Vanliga frågor om corona och cancer

Hitta rätt direkt

Svaren bygger på Folkhälsomyndighetens rekommendationer och är framtagna av Cancerlinjen tillsammans med Cancerfondens vetenskapliga sekreterare Anna Karlsson och Jan Zedenius.

Cancer kan betyda ökad risk för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men det är inte alltid så. Helena Torsler Andersson på Cancerlinjen reder ut vilka som tillhör riskgruppen:

Du är också alltid välkommen att ringa vår Cancerlinje på 010-199 10 10 eller mejla om du har frågor och vill få allmänna råd. 

Frågor & svar

Jag har cancer, hur försiktig bör jag vara?

Vet du med dig att du har ett nedsatt immunförsvar/allmäntillstånd bör du vara försiktig och följa råden nedan: 

  • Lyssna till myndigheternas rekommendationer, exempelvis Folkhälsomyndighetens.
  • Utsätt dig inte för folksamlingar, som exempelvis kollektivtrafik. Genom att undvika nära kontakt med andra minskar du din risk.
  • Håll extra god handhygien. Tvätta noga med tvål och varmt vatten i cirka 30 sekunder före måltid, vid hantering av mat och efter toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
  • Ha gärna en egen handduk i hemmet, en för händer och en för ansiktet.
  • Undvik att röra ansiktet. Behöver du det, tvätta händerna noga innan.
  • Träffa inte personer som är sjuka. 

Kontakta din behandlande läkare eller din kontaktsjuksköterska om du har frågor angående din specifika sjukdomssituation och förhållandet till covid-19. 

Tillhör alla cancerpatienter riskgruppen för att bli allvarligt sjuk i covid-19?

Nej men vissa personer med cancer löper större risk att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19-infektion:

  • Personer med cancersjukdom som har försämrat allmäntillstånd som viktminskning, nedsatt kondition och uttalad trötthet. 
  • Personer som utöver cancersjukdomen har fler riskfaktorer som exempelvis ålder över 70 år, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes. 
  • Personer som får cytostatikabehandling eller som har fått cytostatikabehandling under de senaste tre månaderna. 
  • Personer som får eller under de senaste tre månaderna fått antikroppsbehandling riktad mot de celler (B-celler) som tillverkar antikroppar. 
  • Personer som har lungcancer eller cancer i munhåla/svalg, i synnerhet om de får eller har fått strålbehandling. 
  • Personer som har genomgått benmärgs- eller stamcellstransplantation det senaste halvåret, eller som tar immunhämmande läkemedel. 
  • Personer med vissa typer av blodcancer som försämrar immunförsvaret, även om de inte har behövt behandling (till exempel vid kronisk leukemi, lymfom eller myelom).  

Om du är osäker på om ökad risk föreligger för din del är det bäst att kontakta din klinik.  

Jag är färdigbehandlad mot min cancer, tillhör jag riskgruppen?

Om du avslutat din behandling och inte har nedsatt immunförsvar eller andra biverkningar som kan orsaka allvarlig sjukdom till följd av luftvägsinfektioner, är du i princip inte en del av riskgruppen, men det kan finnas undantag.

Ska jag som cancerpatient hålla mig hemma?

Om du har en pågående behandling mot cancer som sänker ditt immunförsvar, eller har en cancersjukdom som i sig påverkar ditt immunförsvar, ska du minska fysisk social kontakt som inte är nödvändig och undvika folksamlingar. 

Du kan dock gärna vara ute i naturen och få frisk luft.   

Hur sjuk blir jag som cancerpatient om jag smittas av coronaviruset?

Cancerpatienter med nedsatt immunförsvar eller allmäntillstånd har en större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av coronaviruset.

Det går dock inte i förväg att säga hur sjuk en viss person kommer att bli.  

Jag har en pågående behandling mot cancer. Jag har barn som går i grundskolan, ska jag hålla mina barn hemma från skolan?

Barn som är helt friska ska gå i skolan, om inget annat beslutats av våra myndigheter. Likt andra ska de vara hemma om de har förkylningssymtom, feber eller känner sig hängiga.

Om den behandling som du får nedsätter immunförsvaret bör ditt barn och du vara åtskilda till och med två dagar efter symtomfrihet. 

