Fakta
- CRP tas via blodprov i armen eller i fingret, stick i fingret.
- Provet visar om det finns inflammation eller infektion i kroppen.
- Vid en del cancerformer kan CRP, snabbsänkan, vara förhöjd.
Vad betyder provsvaret?
Vad betyder provsvaret?
P-CRP (CRP) kallas ibland snabbsänka och är ett blodprov som visar om det finns en inflammation eller infektion i kroppen. Ett högt värde kan visa att något är fel som behöver utredas vidare. Det säger inte exakt vad som orsakar det avvikande värdet och används därför ofta tillsammans med andra tester.
Genom ett blodprov mäter P-CRP (CRP) graden av inflammation i kroppen. Provet kallas ofta för snabbsänka.
CRP är ett protein som bildas i levern. Proteinet ökar i blodet när kroppen reagerar på en inflammation eller infektion. Ju högre nivåer av CRP i blodet, desto kraftigare är inflammationen.
CRP står för C-reaktivt protein. Det är ett ämne i blodet som snabbt ökar när kroppen reagerar på till exempel en inflammation, infektion eller vävnadsskada.
Till skillnad från sänkan (B-SR) kan CRP stiga snabbt inom några timmar och sjunka igen när inflammationen går över. Därför används CRP ofta för att följa hur en sjukdom utvecklas eller hur en behandling fungerar.
CRP visar inte exakt vad som är fel, men det kan ge en tydlig signal om att kroppen reagerar på något och att vidare utredning kan behövas.
CRP tas ofta när någon har symtom som feber, smärta, långvarig trötthet eller misstänkt infektion.
Provet hjälper läkaren att bedöma om det rör sig om en bakteriell infektion, virusinfektion eller annan inflammation i kroppen.
CRP används bland annat för att:
Vid en del cancersjukdomar kan CRP vara förhöjt, särskilt om sjukdomen orsakar inflammation i kroppen.
Normalt CRP-värde är vanligtvis:
< 5 mg/L.
Ett högt CRP tyder på inflammation i kroppen.
Vanliga orsaker kan vara:
Kraftigt förhöjda värden ses oftast vid bakteriella infektioner. Virusinfektioner, som influensa, kan ge ett stigande CRP medan en vanlig förkylning knappt påverkar CRP-värdet.
Vid en del cancersjukdomar kan CRP vara förhöjt, om det finns en pågående inflammation i kroppen. Det är vanligast vid spridd cancer.
Ett lågt CRP-värde är normalt och tyder oftast på att det inte finns någon pågående inflammation i kroppen.
Vid en del cancerformer kan CRP vara förhöjt, särskilt om tumören orsakar inflammation eller påverkar kroppens immunförsvar.
Ett förhöjt CRP kan förekomma vid:
CRP kan ibland användas för att följa sjukdomsförlopp eller hur en behandling fungerar.
Ett högt CRP-värde betyder inte att man har cancer. Det behövs alltid fler undersökningar för att ställa en diagnos.
Den vanligaste orsaken till ett högt CRP i samband med cancer är vid en infektion eftersom många cancerbehandlingar leder till ett sämre immunförsvar.
Om CRP är förhöjt vill läkaren ta reda på orsaken. Det görs genom att väga in symtom, andra prover och ibland ytterligare undersökningar.
I många fall följer man värdet över tid för att se om det går upp eller ner. CRP visar att något är fel men inte vad som orsakar det.
Man behandlar inte CRP-värdet i sig utan den bakomliggande orsaken, till exempel en infektion eller inflammation.
När orsaken behandlas brukar CRP sjunka.
Hur du får svar på de prover som tagits skiljer sig åt beroende på vilka prover som gjorts och var du lämnat proverna. Det är därför svårt att säga exakt hur just du får ditt svar, men en del provsvar kan du själv se om du loggar in i din journal på 1177.
Andra svar får du av din läkare, antingen via ett läkarbesök eller via brev.
Om du har frågor om dina provsvar eller saknar svar på prover som tagits är det bäst att kontakta den mottagning som beställde provtagningen.
En del av de prover du lämnar i vården, som blodprov eller vävnadsprov, kan komma att sparas i en så kallad biobank.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Granskad 8 april 2026
Granskare
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se