0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Sköldkörtelcancer

Sköldkörtelcancer drabbar alla åldrar men är ovanlig hos barn. Kvinnor drabbas oftare än män. Det vanligaste symtomet är en knöl som i många fall syns utanpå halsen.

Här hittar du information om sköldkörtelcancer. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje. Mejl: infostodlinjen@cancerfonden.se. Telefon: 020-59 59 59.

Varje år upptäcks drygt 660 nya fall av sköldkörtelcancer i Sverige. Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är ovanlig hos barn. Minst två tredjedelar av patienterna är kvinnor.

Sjukdomstecken

Det vanligaste tecknet på cancer i sköldkörteln är en knöl som i många fall syns utanpå halsen. När patienten söker läkare har knölen ofta funnits en ganska lång tid. Patienten behöver inte ha haft några besvär, men om knölen sitter långt ner brukar man få en tryckkänsla eller sväljningsbesvär.

Man bör alltid låta läkare undersöka en knöl i sköldkörteln. I de flesta fall är den ofarlig. Omkring 5 procent av befolkningen i Sverige har sådana knölar, men bara ett fåtal är cancer.

Olika typer av sköldkörtelcancer

Cancer i sköldkörteln brukar delas in i fyra olika huvudtyper: papillär, follikulär, medullär och anaplastisk.

Den vanligaste formen är papillär sköldkörtelcancer, som utgör mer än tre fjärdedelar av alla fall. Anaplastisk cancer är den allvarligaste formen och drabbar i regel patienter över 70 år. Denna form är den minst vanliga.

Indelningen av sköldkörtelcancer

Indelningen bygger på utseendet hos cancercellerna och deras ursprung.

  • Ordet papillär är skapat från ordet papill som betyder vårta. Den papillära sköldkörtelcancern börjar i någon av de celler som tillverkar sköldkörtelhormon.
  • Även follikulär cancer börjar i en hormonproducerande cell. Follikulär är bildat av ordet follikel som betyder liten säck, blåsa.
  • Medulla är beteckningen på den inre, centrala delen av en del organ. Medullär cancer börjar växa i de sköldkörtelceller som tillverkar hormonet kalcitonin.
  • Vid anaplastisk cancer har cellerna helt tappat förmågan att utvecklas till full mognad. De hakar upp sig i ett mycket omoget stadium och delar sig snabbt.

Läs mer om vad cancer är

Undersökningar

Det kan krävas undersökningar i flera steg och med olika metoder för att säkert fastställa om en knöl i sköldkörteln är en cancer. Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljudsundersökning. Därefter tas cellprov med hjälp av en tunn nål som sticks in i den misstänkta knölen, så kallad biopsi. Om provet visar att det är papillär, medullär eller anaplastisk cancer är diagnosen klar. Om det finns follikulära celler krävs ytterligare undersökning för att avgöra om det är en cancer eller en godartad knöl.

Ofta krävs en operation för att säkert avgöra om det är en cancer eller inte. Då tas en del av körteln ut och undersöks mer ingående.

Vid misstanke om sjukdom i sköldkörteln är det också rutin att ta ett blodprov för att undersöka om dess hormonproduktion är normal.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

Behandlingar

Behandlingen varierar mellan de olika formerna av cancer i sköldkörteln. Den främsta metoden för follikulär, papillär och medullär cancer är kirurgi. Efter operationen kan man vanligtvis lämna sjukhuset efter en eller ett par dagar. Anaplastisk cancer behandlas med en kombination av strålning, cytostatika och operation.

Follikulär och papillär cancer

Vid follikulär och papillär sköldkörtelcancer är det vanligaste att hela körteln opereras bort. I enstaka fall räcker det att ta bort ena loben. Om cancern har spridit sig till närbelägna lymfkörtlar tas också de bort.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Efter operationen brukar ofta en så kallad radiojodbehandling göras. Patienten får inta ett medel som innehåller en radioaktiv isotop av jod. Ett särskilt instrument används för att mäta om kroppen har tagit upp isotopen och i så fall var. Under behandlingen är patienten inneliggande på sjukhus under en till två dagar.