Jag bor med en person som har cancer, hur ska jag förhålla mig?

Följ myndigheternas råd kring hygienrutiner och undvik fysisk kontakt i den mån det är möjligt. Separera gärna tandborstar så att de inte står i samma mugg och ha olika handdukar för händer och ansikte.    

Om du har möjlighet att arbeta hemifrån kan det vara bra att göra det. Om du inte har möjlighet, följ myndigheternas rekommendationer när du är på arbetet och undvik nära fysisk kontakt med dina kollegor.   

Bor du i samma hushåll som en person som har cancer och som tillhör en riskgrupp är rekommendationerna från myndigheterna att tillfälligt stanna hemma från din arbetsplats om dina arbetsuppgifter inte gör det möjligt att följa Folkhälsomyndighetens råd för smittskydd, i syfte att skydda din närstående.  

Personer över 70 år har fått rekommendationer från myndigheter att stanna hemma. Jag är över 70 år och har cancer, ska jag strunta i min planerade behandling på sjukhuset?

Nej, du ska gå på dina planerade behandlingar såvida du inte hört något annat från din läkare eller sjuksköterska. Om du känner dig osäker ta kontakt med mottagningen för mer information.  

Jag har cancer och är rädd för att gå på mina inplanerade besök på sjukhuset. Tänk om jag blir smittad där?

Vi får många frågor från cancerpatienter om de bör omboka sina behandlingar på sjukhuset på grund av rädsla för coronaviruset. Det är viktigt att cancerpatienter går på sina inplanerade behandlingar.

Sjukhusen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer så du ska inte behöva vara oroad för att bli smittad på sjukhuset.   

Vart ska jag som cancerpatient vända mig om jag börjar känna mig sjuk?

Om du får influensa- eller förkylningssymtom (feber och/eller luftvägssymtom) bör du kontakta din behandlande klinik om du har ett besök eller en behandling inplanerad. Vårdpersonal tar då ställning till om ditt planerade besök kan genomföras. 

De flesta som blir sjuka i covid-19 behöver inte söka vård då de flesta symtom går över av sig självt.

Om du däremot plötsligt mår mycket sämre eller får svårt att andas, ska du genast ringa din vårdcentral eller öppna jourmottagning. Om det är det stängt på Vårdcentralen och jourmottagningen - sök vård genom att ringa en akutmottagning.  

  • Om du behöver du sjukvårdsrådgivning, ring 1177 Vårdguiden.  
  • Om du har allmänna frågor om coronaviruset, ring 113 13. 
  • Om det gäller ett livshotande tillstånd, ring 112. 

Hur kan jag stötta någon som är cancersjuk och tillhör riskgruppen under den här perioden?

Det är tufft att inte träffa nära och kära på samma sätt som tidigare. Det är naturligt att vilja vara fysiskt nära, kramas och ta i hand under svåra situationer. Under den här perioden måste vi tyvärr hitta andra sätt att stötta personer som tillhör riskgruppen.  

Här är tips på vad du kan göra: 

  • Fortsätt att hålla kontakten. Om ni tidigare har träffats fysiskt får ni hitta nya forum att umgås i nu. Förslagsvis kan ni höras över telefon, videosamtal, sms eller via mejl. Samtala gärna om andra ämnen än coronaviruset.
  • Hjälp till att handla nödvändigheter (som livsmedel och läkemedel). 
  • Dela med dig av tips på aktiviteter som går att göra i hemmet. Det kan vara en lista på dina favoritböcker/podcasts, ett enklare träningsprogram som går att göra i hemmet, eller inspirera till en vällagad lunch.  

Om du märker att ditt stöd inte är tillräckligt, hjälp till att hitta en stödfunktion som kan stötta. Vår Cancerlinje finns tillgängliga för råd och stöd på tel 010-199 10 10 eller via mejl.  

Jag har en ständig oro på grund av den aktuella situationen – vad kan jag göra?

  • Få en överblick av situationen. De allra flesta som insjuknar i covid-19 kommer inte att behöva sjukhusvård. Pandemin är övergående och situationen kommer att bli bättre. 
  • Det är normalt att känna sig ledsen, stressad, förvirrad, rädd eller arg under en kris. Det kan hjälpa att prata med människor du litar på, exempelvis vänner och familj.  
  • Om du håller dig hemma, försök att ha rutiner. Bibehåll goda vanor kring kost, sömn, träning och sociala kontakter (mejl, telefon, sms).  
  • Använd inte skadliga beteenden (som rökning, alkohol eller andra droger) för att hantera dina känslor. Om din oro blir ohållbar, prata med någon. Ha en plan, vem du ska kontakta och hur du kan söka hjälp och stöd för fysiska och mentala hälsobehov om de behövs.  
  • Skaffa fakta och var källkritisk. Hitta en trovärdig källa som du kan ha förtroende för som exempelvis Folkhälsomyndigheten  eller 1177.  
  • Begränsa oron genom att minska tiden du tar del av media som tv, tidningar och radio, om du uppfattar innehållet som upprörande.  
  • Använd kunskaper och färdigheter som du tidigare fått i livets motgångar, för att hantera dina känslor.  
  • Cancerlinjen finns tillgänglig helgfri vardag klockan 9-16 (tisdag 10-16) på telefonnummer 010-199 10 10, eller via mejl. Där kan du prata med legitimerad vårdpersonal som kan ge stöd, råd och information.  

Jag vill träffa vänner, barn och barnbarn, kan jag som cancersjuk ta emot besök hemma?

Om du är över 70 år och utöver åldern tillhör en riskgrupp är det bäst att fysiskt inte träffa någon överhuvudtaget, såvida du inte har en viktig behandling mot din cancer som innebär att du behöver träffa sjukvårdspersonal.

Har du en cancersjukdom och är över 70 år men inte tillhör riskgruppen på grund av din cancersjukdom, går det bra att träffa släkt och vänner utomhus om avstånd hålls enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Träffa inte släkt och vänner om någon av er har förkylningssymtom eller känner er sjuka.

Ökar risken för att insjukna i covid-19 om jag röker?

Covid-19 är en ny sjukdom och det krävs mer forskning om för att säkert kunna fastställa kopplingen till rökning. Men, det finns studier som pekar på att rökning ökar risken att insjukna i covid-19. Det vi vet är att risken att drabbas av en infektion ökar vid rökning. 

Har rökare en högre risk för allvarliga symtom av covid-19?

Högst sannolikt hör rökning ihop med att bli svårt sjuk i covid-19.

Tidiga studier från Kina visar att de som röker löper upp till 14 gånger högre risk att få allvarliga symtom, men det krävs mer forskning för att säkerställa det. 

De preliminära resultaten överensstämmer med tidigare forskning om samband mellan rökning och infektioner. 

Cigarrettrökning är en betydande riskfaktor för bakterie- och virusinfektioner. Risken att få influensa ökar och sjukdomen blir allvarligare för de som röker. 

Förklaringen ligger bland annat i att luftvägarna förändras vid rökning samt att immunförsvaret försämras. 

Allt talar för att det går att minska risken för allvarlig lungsjukdom genom att sluta röka. Att undvika e-cigaretter är sannolikt också av värde.  

Att sluta röka är det bästa du kan göra för att förbättra din hälsa och minska risken för en rad olika sjukdomar. Vid ett rökstopp börjar kroppen att återhämtas sig nästan omedelbart och hälsan förbättras succesivt allt eftersom tiden går. Redan efter 2-12 veckor har både blodcirkulation och lungfunktion förbättrats.   

Tips och hjälp för att sluta röka:  

Jag väntar på att bli kallad till gynekologisk cellprovtagning men läser att kallelserna är pausade på grund av pandemin, hur ska jag tänka?

Gynekologisk cellprovtagning är viktig eftersom det ger en möjlighet att upptäcka och behandla livmoderhalscancer tidigt. I vissa regioner finns det från mitten av juli möjlighet att göra ett HPV-självtest hemma som tillfälligt ersätter det gynekologiska cellprovet.

Kontakta 1177 eller vården i din region för att få veta mer. Du kan också alltid ringa Cancerlinjen om du vill prata om hur du ska göra. Du når oss på tel 010-199 10 10 eller via mejl.