Blodcancer

Stora framgångar i kampen mot blodcancer

Stora framgångar i kampen mot blodcancer

Tidigare var en blodcancerdiagnos ofta liktydig med en dödsdom. Forskningens framsteg har ändrat på det. Prognosen skiljer sig åt för olika slags blodcancer, men exempelvis överlever i dag 90 procent av dem som drabbas av en typ av akut leukemi, APL, jämfört med bara 25 procent på 1980-talet.

Text: Lotta Fredholm

1950-talet

Prognosen vid en blodcancerdiagnos är vid denna tid extremt dålig – nästan alla avlider inom fem år efter diagnos och de som överlever får svåra symtom, som blodbrist. Forskare inför strålbehandling vid blodcancersjukdomen Hodgkins lymfom och lägger grunden för modern strålbehandling.

1951

Cancerfonden grundas, med syfte att skapa uppmärksamhet kring olika cancersjukdomar och att samla in pengar som kan delas ut till stöd för cancerforskning.

1958

En viktig och tidig milstolpe inom blodcancerforskningen är när forskare visar att en viss kombination av cellgifter kan göra att sjukdomen går tillbaka hos barn med akut lymfatisk leukemi, ALL. 

Samma år startar också Svenska Cancerregistret. Här bevaras information om patienter och deras tumörer, vilket lägger grunden för framtida registerforskning, som är en viktig del inom blodcancerområdet.

 

1960-talet

Nu sker banbrytande teknikutveckling. En svensk forskargrupp tar fram en metod för infärgning och identifiering av kromosomer, den så kallade Q-bandningen. Kromosominfärgning används än i dag inom forskningen och utgör en viktig grund till en förbättrad diagnostik, framförallt inom blodcancer. 

Under 1960-talet utvecklas också flödescytometri, som är en teknik för att undersöka celler i vätska med hjälp av laserljus. Med tekniken går det mycket effektivt och snabbt att dela upp cellerna i blodprov i röda blodkroppar, blodplättar och olika grupper av vita blodkroppar.

Med avancerad flödescytometri sätts antikroppar till, som binder till specifika proteiner på blodcellerna från blodprov. På så vis går det att få fram vilken typ av blodcancer en patient har.  

1960

Forskare upptäcker en kromosomavvikelse, som kallas Philadelphia-kromosom, vid kronisk myeloisk leukemi, KML. Där har delar av kromosomerna 9 och 22 bytt plats med varandra. Det protein som kromosomförändringen ger upphov till utgör i dag mål för en rad läkemedel.

1964

Det första virus som går att koppla till cancer i människa upptäcks. Det heter Epstein Barr och återfinns i ett slags lymfom kallat Burkitts lymfom. Senare visar sig viruset vara viktigt för utveckling av Hodgkin lymfom, samt andra slags lymfom hos personer med nedsatt immunförsvar. 

1970-tal

Under 1970-talet tar forskare fram en kombination av fyra cytostatika, som kallas ABVD. Denna kombinationsbehandling botar omkring 70 procent av patienter med Hodgkins lymfom och används än i dag. 

På Karolinska institutet beskriver forskare 1975 ett slags immunceller som kallas NK-celler, natural killer cells och man ser att de kan döda cancerceller. Tre decennier senare, 2005, visar NK-celler lovande resultat när de i en studie används för behandling av leukemi.

 

1976

Den första benmärgstransplantationen i Sverige utförs på Huddinge sjukhus.

Redan i slutet av 1950-talet började forskare utveckla tekniker för att kunna transplantera benmärg. Den första lyckade transplantationen utför forskaren Edward Donnall Thomas i USA 1968. Senare belönades han med Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Leukemi, lymfom och myelodysplastiskt syndrom, MDS, är exempel på sjukdomar som i dag kan behandlas med benmärgstransplantation.

1979-80

Forskare visar att en speciell biokemisk mekanism i celler, så kallad fosforylering, är viktig för att normala celler ska omvandlas till cancerceller. Upptäckten leder senare fram till en grupp läkemedel som går under namnet tyrosinkinashämmare. 

1980-talet

Forskare kopplar ihop olika blodsjukdomar och exponering för lösningsmedel. Exempelvis ökar ämnet bensen risken att drabbas av varianter av leukemi och lymfom. Upptäckten innebär att man börjar använda skyddsutrustning.

Under slutet av 1980-talet står det också klart att cancerbehandling vid exempelvis bröst- eller gynekologisk cancer kan ge upphov till så kallade sekundära leukemier, varvid cancerbehandlingen förändras.  

Nu går det också för första gången att framställa olika proteiner syntetiskt. Ett exempel är det blodbildningsstimulerande ämnet erytropoietin, EPO. Tekniken innebär att EPO kan användas som läkemedel – först för patienter med blodbrist på grund av njursvikt, men sedan även för dem som har blodbrist på grund av blodcancer. 

1980

Datortomografi visar sig vara ett tillförlitligt och icke-invasivt sätt att göra bedömningar inför behandling av olika slags lymfom. Senare börjar man använda avbildningsmetoden positron emission tomografi, PET. Här används radioaktiva spårämnen som upptäcker tumörerna och det går att bedöma om en cancer har spritt sig, eller finns kvar efter behandling. 

