Immunterapi – mot cancer som inte går att operera

Bengt Lindgren har en tumör i bukspottkörteln som inte går att operera. Nu har han fått möjlighet att delta i en forskningsstudie där han behandlas med immunterapi. Bengt menar att han har fått en ny chans.

Läkare med stetoskop undersöker en man.
Gustav Ullenhag träffar patienten Bengt Lindgren som har en tumör i bukspottkörteln. Foto Martin Stenmark.

Varannan vecka under fyra månader åker Bengt Lindgren till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han får då en spruta med ett virus med två gener som aktiverar hans immunförsvar. Sprutan placeras mitt i tumören och spränger sönder cancerceller, vilket gör att immunsystemet stimuleras ytterligare. Dessutom får Bengt Lindgren två olika typer av cytostatika. Än så länge har han inte märkt några biverkningar, varken av cytostatikan eller av injektionerna.

– Genom att lokalbehandla tumören på det här sättet kan man säga att patientens cancer förvandlas till ett vaccin, säger Gustav Ullenhag, docent och överläkare vid onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.

Bengt Lindgren.
Bengt Lindgren. Foto Martin Stenmark.

– När tumörcellerna sprängs sönder är det för att visa upp delarna av dem för immunsystemet. Då kan immunsystemet lära sig att känna igen strukturer som är specifika för de cellerna och svara mot just dem. På det sättet hoppas vi att immunsystemet inte bara verkar lokalt utan även angriper alla övriga cancerceller som kan finnas runt om i kroppen.

Testas i forskningsstudie

Studien ingår in i en fas 2-studie där över 30 utvalda patienter får möjlighet att pröva behandlingen. Patienterna har bukspottkörtelcancer, gallvägscancer, äggstockscancer eller tarmcancer. Gemensamt är att de har en cancer som inte går att operera eller som har spridit sig. För en del av patienterna påbörjas studien samtidigt som de genomgår sin första cytostatikabehandling.

Forskningen finansieras till stor del genom att Cancerfonden under sex år betalar Gustav Ullenhags forskningstjänst. Något som är en förutsättning för att studien ska gå att genomföra.

– Den typ av forskning som vi gör i den här studien tar tid. Anslaget från Cancerfonden är mycket hedrande men också avgörande för att få loss den tid som krävs för att driva forskningen framåt, säger Gustav Ullenhag.

I studien följer forskarna hur tumören utvecklas. Förhoppningsvis krymper den för att så småningom försvinna helt. Genom regelbundna blodprov studeras hur immunsystemet reagerar. En fråga som är central att få svar på är om behandlingen ger effekt i hela kroppen eller bara i tumören.

Idé från 1800-talet

Gustav Ullenhag har forskat om immunterapi i 20 år och även om intresset för hans forskningsområde inte var särskilt stort när han började, är idén om immunterapi gammal, säger han. Redan på 1800-talet försökte till exempel den franske hovläkaren att vaccinera sig med cancerceller.

Men det var först för några år sedan som immunterapi vid cancer fick sitt stora genombrott, och 2018 belönades två forskare med Nobelpriset för att de lyckats blockera en signal som hejdar aktiviteten i immunsystemet. Populärt uttryckt tog de bort bromsen. Upptäckten har bland annat resulterat i att immunterapi med gott resultat nu är standardbehandling vid viss typ av spritt malignt melanom. En sjukdom som tidigare i stort sett saknade behandling.

Man i skyddskläder i ett laboratorium.
Immunterapi har blivit fjärde hörnstenen i cancervården, menar Gustav Ullenhag.

Fyra hörnstenar i behandlingen

Det som har funnits längst är kirurgi som började användas i stor skala på 1800-talet. Sedan kom strålbehandling runt år 1900 och på 40-talet fick vi cytostatika. Från att ha haft tre etablerade behandlingar så har vi nu fyra. 

– Om Nobelpristagarna släppte bromsen och fick immunsystemet att rusa så är alltså vår forskning fokuserad på precisionsattacker direkt mot tumören. Och eftersom immunsystemet stimuleras mot patientens egna tumörceller blir behandlingen också anpassad efter varje individ, säger Gustav Ullenhag.

Förhoppningen är att få fram en behandling som i framtiden ger ett kraftfullt immunsvar vid en rad olika cancersjukdomar. För trots allt hjälper dagens immunterapi bara 20 procent av patienterna.

– Det finns stora patientgrupper där den breda aktiveringen av immunsystemet inte visat sig effektiv. Då brukar man säga att de tumörer som inte svarar på immunterapi är kalla. Det vi vill är att göra dem heta så att vi kan få ett immunsvar även mot dem, säger Gustav Ullenhag.

Nytt hopp

När Bengt Lindgren hade fått veta att han led av cancer i bukspottkörteln berättade kirurgen att tumören var sammanvuxen med både en ven och en artär. Det gjorde den omöjlig att operera. Det fanns ingen behandling.

Sedan förändrades allt. Han fick möjlighet att vara med i Gustav Ullenhags studie.

– Nu känner jag att det här kommer att gå bra. Jag har fått nytt hopp, säger Bengt Lindgren.