4733

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Lär känna dina bröst

I Sverige ställs varje år över 8 000 bröstcancerdiagnoser. Du kan själv bidra till att sjukdomen upptäcks tidigt genom att undersöka dina bröst regelbundet.

Alla kvinnor bör ha en god kännedom om sina bröst så att det blir lättare att upptäcka eventuella förändringar. Om du fortfarande har menstruationer är dagen efter en avslutad mens lämplig för självundersökning. Då är brösten mjuka och lättare att känna igenom.

Se vår film som visar hur du undersöker dina bröst. Sjukgymnast Elizabeth Johansson, vid Cancerfondens informations- och stödlinje, instruerar.

Se på brösten i spegeln

Lyft armarna över huvudet och ge akt på förändringar:

  • Har brösten sin vanliga form?
  • Är huden jämn, har den sin vanliga färg?
  • Ser bröstvårtorna ut som vanligt och följer de med uppåt när du lyfter armarna?

Ligg ner... 

Lägg vänster hand under huvudet, så att bröst och armhåla ligger fritt. Lägg gärna en kudde under skuldran så att bröstet fördelas jämnare. 

...och känn

Känn igenom vänster bröst och armhåla med höger hand. Raka fingrar, lätt tryck. Små cirklande rörelser runt bröstet flera varv. Börja med bröstvårtan. Flytta ut fingrarna någon centimeter och gå runt ett litet varv. Fortsätt varv efter varv tills hela bröstet är genomsökt. Avsluta uppe i armhålan. Övergå till det högra bröstet.

  • Hur känns brösten?
  • Någon knöl eller förhårdnad?
  • Är bröstens storlek och fasthet som vanligt?

Intvålad i duschen

Du känner lättare ojämnheter och eventuella knölar i brösten när de är intvålade och fingrarna lätt glider över huden. Känn igenom brösten på samma sätt som när du ligger ner. 

Fakta om bröst

  • Alla bröst är mer eller mindre ojämna. Mest ojämna är brösten i unga år och veckan före menstruation. Lär känna dina egna normala ojämnheter! Kvinnor som regelbundet undersöker sina bröst upptäcker lättare även mycket små förändringar.
  • De flesta knölar är inte cancer. Ofarliga knölar kan vara svullna bröstkörtlar eller knutor som bildas av normal bröstvävnad. Låt en läkare avgöra vad som är vad.
  • Röntgen av brösten, mammografi, kan påvisa cancertumörer som är så små att de inte går att känna. Men tio procent av alla cancertumörer i brösten syns inte på röntgenbilden, inte ens om de är stora. De upptäcks nästan alltid av kvinnan själv när hon undersöker sina bröst.
  • I 50-årsåldern tillbakabildas bröstkörtlarna och ersätts av fett. Brösten blir då mindre knöliga och lättare att undersöka.
  • Bröstens storlek beror på hur mycket fett de innehåller, inte på antalet bröstkörtlar. Cancer förekommer lika ofta i små som stora bröst. 
  • Slag mot brösten orsakar inte cancer.
  • Kvinnor med få menstruationscykler under sitt liv, till exempel kvinnor som kommit sent i puberteten och fött många barn löper en något mindre risk att drabbas av bröstcancer. Det i sin tur tyder på att hormoner har betydelse för uppkomsten av bröstcancer.
  • Vid en mindre cancertumör som inte spridit sig räcker det i de flesta fall att ta bort en mindre del av bröstet. Tveka inte att gå till läkare även med en aldrig så liten knöl!
  • I dag kan över 80 procent av alla kvinnor som får bröstcancer botas. Ju mindre tumören är, desto större är chansen till bot. Forskningen har gått framåt och behandlingsmetoderna har utvecklats mycket.

Bröstcancer ger olika symtom

Knöl i bröstet

Knöl i bröstet är det vanligaste symtomet. De flesta knölar är helt ofarliga. Men detta kan bara en läkare avgöra. Tveka därför inte att kontakta läkare om du känner en förändring.

Smärta och ömhet

Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer, utan har oftast en helt naturlig hormonell orsak.

Knöl i armhålan

Bröstcancer kan spridas till lymfkörtlar i armhålan. De kan kännas och ibland till och med synas som en eller flera knölar. Förstorade lymfkörtlar kan dock ha andra orsaker än cancer. 

Allmän förstoring, ökad fasthet

 Vissa cancerformer gör att hela bröstet förstoras och känns hårdare.
Ett ganska ovanligt symtom är svullnad så att de normala porerna i huden syns tydligare än vanligt och påminner om ett apelsinskal. 

Indragningar

Bröstcancer kan växa på ett sådant sätt att det ser ut som om tumören ”dra in” huden eller bröstvårtan. Då bildas en liten grop i huden.

Blod eller vätska

Blod eller vätska från bröstvårtan kan vara ett symtom på cancer.

Tips och råd

  • Gå på mammografikontroll när du blir kallad – även om du känner dig fullt frisk. Alla  kvinnor över 40 år inbjuds till mammografi (bröströntgen) med ett par års mellanrum. Socialstyrelsen rekommenderar mammografi för kvinnor i åldrarna 40 till och med 74 år.
  • Om du har nära släktingar som fått bröstcancer i yngre åldrar kan det ibland vara skäl att kontrolleras med mammografi/ultraljud även före 40 års ålder. Be din husläkare om remiss till en mottagning för ärftlig cancer i sådana fall. 

Vart vänder jag mig?

Vänd dig i första hand till bröstmottagningen vid närmaste sjukhus eller till din vårdcentral eller gynekolog om du misstänker något som kan vara symtom på cancer.

  • Många kvinnor tycker det är svårt att undersöka sina bröst de första gångerna. Men ge inte upp, det blir lättare när du blivit mer van.
  • Börja med att göra dig bekant med dina bröst. Leta inte efter några konstigheter utan lär dig hur de brukar kännas normalt. Då är det lättare att känna när något inte är som vanligt.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller mejla till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.