1988

En banbrytande studie visar att det går att behandla den mycket svårbehandlade sjukdomen akut promyelocytleukemi, APL, med en form av A-vitamin kallad ATRA. Det är det första exemplet på att cancercellers felaktiga mognad går att återställa. Fyndet är ett stort genombrott, eftersom dessa patienter tidigare har haft mycket dålig prognos. 

1990-talet

Sverige har en stark folkhälsotradition och unika hälsodataregister, något som lägger grunden för framgångsrik befolkningsforskning om cancer, så kallad cancerepidemiologi. Här kombineras registerdata ofta med biologiska prover, som blodprover.

Svenska forskare genomför under 1990-talet och framåt många studier för en rad olika cancerdiagnoser, däribland blodcancer. Svenska forskare visar att blodbristen vid blodcancersjukdomen MDS, myelodysplastiskt syndrom, orsakas av att förstadierna till röda blodkroppar i benmärgen dör innan de hinner utvecklas. Detta kallas programmerad celldöd, en viktig faktor för förståelse av cancer och cancerbehandling.

1997

En ny klass av cancerläkemedel börjar användas. Dessa så kallade monoklonala antikroppar är identiska med varandra och kan riktas mot exempelvis ytproteiner på immunceller. Den första anti-tumörantikroppen, rituximab, godkänns i USA och är riktad mot lymfom. Samma år visar forskare att behandling med arseniktrioxid ger god effekt vid akut promyelocytleukemi, APL.

2000-talet

Vid millenniumskiftet presenterar forskarna de första resultaten av kartläggningen av människans hela arvsmassa. Även svenska grupper deltar.

År 2008 publiceras hela DNA-sekvensen hos en patient med akut myeloid leukemi, AML. Här hittar forskarna åtta nya mutationer som påverkar sjukdomen, förutom två som man redan kände till. Det innebär att man bättre förstår hur sjukdomen uppkommer.

Senare följer kartläggning av andra slags blodcancer som har betydelse för diagnostik och behandling. I dag söker man rutinmässigt hos patienter efter mutationer i cirka 50 gener som har betydelse för blodcancer.

2001

Den första tyrosinkinashämmaren, imatinib, godkänns mot kronisk myeloisk leukemi, KML, i USA. Det är det första läkemedel som riktas mot det felaktiga protein som bildas från den så kallade Philadelphia-kromosomen som upptäcktes 1960. För första gången kan KML-patienter behandlas så att överlevnaden närmar sig den för den friska befolkningen. 

2010-talet

Nu är immunterapierna på frammarsch. År 2011 visar en amerikansk studie att så kallad CAR-T-cellbehandling kan bota barn med akut lymfatisk leukemi, ALL. År 2014 behandlas de första patienterna i Sverige med hjälp av metoden på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

En annan form av immunläkemedel, kallade PD-1-hämmare, godkänns mot Hodgkins lymfom 2017. Samma år publiceras också den första kliniska studien i Sverige där leukemipatienter behandlas med NK-celler. År 2018 godkänns CAR-T-cellbehandling mot leukemi och lymfom inom EU.

För flera former av blodcancer har överlevnaden ökat dramatiskt. År 2016 är den relativa 10-årsöverlevnaden för lymfom exklusive Hodgkins lymfom över 60 procent. Det ska jämföras med cirka 30 procent i början av 1980-talet. Och den relativa 10-årsöverlevnaden för myelom har ökat från cirka 15 procent till runt 30 procent under samma tidsperiod.

2011

Nu publiceras två artiklar som beskriver mutationer i så kallade splitsningsfaktorer, som är ett slags proteiner. De deltar i översättningen av koden i vår arvsmassa, DNA, till RNA. Svenska forskare deltar i den ena av dessa studier. Denna typ av mutationer är vanliga vid blodcancer och fynden skapar bättre förståelse för hur cancer uppstår.

2013

Forskare visar goda resultat i den första stora studien som kombinerar A-vitaminet ATRA med arseniktrioxid vid akut promyelocytleukemi, APL. Denna behandling ger lika bra effekt som cellgifter ihop med ATRA, men betydligt mindre biverkningar. I dag överlever 90 procent av de som drabbas av APL, mot bara en fjärdedel på 1980-talet.

2018

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till James Allison och Tasuko Honjo (bilden), som under 1990-talet upptäckte hur man kan utnyttja immunsystemets inneboende förmåga att attackera cancerceller. Denna kunskap utvecklas sedan till en variant av immunterapi, så kallad checkpoint-behandling, som bland annat används mot lymfom.  

2019

Tack vare forskningens framsteg – och alla som genom åren bidragit till att göra forskningen möjlig genom att forska, delta i studier eller donera pengar – överlever i dag många fler av de som får blodcancer. 

Om blodcancer

Blodcancer är ett samlingsnamn för cancerliknande sjukdomar i blod, benmärg eller lymfkörtlar. De vanligaste formerna är:

  • Lymfkörtelcancer, lymfom, omfattar drygt 70 olika sjukdomar som uppstår i lymfsystemet och enligt den senaste Cancerfondsrapporten drabbar lymfom omkring 2 500 personer i Sverige varje år.
  • Leukemi, betecknar cancer i de celler som ska utvecklas till olika slags vita blodkroppar. Årligen insjuknar 1 100 personer. Leukemi finns i varianterna myeloid och lymfatisk, och kan vara antingen akut eller kronisk. Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är vanligast, därefter kommer akut myeloid leukemi, AML.
  • Myelom, cancer som uppstår i benmärgen, drabbar drygt 600 personer årligen.