Stent

Ofta kan stenten tas bort när själva cancerbehandlingen börjar fungera och gör att tumören krymper.

Gallvägar

En stent kan behöva sättas in i gallvägarna om de är blockerade. Då sätts ett rör av plast eller metall in för att gallan ska kunna rinna ut i tarmen.

Stopp i gallvägarna kan man få av gallsten, ärrbildning, inflammation eller cancertumörer i gallvägar, lever eller bukspottkörtel.

Vid gallvägscancer och bukspottkörtelcancer är det vanligt att tumören blockerar gallvägarna så att gallan inte kan ta sig ut till tarmen. Det kan leda till gulsot, klåda, illamående och sämre aptit.

Ibland sätts en stent in tillfälligt för att lindra symtom eller förbättra leverns funktion inför en operation. Om cancern inte går att operera kan stenten behöva sitta kvar.

Matstrupe, magsäck och tarm

Om matstrupe, tarmar eller in- eller utgången till magsäcken blockeras kan en stent sättas in. Då används en stent som kan veckla ut sig själv och som kan öppna upp så att mat och tarminnehåll kan passera.

Den här typen av stent används framför allt vid tumörer i matstrupen, vid stopp i tjocktarmen eller när det är trångt i ingången till eller utgången från magsäcken.

Vid matstrupscancer kan tumören göra matstrupen trång och leda till att det blir svårt att svälja. Om cancern inte går att bota kan en stent sättas in för att hålla matstrupen öppen. för att göra det lättare att äta och dricka och lindra svårigheterna med att svälja. 

Vid tjock- och ändtarmscancer kan man sätta in en stent i tjocktarmen om det blir akut stopp där innan tarmen ska opereras. Ibland kan man också sätta in en stent om cancern inte går att bota för att försöka undvika en akut operation eller stomi.

Vid magsäckscancer kan tumören göra det trångt i magsäckens in- eller utgång så att maten får svårt att passera. Om cancern inte går att bota kan en stent sättas in för att göra det möjligt för maten att passera vidare i kroppen. Det kan göra det lättare att äta och minska besvär som illamående och kräkningar.

Luftvägar

En stent kan sättas in i luftrör som blivit trånga. Det kan bero på cancertumörer, ärrbildning eller för att väggen i luftröret har försvagats och inte kan hålla luftvägen öppen.

Vid lungcancer kan tumören göra att luftstrupen eller något av de större luftrören blir trånga, vilket kan göra det svårt att andas. Vid sådana fall, eller när cancern är svårbehandlad, kan en luftvägsstent sättas in för att hålla luftvägen öppen och snabbt göra det lättare att andas.

Stenten sätts då i luftstrupen eller i något av de större luftrören.

Hur sätts en stent in?

Hur stenten sätts in beror på var i kroppen den ska sitta.

Via ett blodkärl

En stent som ska placeras i ett blodkärl förs in via just blodkärl. Det vanligaste är att den sätts in via blodkärl ljumsken.

Ofta vidgas området där stenten ska sitta först med hjälp av en ballong. Efter det vecklas stenten ut.

Läkaren använder samtidigt röntgen för att se att stenten hamnar på rätt ställe.

Med hjälp av ett endoskop

När en stent ska sättas in i matstrupe, tarm, gallgång eller luftväg används ett så kallat endoskop. Det är ett böjligt slangliknande instrument som förs in genom munnen eller ändtarmen. 

Stenten placeras på rätt plats med hjälp av en kamera på endoskopet och/eller med hjälp av röntgen.

Via urinröret

En uretärstent förs oftast in genom urinrör och urinblåsa upp i urinledaren. Ibland kan den sättas in från njuren genom ett litet stick i ryggen.

Via huden

Det vanligaste sättet att sätta in en stent i gallvägarna är med hjälp av ett endoskop. Men ibland sker det via ett litet stick i huden med hjälp av ultraljud och röntgen. 

Förberedelser

Förberedelserna kan variera så det är viktigt att följa de instruktioner man får från vården. 

Vanliga förberedelser kan vara att

• lämna blodprov
• göra EKG
• göra en röntgenundersökning
• gå igenom vilka läkemedel du tar, särskilt sådana som ökar risken för blödning
• berätta om eventuella allergier mot kontrastmedel, antibiotika eller bedövningsmedel
• fasta före ingreppet
• duscha, ibland med ett särskilt medel som minskar mängden bakterier på huden.

Hur känns det efteråt?

Hur man mår efteråt och vad man ska tänka på varierar beroende på var stenten sitter och varför man har fått den.

Stent i blodkärl

Vid stent i blodkärl kan man få ett blåmärke och bli öm där läkaren har stuckit för att sätta in stenten, vanligtvis i ljumsken.

Ofta behöver man ligga still en stund efter ingreppet och under en kort tid efteråt undvika sådant som är ansträngande.

En del kan åka hem samma dag medan andra kan bli kvar på sjukhuset något dygn.

Stent i urinvägarna

Efter att ha fått en stent i urinvägarna är det vanligt att få besvär som att behöva kissa ofta, att det svider när man kissar, blod i urinen och värk i urinblåsan eller i sidan av kroppen, vid njuren.

Besvären kan kännas mer vid ansträngning eller när man ska kissa, men går ofta över inom några dagar.

Stent i gallvägarna

När stenten gör att gallan kan rinna ut i tarmen igen kan gulsot och klåda minska för de som haft de symtomen.

Om stenten har förts in via ett endoskop kan man ha ont i halsen, ha ont i magen och känna sig uppblåst.

Stent i matstrupen

De första dagarna efter att en stent i matstrupen har satts in kan det göra ont och kännas ett tryck bakom bröstbenet. Andra vanliga symtom efteråt är ont i halsen, hicka och sura uppstötningar.

Under dagarna efter ingreppet kan man börja med att dricka och sedan stegvis prova med lite mjuk, fuktig mat. Det är viktigt att äta långsamt, ta små tuggor, tugga ordentligt och sitta upprätt vid måltiderna.

Stent i luftvägarna

Hosta, slem och irritation i halsen är vanliga symtom efter att en stent har satts in i luftvägarna. Det kan också hända att man hostar upp lite strimmor av blod i slemmet.

Man kan behöva inhalera läkemedel regelbundet och få hjälp av en fysioterapeut att hosta upp slemmet efter ingreppet.

Eventuella komplikationer

Som vid alla medicinska ingrepp finns det en del risker. De gemensamma riskerna när man lägger in en stent någonstans i kroppen är

• blödning
• infektion
• att vävnaden där stenten sätts in skadas
• att stenten hamnar fel eller flyttar på sig
• att stenten täpps igen eller att området blir för trångt igen.

Vården ska ge dig instruktioner om vilka besvär du ska vara uppmärksam på och det är viktigt att du hör av dig till dem om du får besvär efter ingreppet.