Livsstil
Granskad
24 maj 2016
Sidansvarig
Britta Hedefalk
Författare
Lena Biörnstad
Granskning
Jan Zedenius

Infektioner

Cancer kan orsakas av virus och bakterier. De vanligast förekommande i Sverige är Humant papillomvirus 16 och 18 samt bakterien Helicobacter pylori.

Humant papillomvirus, HPV

Det finns många olika stammar av Humant papillomvirus, HPV. Minst tolv är klart cancerframkallande och de orsakar cirka 90 procent av all livmoderhalscancer. Virusen överförs sexuellt och ger en infektion som i de allra flesta fall inte ger symtom och som läker ut spontant. Men hos en del kvinnor kvarstår infektionen och kan så småningom ge cellförändringar på livmoderhalsen, vilka i sin tur kan utvecklas till cancer.

Risken för att smittas med HPV ökar med antalet partners. Kondom skyddar med största sannolikhet mot infektionen och därmed för risken att insjukna i livmoderhalscancer. Även cancer i slida, munhåla, ändtarmsöppning och på penis har i vissa fall ett samband med HPV-infektion.

Vaccination mot HPV 16 och 18 minskar risken för livmoderhalscancer med cirka 70 procent och utförs i dag inom skolhälsovården. Även vuxna kvinnor kan ha nytta av vaccination, som dock är mest effektivt innan sexuell debut. Diskussioner pågår om även pojkar ska vaccineras inom skolhälsovården.


Ladda ner vår nya skrift om cancerprevention (pdf)

Magsårsbakterie

Infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori ökar risken för cancer i magsäcken. Bakterien orsakar en kronisk inflammation i slemhinnan och en del av dem som är smittade utvecklar så småningom cancer i magsäcken. I dag kan infektionen behandlas framgångsrikt med antibiotika. Det, tillgången på kylskåp, samt en förbättrad kosthållning med mer färska grönsaker och färsk frukt året om har gjort att insjuknandet i magsäckscancer i Sverige har halverats sedan 1960-talet.

Helicobacter pylori verkar inte öka risken för cancer i området där matstrupen övergår till magsäcken. Inte heller förefaller det finnas någon överrisk för cancer vid infektion som orsakat sår på tolvfingertarmen.

Hepatitvirus B och C

Hepatit B och C ger inflammation i levern. Vissa personer utvecklar kroniska inflammationer, vilket är en riskfaktor för att senare utveckla levercancer. Hepatit B och C sprids framför allt via blod och både transfusionsblod och blodgivare undersöks i dag noga för att upptäcka eventuell smitta. Det finns vaccin mot hepatit B och Socialstyrelsens rekommendation är att sådant vaccin ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Mot hepatit C finns det ännu inte något vaccin.

Epstein-Barr-virus

Epstein-Barr-virus, EBV, är ett mycket vanligt virus som nästan alla människor bär på i vilande, latent form. I sällsynta fall kan den bidra till uppkomsten av cancer. Av någon anledning aktiveras viruset och omvandlar friska celler till cancerceller. EBV är en viktig orsak till cancer i näsa och svalg - en i vårt land sällsynt tumörsjukdom.

EBV är även en riskfaktor för tumörsjukdomen Burkitts lymfom och bidrar till uppkomsten av andra lymfomsjukdomar om immunförsvaret är försvagat, som till exempel vid AIDS eller som en effekt av medicinsk behandling efter organtransplantationer.

HIV

Humant immunbristvirus, HIV, kan leda till utveckling av cancer, exempelvis Kaposis sarkom och lymfom. Dagens bromsmediciner mot HIV-infektion har minskat förekomsten av cancerutveckling hos smittade personer.