Cystoskopi

Vad är cystoskopi?

Cystoskopi är en undersökning där ett tunt rör med en kamera i änden förs in via urinröret till urinblåsan.

Samtidigt som läkaren för in det kameraförsedda röret skickas bilder till en bildskärm för att ge en tydligare bild av organen.

Via röret går det att föra in olika instrument som gör att läkaren kan ta vävnadsprover eller utföra vissa behandlingar som att plocka ut blåsstenar.

Om cystoskopi

Det är vanligt att få symtom från urinvägarna och risken för besvär ökar med åldern. För att ta reda på orsaken till dina symtom kan en cystoskopi behöva genomföras. 

Exempel på sjukdomar som läkaren kan se är inflammation, infektion, sten i urinblåsan, förträngning i urinröret och cancer i urinblåsan.

Symtom och orsaker till att behöva göra en cystoskopi kan vara

• blod i urinen
• smärta när du kissar
• att du läcker urin
• att du kissar ofta
• att du har svårt att kissa
• återkommande urinvägsinfektioner
• för att ta vävnadsprover.

Cystoskopi kan också göras för att leta efter blåsstenar som i samband med undersökningen kan krossas och plockas ut. 

Läkaren kan också via ett cystoskop gå in och hyvla bort en förstorad prostatakörtel och även hyvla bort slemhinneförändringar i urinblåsans vägg.

Inför cystoskopi

Du behöver inte själv göra några förberedelser inför undersökningen.

Ibland kan du behöva lämna ett urinprov. Det är för att kunna ge dig antibiotika i förebyggande syfte om man ser att du har en infektion eller har risk för att få en infektion.

Du får då ta antibiotikatabletter precis innan undersökningen och i ett par dagar efteråt.

Om du ska gå igenom någon form av behandling i samband med cystoskopin kan du behöva få ryggmärgsbedövning eller sövas inför undersökningen.

Så går en cystoskopi till

Undersökningen görs oftast på en urologmottagning eller på en gynekologisk mottagning.

Du får ligga på rygg på en brits med benen i benstöd, som vid en gynekologisk undersökning. Ditt underliv tvättas och magen täcks in med sterilt papper.

Efter det får du en bedövningsgel som ska verka en stund i urinröret.

Läkaren för sedan in cystoskopet via urinröret upp till urinblåsan. Under tiden sprutas koksalt in för att spänna ut urinröret och urinblåsan så att läkaren kan se bättre.

Läkaren kan då också se hur elastisk urinblåsan är och hur stor den är. Det går att mäta hur mycket vätska som behövs för att du ska känna av behov att kissa.

Själva undersökningen gör inte ont, men du kan uppleva ett visst obehag när röret förs in, särskilt om du är man med ett längre urinrör. När blåsan fylls med koksalt känner du dig kissnödig. 

Ofta vill läkaren ta ett vävnadsprov. Det kan sticka till lite. Man tar också ofta cellprov från koksaltlösningen som har sprutats in i urinblåsan.

Vätskan kan antingen tömmas ut via cystoskopet eller så får du kissa ut den efter att undersökningen är klar.

Efter cystoskopi

Den första timmen efter cystoskopin kan det rinna ut bedövningsgel från urinröret. Du får ett skydd att ha i underkläderna.

Om du har fått ryggmärgsbedövning eller har blivit sövd får du stanna kvar på sjukhuset någon timme för att återhämta dig.

Det kan blöda lite efter undersökningen och svida när du kissar. Blödningen går snabbt över och svedan försvinner inom ett par dagar.

Att dricka extra mycket efter cystoskopin brukar dämpa svedan. Extra dryck förebygger också risken för urinvägsinfektion.

Den sexuella förmågan påverkas inte av undersökningen.

När får jag svar?

Läkaren berättar oftast resultatet direkt efter undersökningen. Om det har tagits ett vävnadsprov kan det ta några veckor innan du får svar på resultatet.

Läs mer om provsvar