b-EVF

Varför tas b-EVF-prov?

Ett b-EVF-prov tas för att undersöka blodets sammansättning. Det används ofta när det finns misstanke om blodbrist (anemi). Provet kan också visa om blodet är för koncentrerat.

EVF är en del av ett samlingsprov som kallas blodstatus. Det används både vid utredning och uppföljning av sjukdom.

Provet kan tas vid misstanke om

• blodbrist (anemi)
• vätskebrist
• sjukdomar som påverkar blodbildningen
• långvarig sjukdom eller inflammation.

Vad är b-EVF?

EVF står för erytrocytvolymfraktion. b-EVF visar att provet är taget i blodet, ("b" för blod.) Det visar hur stor del av blodets volym som består av röda blodkroppar. De röda blodkropparna har som uppgift att transportera syre i kroppen.

EVF kallas ibland också hematokrit och ger en bild av koncentrationen av röda blodkroppar i blodet.

Vad är ett normalt värde?

Referensvärden för b-EVF kan variera mellan olika laboratorier, vilket gör att gränserna kan skilja sig något.

Värdena är oftast lägre hos kvinnor än hos män. Även ålder och vätskebalans påverkar värdet.

Provsvaret ska alltid bedömas av vårdpersonal.

Vanliga riktvärden är:

• kvinnor: cirka 0,35–0,46 (fraktion/procent)
• män: cirka 0,39–0,50 (fraktion/procent)

EVF anges i enheten fraktion, men inom sjukvården pratar man ofta om procent. Det betyder att ett värde på 0,35 i fraktion motsvarar 35 procent.

Vad kan ett avvikande värde betyda?

Högt EVF

Ett högt EVF-värde betyder att andelen röda blodkroppar är hög. Det kan bero på att kroppen bildar fler röda blodkroppar än normalt.

Det kan också bero på vätskebrist, som gör blodet mer koncentrerat. I vissa fall beror det på en sjukdom. Därför behöver värdet tolkas tillsammans med andra prover.

Vanliga orsaker är:

• vätskebrist
• rökning
• lungsjukdom
• sjukdomar i benmärgen.

Att befinna sig på hög höjd länge kan också göra att man får ett högre EVF.

Lågt EFV

Ett lågt EVF-värde betyder att det finns en låg andel röda blodkroppar i blodet.

Att ha ett lågt EFV-värde är vanligt vid blodbrist. Blodbrist kan bero på järnbrist, blödning eller sjukdom. Det kan också bero på att kroppen bildar för få röda blodkroppar. Besvären utvecklas ofta gradvis och symtomen är ofta trötthet, yrsel och andfåddhet.

Vanliga orsaker är:

• järnbrist
• blödning
• kronisk sjukdom
• brist på vitamin B12 eller folat.

EVF och cancersjukdomar

EVF-värdet används inte för att  att ställa en cancerdiagnos. Men EVF-värdet kan påverkas vid cancer, till exempel är blodbrist vanligt vid många cancersjukdomar. 

Blodbrist kan göra att EVF-värdet är lågt. Det kan bero på sjukdomen i sig eller på behandlingen. EVF är därför ett ospecifikt prov som tolkas tillsammans med andra prov och undersökningar.

Blodcancersjukdomen polycytemia vera kan ge ett högt EVF-värde.

Vad händer efter provsvaret?

Om EVF-värdet är för högt eller för lågt bedöms det tillsammans med andra blodprover, till exempel hemoglobin (Hb), och ibland järnvärden, vitamin B12 eller folat.

Under en utredning tar läkaren också hänsyn till symtom, andra sjukdomar, läkemedel och faktorer som vätskebalans, rökning eller eventuell blödning.

Vid mindre avvikelser kan det räcka att följa upp värdet efter en tid. Vid tydliga avvikelser behövs oftast en fortsatt utredning för att hitta orsaken.

Hur behandlas avvikande b-EVF-värde?

Om EVF-värdet är lågt, som oftast beror på anemi, behandlas orsaken till blodbristen. En vanlig behandling är järntillskott vid järnbrist eller vitamin B12/folat vid vitaminbrist.

Om orsaken till blodbristen är blödning behöver den utredas och åtgärdas. Vid svår anemi kan det bli aktuellt med blodtransfusion.

Vid ett högt EVF-värde sätter man in olika behandlingar beroende på orsaken till värdet.

Om det värdet orsakas av vätskebrist behandlas det med vätska. Vid höga värden under lång tid, till exempel vid sjukdomen polycytemia vera, kan det vara aktuellt att sätta in behandling med blodtappning (venesektio) eller läkemedel.

Om det finns bakomliggande orsaker, som rökning eller sjukdom i hjärta eller lungor, behandlas de.

Svar på dina prover

Hur du får svar på de prover som tagits skiljer sig åt beroende på vilka prover som tagits och var du lämnat proverna. Det är därför svårt att säga exakt hur just du får ditt svar, men en del provsvar kan du själv se om du loggar in i din journal på 1177.

Andra svar får du av din läkare, antingen via ett läkarbesök eller via brev.

Om du har frågor om dina provsvar eller saknar svar på prover som tagits är det bäst att  kontakta den mottagning som beställde provtagningen.

En del av de prover du lämnar i vården, som blodprov eller vävnadsprov, kan komma att sparas i en så kallad biobank.

Läs mer om biobanker

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.