Screening – vad är det?

Screening är en undersökning av ett större antal människor för att hitta förstadier till en sjukdom, eller för att upptäcka en sjukdom innan den har gett symtom.

Att upptäcka till exempel vissa former av cancer tidigt ökar chansen att kunna sätta in rätt behandling i tid. 

De nationella screeningprogrammen för bröstcancer och livmoderhalscancer är två exempel på insatser för tidig upptäckt. De beräknas rädda flera hundra liv varje år.

Ett annat exempel är screening för tarmcancer som håller på att införas i flera regioner i landet. Det beräknas kunna rädda 300 liv per år.  

NATIONELLA SCREENINGPROGRAM

Illustration av ett bröst i genomskärning

Mammografi – screening för bröstcancer

Alla kvinnor i åldern 40-74 år erbjuds mammografiundersökning minst vartannat år.

Läs mer om mammografi

Illustration av livmodern och var den sitter på kroppen.

Gynekologisk cellprovskontroll – screening för livmoderhalscancer

I Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 49 år till gynekologisk cellprovskontroll, som också kallas cellprovtagning, vart tredje år. Kvinnor mellan 50 och 64 år kallas vart sjunde år. 

Läs mer om gynekologisk cellprovskontroll

Illustration av tjocktarmen och ändtarmen och var de sitter på kroppen.

Screening för tjock-och ändtarmscancer

Inom Stockholms läns landsting och på Gotland bjuds både män och kvinnor i åldern 60-69 år in att delta i screening för tjock- och ändtarmscancer vartannat år.

Läs mer om tjock- och ändtarmscancer

WHO:s kriterier för screening

Världshälsoorganisationen WHO anser att följande kriterier ska vara uppfyllda för att screening för sjukdom ska vara meningsfull:

  • Sjukdomen ska vara vanlig, allvarlig och utgöra en samhällelig belastning.
  • Diagnostik av symtomfria individer ska vara möjlig.
  • Diagnostiskt test ska med hög sannolikhet klassificera sant sjuka individer som sjuka och sant friska som friska.
  • Effektiv behandling ska finnas och vara tillgänglig.
  • Tidig upptäckt och behandling ska innebära en förbättrad prognos.
  • Verksamheten ska vara allmänt accepterad i den befolkning som omfattas av screening, och vara kostnadseffektiv.

Alla kan ta PSA-prov

Med anledning av WHO:s kriterier har Socialstyrelsen inte funnit skäl nog att kalla män i Sverige till screening för prostatacancer med PSA-test. Alla män kan dock själva gå och ta ett PSA-prov på sin vårdcentral eller genom hälsokontroll inom företagshälsovården.

Sjukvårdspersonal tar blodprov i armvecket för ett PSA-test
PSA-provet är ett vanligt blodprov som tas i armvecket.

Innan testet utförs ska information ges om testet och vad det kan föra med sig för konsekvenser. 

Läs mer om PSA-testet

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 020-59 59 59 eller mejla oss genom att klicka här. Samtalen är kostnadsfria.

Vanliga frågor om screening

Vart ska jag vända mig för att höra mig för om min kallelse?

Ring, eller gå in på 1177 så får du reda på vart just du ska vända dig.

Hur gör man om man vill fortsätta med kontroller när man är för gammal att kallas via screeningprogrammet?

Prata med din gynekolog eller läkare om hur ni går vidare.

Måste man gå på screening när man kallas?

Nej, att delta i screeningprogram är helt frivilligt, men man vet att tidig upptäckt räddar liv.

Varför får man inte veta om man har täta bröst?

Screeningen omfattar ett stort antal kvinnor och det ingår inget läkarbesök, vilket man skulle behöva införa om man ska meddela andra saker än att allt ser normalt ut.

I framtiden kommer screeningen troligtvis att anpassas efter de riskfaktorer kvinnan har. Forskning pågår inom området.

När kommer tarmcancerscreening införas i min region?

RCC i samverkan föreslår att alla landsting startar införandet i slutet av 2019 genom att bjuda in den årskull som det året fyller 60 år och därefter successivt bygger ut programmet så att screening erbjuds vartannat år tills deltagarna fyllt 74 år.

Dock måste regionen ha resurser för att göra koloskopi på de som visar sig ha blod i avföringen samt patologer som kan analysera eventuella koloskopifynd.