Rehabilitering – att vara närstående

Att vara sjuk i cancer kan kännas väldigt ensamt och att som närstående finnas vid den som drabbats sida och visa omtanke kan då vara ett stort stöd, både under behandling och återhämtning.

Kanske funderar du som närstående över hur du på bästa sätt kan stötta den som är sjuk och hur du själv kan reagera när någon nära dig har drabbats av cancer.

Äldre par håller om varandra

Läs om att vara närstående till någon med cancer

Du kan behöva hjälp att navigera i vilka stödjande, rehabiliterande åtgärder du och vården kan hjälpa till med.

Information kan ge känsla av trygghet

Att skaffa sig information är för många närstående ett bra sätt att börja hantera den nya situationen.

Att ta reda på mer om sjukdom och behandling kan ge en känsla av trygghet. Du kan då få en uppfattning om vad som väntar och kan tänka ut en strategi för hur svårigheter kan lösas.

Viktiga källor till sådan information om sjukdomen, behandlingen, prognos och återhämtning är den som sjuk, behandlande läkare och sjuksköterskor.

Att få vara delaktig i hela processen underlättar ofta både för den som är sjuk och för dig som står bredvid.

Cancerrehabilitering

Cancerbehandlingar är ofta tuffa och den som har en cancerdiagnos kan behöva rehabiliterande åtgärder både under och efter sin behandling.

Utmaningarna är inte bara fysiska utan även psykologiska, sociala och existentiella. Ibland även ekonomiska.  

Ibland är behovet av rehabilitering inte så stort direkt efter att behandlingen är avslutad. Vissa problem uppstår först en tid efteråt. 

Andra får funktionsnedsättningar som en direkt följd av behandlingen och behöver intensiv rehabilitering på en gång.

Oavsett när behovet uppstår ska sjukvården erbjuda rehabilitering under och efter cancer och, om den som är sjuk tillåter det, även involvera dig som närstående. 

Olika sorters rehabilitering

Symtom och symtomlindring 

Det är viktigt att den som är sjuk får tillräckligt med information om syftet med behandlingen och vilka biverkningar den kan ge. Vid varje kontakt med sjukvården ska de fråga efter besvärande symtom.

Många patienter undanhåller hur de egentligen mår, men det är väldigt viktigt att berätta för vårdpersonalen hur man mår för att de ska kunna hjälpa på bästa sätt. Här kan du som närstående ha en viktig roll genom att uppmuntra den som är sjuk att verkligen ta upp alla de bekymmer och funderingar som ni har.

Patient talar med doktor och sjuksköterska
Många patienter undanhåller hur de egentligen mår. Foto: Melker Dahlstrand.

Ibland kan även den som är sjuk önska att du som närstående är talesperson, men det är viktigt att ni är överens om vem som ska prata och vad som ska sägas. 

Kom ihåg att det är den som är sjuk som styr hur mycket vårdpersonalen får informera närstående om och hur delaktig du som närstående får vara i till exempel diskussioner om behandling.

Läs mer om symtomlindring

Levnadsvanor och egenvård 

Alla enheter som vårdar cancerpatienter bör ha rutiner för att informera om levnadsvanor som tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Levnadsvanor bör diskuteras under hela vårdtiden — under utredning, behandling och uppföljning. 

Cancerpatienter är ofta öppna för att förändra sina levnadsvanor om det kan hjälpa, men kan behöva stöd i sin förändring av dig som närstående.

Egenvård 

Den som är sjuk och hens kontaktsjuksköterska ska tillsammans komma överens om vilken vård patienten själv kan ta ansvar för. Där kan du som närstående hjälpa till.

Kanske behöver den sjuke hjälp från dig med till exempel medicinering eller ändrad kost. 

Det som kan ingå i egenvård är: 

  • Medicinsk hantering – att dagligen hantera mediciner, hantera biverkningar och symtom, smärtbehandling och hygien. 
  • Psykosocial hantering - att hitta strategier för kontakt med arbetsgivare, försäkringskassa och närstående. 
  • Beteendehantering – att själv ta ansvar för de livsstilsförändringar som kan behöva göras i samband med sjukdomen och behandlingen. 
  • Emotionell hantering – att hitta strategier för att hantera oro och stress för att minska den emotionella belastningen. 

Läs mer om levnadsvanor och egenvård

Tillbaka till livet och återgång i arbete 

Efter avslutad cancerbehandling kan du och den som varit sjuk behöva stöd i att hitta en balans mellan aktiviteter i hemmet och jobbet. 

Efter en cancerbehandling kan vissa aktiviteter kräva mer energi än tidigare på grund av saker som nedsatt kondition eller cancerrelaterad trötthet. 

Det kan handla om att lära dig vad som gör att det krävs mycket energi, till exempel att göra för många aktiviteter i rad utan paus, eller att prioritera vilka aktiviteter som hade kunnat göras vid en annan tidpunkt.  

Det är viktigt för dig att komma ihåg att det tar tid för den som varit sjuk att komma tillbaka till ett ”vanligt” liv.

Tiden efter avslutad behandling kan vara särskilt känslomässigt jobbig eftersom många då står utan det stöd som regelbunden kontakt med sjukvården kan innebära.

Närstående kan ofta ha lite lättare att gå vidare efteråt och ge cancererfarenheterna en mindre framträdande plats i livet. Det är bra att vara medveten om det för att kunna undvika att det leder till konflikter.

Det är viktigt att ni inte glömmer att prata med varandra om tankar och känslor även i det här skedet. Acceptera att den psykiska återhämtningen tar tid och att allt inte kan bli som förr. 

Tillbaka till livet och åter i arbete

Vart ska jag vända mig?

Illustration av en sköterska och patient som håller om varandra.Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller mejla oss genom att klicka här

Källa:

Nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.