan orsaka komplikationer för både kvinnan, fostret och även för det nyfödda barnet.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och cancer. Cancer tar ofta lång tid att utveckla och det är därför inte möjligt att forska på om vitt snus ökar risken för cancer förrän om många år.
Det finns två huvudkategorier av snus. Det ena är tobakssnus eller brunt snus som innehåller tobaksblad med nikotin och det andra är vitt snus som innehåller nikotin men inga andra delar av tobaksplantan. Vitt snus kallas även nikotinsnus eller tobaksfritt snus. Vitt snus innehåller ofta mer nikotin än tobakssnus.
Tobaksfritt snus/Vitt snus innehåller ofta mycket nikotin, mer nikotin än i tobakssnus. Nikotin är mycket beroendeframkallande och ju högre konsumtion av nikotin desto mer beroendeframkallande är det.
Barn och unga blir lättare beroende av nikotin än vuxna. Forskning visar att snusande tycks öka risken för att efter ett tag börja röka cigaretter.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och den ohälsa som tobakssnus ökar risken för, som vissa typer av cancer, dödlighet efter cancersjukdom, hjärt- och kärlsjukdom som diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtinfarkt och stroke. Det vi vet är att nikotin i sig kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Nikotinanvändning under graviditeten kan orsaka komplikationer för både kvinnan, fostret och även för det nyfödda barnet.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och cancer. Cancer tar ofta lång tid att utveckla och det är därför inte möjligt att forska på om vitt snus ökar risken för cancer förrän om många år.
Användningen av tobakssnus är det närmaste forskare kunnat studera hittills och då finns det forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörtel, magsäck och ändtarm.
Tobaksfritt snus/Vitt snus innehåller ofta mycket nikotin, mer nikotin än i tobakssnus. Nikotin är mycket beroendeframkallande och ju högre konsumtion av nikotin desto mer beroendeframkallande är det. Barn och unga blir lättare beroende av nikotin än vuxna. Forskning visar att snusande tycks öka risken för att efter ett tag börja röka cigaretter.
Vitt snus är en ny produkt och det har ännu inte forskats på om det finns en koppling mellan vitt snus och den ohälsa som tobakssnus ökar risken för, som vissa typer av cancer, dödlighet efter cancersjukdom, hjärt- och kärlsjukdom som diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtinfarkt och stroke. Det vi vet är att nikotin i sig kan ge negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.
Nikotinanvändning under graviditeten kan orsaka komplikationer för både kvinnan, fostret och även för det nyfödda barnet.
Tobaksfria nikotinprodukter är så nya att det ännu inte har forskats på om det finns en koppling mellan nikotin och cancer. Cancer tar ofta lång tid att utveckla och det är därför inte möjligt att forska på om nikotin ökar risken för cancer hos människor förrän om många år.
Användningen av tobakssnus är det närmaste forskare kunnat studera hittills och då finns det forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörtel, magsäck och ändtarm.
Användning av vitt snus, dagligen eller ibland, är vanligast bland unga kvinnor. För både kvinnor och män är vitt snus vanligast att använda i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta. I åldersgruppen 16-29 år snusar cirka 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen dagligen eller ibland.
Andelen 13-åringar (9 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna) och 15-åringar (27 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna) som har snusat har ökat kraftigt de senaste åren. Många uppger att de snusar nikotinsnus eller att de inte vet vad de snusar.
Andelen av eleverna i tvåan på gymnasiet som använt vitt snus är ca 40 procent. Av barnen i nian har drygt 20 procent snusat vitt snus.
Cirka 20 procent av männen och sju procent av kvinnor i Sverige snusar dagligen. Daglig snusanvändning har ökat bland unga de senaste åren där den största ökningen ses bland unga kvinnor. I den yngsta åldersgruppen (16-29 år) har andelen kvinnor som uppgav daglig snusanvändning ökat från tre procent år 2018 till 12 procent år 2022.
Bland barn i årskurs nio snusar cirka 11 procent och bland gymnasielever i årskurs 2 snusar cirka 24 procent någon form av snus dagligen, nästan dagligen eller sporadiskt.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
