Så säger forskningen om alkohol och cancer

Alkohol orsakar cancer. Det gäller framförallt i de organ den passerar på sin väg genom människokroppen men också bröstcancer. Helena Jernström, professor i experimentell onkologi vid Lunds Universitet, förklarar varför.

En person häller upp vitt vin från en bag-in-box i ett glas. I bakgrunden finns tallrikar med mat.
Redan vid ett glas vin om dagen ökar risken för bröstcancer och den växer successivt med ökat intag. Foto: Scandinav

Alkoholkonsumtion orsakade 2,3 procent av alla cancerfall år 2018 i Sverige. Internationella studier har visat på ännu högre siffror. Enligt de beräkningar WHO gör i Global burden of disease beräknas alkohol orsaka 6,5 procent av all cancer i Västeuropa.

–  Även måttlig konsumtion ökar risken för cancer. Det behövs inget missbruk, eller ens riskbruk, för att cancerrisken ska öka, säger Helena Jernström.

Porträtt på Helena Jernström
Helena Jernström är professor i experimentell onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiologi. Foto: Olle Dahlbäck

Redan vid ett glas vin om dagen ökar risken för bröstcancer och den växer successivt med ökat intag.

Förutom bröstcancer är alkohol framförallt kopplat till cancer i munhåla, svalg, stämband, matstrupe, lever samt tjock- och ändtarm.

Alkohol förändrar generna 

När alkohol bryts ned i kroppen bildas det cancerframkallande ämnet acetaldehyd som skadar arvsanlagen.

– När acetaldehyd sätter sig på generna kan man beskriva det som att DNA-molekylen rullar ihop sig och blir en klump. När det sker kan inte generna läsas av korrekt, säger Helena Jernström.

Alkoholen ger också epigenetiska förändringar vilket innebär att vissa genuttryck sätts på, och andra av, på ett felaktigt sätt. Till exempel gör alkohol att BRCA1-genen, som spelar en mycket viktig roll för att förhindra bröstcancer, uttrycks i lägre mängd.

Skyddet i mun och svalg mot andra cancerframkallande ämnen blir sämre av alkohol.

Faktum är att nedbrytningen till acetaldehyd börjar redan i munnen och den fortsätter sedan i mag- tarmkanalen. Det är en av förklaringarna till att alkoholkonsumtion kan ge cancer i mun, svalg, stämband, matstrupe och tarmar.

En kvinna sedd bakifrån håller i ett glas rödvin
Kvinnor drabbas hårdare av alkoholrelaterad cancer. Det beror dels på att en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor – bröstcancer – är relaterad till alkohol. Foto: Scandinav

– Acetaldehyd skadar slemhinnan och leder till celldöd vilket ger tillväxt av nya slemhinneceller för att ersätta de skadade cellerna vilket i sig ökar risken för förstadier till cancer. Dessutom blir skyddet i mun och svalg mot andra cancerframkallande ämnen sämre av alkohol.

Cellen går sönder och cancerframkallande ämnen kan tränga in.

Nedbrytningen till acetaldehyd sker med hjälp av enzymet aldehyddehydrogenas och bakterier, men alkohol bryts även ner av enzymet CYP2E1. I den processen bildas fria syreradikaler som också skadar arvsanlagen.

– CYP2E1 bryter även ned substanser i cigarettrök till cancerframkallande ämnen. Den som dricker ofta har mer av enzymet och högt alkoholintag förstärker därmed rökningens skadliga effekt, säger Helena Jernström.

Försämrar immunförsvaret

En annan cancerdrivande effekt är att alkohol försvagar immunförsvarets så kallade ”mördarceller”, NK-celler vilka är viktiga för att känna igen och döda tumöromvandlade celler. 

– Celldelningen i kroppen går fel ungefär var tredje dag och då kan celler med fel på sitt DNA bildas, det vill säga cancerceller. Normalt begår dessa självmord eller förstörs av kroppens immunsystem innan de ställer till problem. Men om NK-cellerna inte kan sköta sitt jobb blir dessa cancerceller för många och kan till slut bilda en tumör, säger Helena Jernström.

Flera personer skålar med ölglas
Riskbruk av alkohol är ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Foto: Scandinav

En ytterligare förklaring är att etanol, den form av alkohol som finns i drycker, är ett lösningsmedel som påverkar cellmembranen.

– Förutom att cellen går sönder och cancerframkallande ämnen kan tränga in, så ramlar även cellinnehållet ut. Beroende på hur stor mängd som läcker ut kan det uppstå en inflammation som driver på risken att utveckla cancertumörer.

Hormonell obalans och fetma

Den cancerframkallande effekten hos alkohol beror också på dess förmåga att påverka hormonsystemet. Inte minst det kvinnliga könshormonet östrogen. Alkohol gör att brösten får fler östrogenreceptorer och därmed blir de känsligare för östrogen.

– Kalorierna i alkoholen leder också till mer fettvävnad där östrogen bildas så sammantaget ökar alkohol både östrogenhalten och östrogenreceptorerna som stimulerar bröstcellerna att dela sig när östrogenet binder till dem.

En hög alkoholkonsumtion leder lätt till övervikt, vilket i sin tur ökar risken för fetmarelaterad cancer. I den nya rapporten beräknades fetma vara relaterad till cancer i samma grad som alkoholkonsumtion, det vill säga 2,3 % av cancerfallen år 2018. 

Kvinnor drabbas hårdare

Av den andel som fått cancer till följd av alkoholkonsumtion är antalet kvinnor fler än männen. Det beror dels på att en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor – bröstcancer – som beskrivet är relaterad till alkohol.

En person håller i ett glas öl
Enligt Folhälsomyndigheten har 16 % av befolkningen i åldrarna 16-84 år en riskabel alkoholkonsumtion. Foto: Scandinav

Men även det faktum att kvinnor har en annan kroppsammansättning än män, med mer fettvävnad i förhållande till muskler, spelar in eftersom alkoholen löser sig i vatten men inte i fett.

– Fett bildar östrogen men även andra hormoner och ämnen som ökar inflammation, dessa verkar främjande för bröstcancer, säger Helena. 

Med tanke på alkoholens cancerframkallande mekanismer är det sannolikt att även andra organ kan drabbas av cancer.

Misstankar finns för cancer i lunga, magsäck, bukspottkörtel, äggstockar, hud och prostata, men forskningsläget bedöms ännu otillräckligt för att säkert fastslå̊ samband.

Fakta

  • Rapporten Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer? är framtagen av IHE – Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi.
  • I den presenteras en uppskattning av antalet personer i Sverige som år 2018 fick en cancerdiagnos till följd av sju påverkbara riskfaktorer; rökning, solvanor, kostvanor, fetma, alkoholkonsumtion, infektioner och fysisk inaktivitet.
  • Förutom storleken på den förhöjda cancerrisken som respektive riskfaktorer ger finns också en redovisning av vilka cancerformer som påverkas av riskfaktorerna. Beräkningar visar att cancer hos 28% av de som diagnosticerades år 2018 kan relateras till någon av de sju riskfaktorerna. Det motsvarar 15 543 personer av 55 783.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.