0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

PET-kamera

PET, positronemissionstomografi, används för att diagnostisera tumörer och för att följa effekterna av en behandling. PET gör det nämligen möjligt att få bilder av vad som sker med till exempel ämnesomsättningen i kroppens olika organ.

PET kan även visa hur ämnesomsättning i en tumör kan förändras under behandling. Det kan ge värdefull upplysning om behandlingens effektivitet.

Vid en PET-undersökning förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Eftersom tumörceller ofta har en hög ämnesomsättning ansamlas en större mängd av dessa spårämnen i tumörcellen än i intilliggande friska celler. Det är dessa ansamlingar av radioaktiva ämnen som syns på bilderna.

Vid misstanke om hjärntumör används till exempel aminosyran metionin, ett äggviteämne, som gjorts radioaktivt. När andra organ undersöks används ett socker, glukos, som laddats med radioaktivitet.

Det finns andra molekyler som används för specifika frågeställningar, och utvecklingen inom området innebär att nya undersökningsmetoder tillkommer successivt för olika tumörsjukdomar.

Undersökningen går till så att patienten ligger på en brits och det radioaktivt märkta spårämnet ges i blodet som injektion. Patienten får därefter vila och efter cirka en timme förs britsen in i en cirkelrund apparat, en PET-kamera. Den innehåller detektorer som fångar upp den radioaktivitet som sprids till olika delar i kroppen. Informationen bearbetas av en dator och omvandlas till skiktbilder av kroppen.

Undersökningen är smärtfri och tar i genomsnitt en timme. Patienten måste ligga stilla och får därför kuddar som stöd för huvud och kropp.

Biverkningar efter en PET-undersökning är sällsynta. Stråldosen är relativt liten och det radioaktiva ämnet har mycket kort levnadstid (halveringstid). Ämnet försvinner därmed snabbt ur kroppen.