Syftet är dels att slå ut eventuell kvarlämnad normal sköldkörtelvävnad, dels att slå ut eventuella cancerceller som inte har kunnat tas bort. Detta underlättar kontroller i framtiden och minskar sannolikt också risken för återfall. Patienter som bedöms ha en mycket låg risk för återfall får i regel inte någon radiojodbehandling.

Studier har visat att radiojodbehandling inte ökar risken för utveckling av annan cancer. Om patienten är under 20 år krävs dock en individuell bedömning innan radiojodbehandlingen inleds.

Om cancern vuxit över från sköldkörteln till omgivande organ kan extern (yttre) strålbehandling behövas. Strålningen brukar då ges en gång per dag fem dagar i veckan, vanligen under 5–6 veckor.

Cytostatika har inte visat sig ha någon god effekt vid papillär eller follikulär sköldkörtelcancer. Vid spridd cancer som inte kan botas på annat sätt övervägs ibland nya målinriktade läkemedel.

Medullär cancer

Vid medullär cancer i sköldkörteln är operation den främsta behandlingen. Vid denna cancerform tas alltid hela körteln bort. Även lymfkörtlar på halsen avlägsnas. Varken strålbehandling eller cytostatika har visat sig ha någon påtaglig effekt vid medullär sköldkörtelcancer. Vissa typer av nya målinriktade läkemedel kan övervägas vid spridd medullär cancer.

Anaplastisk cancer

Anaplastisk cancer i sköldkörteln brukar växa mycket fort och därför inleds strålbehandling så snart det finns en säker diagnos. Då ges så kallad hyperfraktionerad strålning, vilket innebär bestrålning två gånger per dag.   Behandlingen pågår i cirka tre veckor. Samtidigt med strålningen får patienten ett cytostatikum i låg dos. Målet med behandlingen är att hejda cancerns tillväxt. Operation sker om möjligt 2–3 veckor efter avslutad strålbehandling.

Livslång hormonersättning

När hela sköldkörteln opereras bort upphör tillverkningen av dess hormoner. Därför får patienten sköldkörtelhormon (i tablettform) som tas dagligen livet ut. En viktig effekt av denna hormonbehandling är också att insöndringen av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH från hypofysen minskar. En lägre nivå i blodet av TSH har visat sig minska risken för återfall i papillär och follikulär cancer.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Orsaker till sköldkörtelcancer

En orsak till cancer i sköldkörteln är joniserande strålning. Det har visat sig att de som överlevde atombombsfällningarna över de båda japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutskede löper ökad risk för sjukdomen, liksom barn som bodde i närheten av Tjernobyl när olyckan i kärnkraftverket inträffade där. Även personer som har fått strålbehandling mot halsen för andra sjukdomar får oftare cancer i sköldkörteln. Däremot har undersökning av sköldkörteln med till exempel radioaktivt jod eller teknetium inte medfört ökad risk.

Det har också visat sig att jodintaget har betydelse. I områden i världen där maten innehåller mycket jod, till exempel i USA, Japan och på Island, utgör den papillära formen mer än 80 procent av all sköldkörtelcancer. I områden där jodintaget är lågt, till exempel i England och Centraleuropa, är dess andel omkring 40 procent och där är i stället den follikulära typen vanligare. Där jod har börjat tillsättas i vanligt salt har andelen av den allvarligare anaplastiska formen minskat.

Prognos

Bara den läkare som följt sin patient noga kan med någorlunda säkerhet uttala sig om vilken riktning sjukdomen kan ta. Men de vanligaste formerna av cancer i sköldkörteln, papillär och follikulär, går oftast bra att behandla och de allra flesta patienterna botas. Uppföljningen måste dock vara lång, då återfall i framför allt papillär cancer förekommer även efter lång tid. Trots ett eventuellt återfall är prognosen mycket god; det är mycket få vars hälsa är direkt hotad.

Patienter med papillär eller follikulär cancer med mycket låg risk för återfall följs endast något år, övriga tio år eller mer.

Medullär sköldkörtelcancer har sämre prognos, men många kan botas eller leva med sin sjukdom under lång tid. Anaplastisk sköldkörtelcancer är allvarligare och andelen som botas är låg.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje