Vanliga frågor om corona och cancer

Vet du med dig att du har ett nedsatt immunförsvar/allmäntillstånd bör du vara försiktig och följa råden nedan: 

• Lyssna till myndigheternas rekommendationer, exempelvis Folkhälsomyndighetens.
• Utsätt dig inte för folksamlingar, som exempelvis kollektivtrafik. Genom att undvika nära kontakt med andra minskar du din risk.
• Håll extra god handhygien. Tvätta noga med tvål och varmt vatten i cirka 30 sekunder när du kommit hem, före måltid, vid hantering av mat och efter toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
• Ha gärna en egen handduk i hemmet, en för händer och en för ansiktet.
• Undvik att röra ansiktet. Behöver du det, tvätta händerna noga innan.
• Träffa inte personer som är sjuka. 

Kontakta din behandlande läkare eller din kontaktsjuksköterska om du har frågor angående din specifika sjukdomssituation och förhållandet till covid-19. 

Nej men vissa personer med cancer löper större risk att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19-infektion:

• Personer med cancersjukdom som har försämrat allmäntillstånd som viktminskning, nedsatt kondition och uttalad trötthet. 
• Personer som utöver cancersjukdomen har fler riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes. 
• Personer som får cytostatikabehandling eller som har fått cytostatikabehandling under de senaste tre månaderna. 
• Personer som får eller under de senaste tre månaderna fått antikroppsbehandling riktad mot de celler (B-celler) som tillverkar antikroppar. 
• Personer som har lungcancer eller cancer i munhåla/svalg, i synnerhet om de får eller har fått strålbehandling. 
• Personer som har genomgått benmärgs- eller stamcellstransplantation det senaste halvåret, eller som tar immunhämmande läkemedel. 
• Personer med vissa typer av blodcancer som försämrar immunförsvaret, även om de inte har behövt behandling (till exempel vid kronisk leukemi, lymfom eller myelom).  

Om du är osäker på om ökad risk föreligger för din del är det bäst att kontakta din klinik.  

Om du avslutat din behandling och inte har nedsatt immunförsvar eller andra biverkningar som kan orsaka allvarlig sjukdom till följd av luftvägsinfektioner, är du i princip inte en del av riskgruppen, men det kan finnas undantag.

Om du har en pågående behandling mot cancer som sänker ditt immunförsvar, eller har en cancersjukdom som i sig påverkar ditt immunförsvar, ska du minska fysisk social kontakt som inte är nödvändig och undvika folksamlingar. 

Du kan dock gärna vara ute i naturen och få frisk luft.   

Cancerpatienter med nedsatt immunförsvar eller allmäntillstånd har en större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av coronaviruset.

Det går dock inte i förväg att säga hur sjuk en viss person kommer att bli.  

Barn som är helt friska ska gå i skolan, om inget annat beslutats av våra myndigheter. Likt andra ska de vara hemma om de har förkylningssymtom, feber eller känner sig hängiga.

Om den behandling som du får nedsätter immunförsvaret bör ditt barn och du vara åtskilda till och med två dagar efter symtomfrihet. 

Följ myndigheternas råd kring hygienrutiner och undvik fysisk kontakt i den mån det är möjligt. Separera gärna tandborstar så att de inte står i samma mugg och ha olika handdukar för händer och ansikte.    

Om du har möjlighet att arbeta hemifrån bör du göra det. Om du inte har möjlighet, följ myndigheternas rekommendationer när du är på arbetet och undvik nära fysisk kontakt med kollegor och andra personer du träffar i ditt arbete.   

Bor du i samma hushåll som en person som har cancer och som tillhör en riskgrupp är rekommendationerna från myndigheterna att tillfälligt stanna hemma från din arbetsplats om dina arbetsuppgifter inte gör det möjligt att följa Folkhälsomyndighetens råd för smittskydd, i syfte att skydda din närstående.  

Vi får många frågor från cancerpatienter om de bör omboka sina behandlingar på sjukhuset på grund av rädsla för coronaviruset. Det är viktigt att cancerpatienter går på sina inplanerade behandlingar.

Sjukhusen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer så du ska inte behöva vara oroad för att bli smittad på sjukhuset.   

Om du får influensa- eller förkylningssymtom (feber och/eller luftvägssymtom) bör du kontakta din behandlande klinik om du har ett besök eller en behandling inplanerad. Vårdpersonal tar då ställning till om ditt planerade besök kan genomföras. 

De flesta som blir sjuka i covid-19 behöver inte söka vård då de flesta symtom går över av sig självt.

Om du däremot plötsligt mår mycket sämre eller får svårt att andas, ska du genast ringa din vårdcentral eller öppna jourmottagning. Om det är det stängt på Vårdcentralen och jourmottagningen - sök vård genom att ringa en akutmottagning.  

• Om du behöver du sjukvårdsrådgivning, ring 1177 Vårdguiden.  
• Om du har allmänna frågor om coronaviruset, ring 113 13. 
• Om det gäller ett livshotande tillstånd, ring 112. 

Det är tufft att inte träffa nära och kära på samma sätt som tidigare. Det är naturligt att vilja vara fysiskt nära, kramas och ta i hand under svåra situationer. Under den här perioden måste vi tyvärr hitta andra sätt att stötta personer som tillhör riskgruppen.  

Här är tips på vad du kan göra: 

• Träffa varandra utomhus om och håll avstånd till varandra.
• Fortsätt att hålla kontakten. Ni kan höras över telefon, videosamtal, sms eller via mejl. Samtala gärna om andra ämnen än coronaviruset.
• Dela med dig av tips på aktiviteter som går att göra. Det kan vara en lista på dina favoritböcker/podcasts, tips på ett trevligt promenadstråk, ett enklare träningsprogram som går att göra i hemmet, eller inspirera till en vällagad lunch.

Om du märker att ditt stöd inte är tillräckligt, hjälp till att hitta en stödfunktion som kan stötta. Vår Cancerlinje finns tillgängliga för råd och stöd på tel 010-199 10 10 eller via mejl. 

• Få en överblick av situationen. De allra flesta som insjuknar i covid-19 kommer inte att behöva sjukhusvård. Pandemin är övergående och situationen kommer att bli bättre. 
• Det är normalt att känna sig ledsen, stressad, förvirrad, rädd eller arg under en kris. Det kan hjälpa att prata med människor du litar på, exempelvis vänner och familj.  
• Om du håller dig hemma, försök att ha rutiner. Bibehåll goda vanor kring kost, sömn, träning och sociala kontakter (mejl, telefon, sms).  
• Använd inte skadliga beteenden (som rökning, alkohol eller andra droger) för att hantera dina känslor. Om din oro blir ohållbar, prata med någon. Ha en plan, vem du ska kontakta och hur du kan söka hjälp och stöd för fysiska och mentala hälsobehov om de behövs.  
• Skaffa fakta och var källkritisk. Hitta en trovärdig källa som du kan ha förtroende för som exempelvis Folkhälsomyndigheten  eller 1177.  
• Begränsa oron genom att minska tiden du tar del av media som tv, tidningar och radio, om du uppfattar innehållet som upprörande.  
• Använd kunskaper och färdigheter som du tidigare fått i livets motgångar, för att hantera dina känslor.  
• Cancerlinjen finns tillgänglig helgfri vardag klockan 9-16 (tisdag 10-16) på telefonnummer 010-199 10 10, eller via mejl. Där kan du prata med legitimerad vårdpersonal som kan ge stöd, råd och information.  

Om du tillhör en riskgrupp bör du rådgöra med din läkare om vad du kan göra för att minska risken att bli sjuk. Ett generellt råd vid umgänge är att hålla fysiskt avstånd till personer du inte bor med. Rekommendationen är att i första hand ses utomhus om det är möjligt.

Det går bra att träffa enstaka personer i mindre grupper som du normalt brukar umgås med, om samtliga känner sig friska. Sammanhang med många människor eller personer du normalt inte umgås med ska undvikas.

Träffa inte släkt och vänner om någon av er har förkylningssymtom eller känner er sjuka. 

Covid-19 är en ny sjukdom och det krävs mer forskning om för att säkert kunna fastställa kopplingen till rökning. Men, det finns studier som pekar på att rökning ökar risken att insjukna i covid-19. Det vi vet är att risken att drabbas av en infektion ökar vid rökning. 

Högst sannolikt hör rökning ihop med att bli svårt sjuk i covid-19.

Tidiga studier från Kina visar att de som röker löper upp till 14 gånger högre risk att få allvarliga symtom, men det krävs mer forskning för att säkerställa det. 

De preliminära resultaten överensstämmer med tidigare forskning om samband mellan rökning och infektioner. 

Cigarrettrökning är en betydande riskfaktor för bakterie- och virusinfektioner. Risken att få influensa ökar och sjukdomen blir allvarligare för de som röker. 

Förklaringen ligger bland annat i att luftvägarna förändras vid rökning samt att immunförsvaret försämras. 

Allt talar för att det går att minska risken för allvarlig lungsjukdom genom att sluta röka. Att undvika e-cigaretter är sannolikt också av värde.  

Att sluta röka är det bästa du kan göra för att förbättra din hälsa och minska risken för en rad olika sjukdomar. Vid ett rökstopp börjar kroppen att återhämtas sig nästan omedelbart och hälsan förbättras succesivt allt eftersom tiden går. Redan efter 2-12 veckor har både blodcirkulation och lungfunktion förbättrats.   

Tips och hjälp för att sluta röka:  

• Tips och råd hos Sluta Röka-linjen
• Kontakta din vårdcentral.  Hitta rätt mottagning
• Ladda ner appen Rökfri

Gynekologisk cellprovtagning är viktig eftersom det ger en möjlighet att upptäcka och behandla livmoderhalscancer tidigt. I vissa regioner finns det från mitten av juli möjlighet att göra ett HPV-självtest hemma som tillfälligt ersätter det gynekologiska cellprovet.

Kontakta 1177 eller vården i din region för att få veta mer. Du kan också alltid ringa Cancerlinjen om du vill prata om hur du ska göra. Du når oss på tel 010-199 10 10 eller via mejl.