Cancerforskningens framsteg
Forskningens framsteg från 50-talet till i dag
Forskningens framsteg från 50-talet till i dag
Sedan 1951 har Cancerfonden delat ut 11 miljarder kronor till de främsta forskningsprojekten i Sverige. Överlevnaden i cancer har mer än fördubblats under samma tid. Här presenterar vi ett urval av avgörande genombrott som lagt grunden till bättre cancerbehandling och ökad överlevnad.
Text: Lotta Fredholm
1950-talet
Cancerfonden grundas
Cancerfonden grundas 1951 på initiativ av två canceröverlevare, Ebba Andersson och Morri Nidén. Cancerfondens syfte var att skapa uppmärksamhet kring cancer och samla in pengar som sedan kunde delas ut till stöd för cancerforskning. Vid denna tid var prognoserna vid en cancerdiagnos dålig – bara 30 procent av de svenskar som insjuknade i cancer överlevde.
Ett viktigt kunskapsgenombrott under 1950-talet var att forskare för första gången kunde koppla tobaksrökning till cancer. År 1958 startar Svenska Cancerregistret. Här bevaras material från tumörer och information om patienter, ett arbete som lägger grunden för framtida registerforskning.
1960-talet
Banbrytande kromosomforskning
Vår arvsmassa är organiserad i kromosomer, som i mikroskop ser ut som jämngrå korvar. En svensk forskargrupp tar fram en banbrytande metod för infärgning och identifiering av kromosomer, som kallas Q-bandning. Metoden används idag inom forskningen och var en viktig grund till en förbättrad diagnostik. Sedan 1979 registreras alla kromosomavvikelser i cancer i en databas i Lund.
Forskare upptäckte en speciell gen-skada, där två delar av två kromosomer bytt plats. Fyndet kallas Philadelphia-kromosom och kunde kopplas till leukemi. Det protein som denna felaktiga kromosom ger upphov till, utgör i dag mål för en rad läkemedel.
Nu börjar man kunna behandla olika former av blodcancer (leukemi och lymfom) med cytostatika. I Sverige införs screening av livmoderhalscancer stegvis mellan 1966 och 1977.
1970-talet
Aktivt arbete mot tobaksrökning
I många länder börjar man aktivt arbeta mot tobaksrökning, den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga cancer. Under 1970-talet sker också utveckling av nya cytostatika som i kombination med strålbehandling ger effektivare cancerbehandling, exempelvis vid testikelcancer. Inom bröstcancer börjar det första hormonläkemedlet, tamoxifen, att användas och även bröstbevarande kirurgi.
Mycket forskning vid denna tid handlar också om så kallade onkgener, sådana arvsanlag som kan förvandla friska celler till cancerceller, ett område där svenska forskare gjort betydande insatser. I dag känner vetenskapen till mer än 100 olika onkgener.
1975
Upptäckt av natural killer cells
Svenska forskare upptäcker så kallade NK-celler, natural killer cells. Dessa utgör en del av immunförsvaret och kan söka upp och döda cancerceller.
1976
Transplantation av benmärg
Redan i slutet av 1950-talet började forskare utveckla tekniker för benmärgstransplantation. I Sverige utförs metoden för första gången 1976 på Huddinge sjukhus. Leukemi och lymfom är exempel på sjukdomar som idag i vissa fall behandlas med benmärgstransplantation.
1979
Forskare hittar p53-genen
Forskare hittar en gen kallad p53, som skyddar mot cancer. Det protein som genen utgör mall för reparerar cellens arvsmassa vid delning. När denna reparationsmekanism inte fungerar, ökar risken kraftigt för att celler ska omvandlas till tumörceller. Skador på just p53 förekommer i ungefär hälften av alla cancerformer.
1980-talet
Teknik för DNA-sekvensering
Under 1980-talet utvecklas en rad tekniker för att undersöka arvsmassan. Ett exempel är speciella enzymer som kan klippa i arvsmassan på vissa ställen. En annan viktig teknik är att ta fram den exakta ordningen på alla ingående stegpinnar i DNA-spiralen, genom så kallad DNA-sekvensering.
Ett annat forskningsspår är att bättre kirurgiska tekniker vid ändtarmscancer börjar utvecklas. Svenska forskare visar att när kirurgi kombineras med strålning minskar risken för återfall. Under slutet av 1980-talet börjar också robot-assisterad kirurgi att utvecklas, en teknik som får fullt genomslag i svensk vård i mitten av 2010-talet.
1986
Allmänna råd om mammografiscreening
Redan under 1970-talet införde svensk sjukvård mammografi för att tidigt kunna hitta brösttumörer. Nu kommer Socialstyrelsen med allmänna råd om regelbunden mammografiscreening för kvinnor mellan 50 och 69 år. Forskare visar också att ett protein kallat prostataspecifikt antigen, PSA, är en markör för prostatacancer som går att mäta i blodprov.
1990-talet
Forskning på befolkningen om cancer
Sverige har en stark folkhälsotradition och även unika hälsodataregister. Detta har lagt grunden för framgångsrik befolkningsforskning om cancer, så kallad cancerepidemiologi. Svenska forskare har under 1990-talet och framåt genomfört en stor mängd studier för en rad olika cancerdiagnoser. I Sverige genomförs också studier av så kallade psykosociala interventioner, som visar att patienter och anhöriga uppskattar att kunna få stöd och hjälp.
År 1990 inleds HUGO-projektet, the Human Genome Project, där människans hela arvsmassa – genomet – ska kartläggas.
I slutet av 1990-talet utvecklas också så kallad målsökande behandling. Här börjar specifika antikroppar användas behandling mot olika slags cancer. Ett exempel är vid sådan bröstcancer som beror på felaktig reglering av en speciell receptor för tillväxt, kallad HER2.
2000-talet
Människans hela arvsmassa kartlagd
Ett utkast av människans hela arvsmassa tillkännages år 2000 av Bill Clinton och Tony Blair, men officiellt avslutas HUGO-projektet först 2003. Information om tumörcellers arvsmassa och specifika avvikelser samlas i en speciell databas, kallad The Cancer Genome Atlas.
Den information om unika förändringar i vissa cancerceller som därmed blir tillgänglig börjar användas för att ge enskilda patienter skräddarsydd behandling med så kallade precisionsmediciner.
Svenska forskare arbetar med att finna genetiska fingeravtryck för bröstcancer och prostatacancer. Ett annat svenskt genombrott är att ett protein kallat Hedgehog kan kopplas till cancer, då det visat sig kunna aktivera olika gener så att en frisk cell kan omvandlas till en cancercell.
År 2005 visas första gången att de NK-celler som upptäcktes 1975 kan användas för att behandla leukemi.
2009
HPV-vaccin introduceras
Vaccin mot humant papillomvirus, HPV, införlivas i det svenska vaccinationsprogrammet. Det innebär att flickor i årskurs 5 och 6 erbjuds vaccination. Det var Harald zur Hausens upptäckt 1998 av två varianter av HPV, som banade väg för ett vaccin. Redan 1976 lade han fram hypotesen att virus låg bakom livmoderhalscancer, vilket kunde slås fast 1984. År 2008 belönades han med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
2010-talet
Ökad medvetenhet om livsstil och cancer
Nu ökar medvetenheten om att livsstil kan påverka risken för cancer. En rad studier visar att risken att insjukna i cancer går att minska, på gruppnivå, genom att låta bli att röka, äta hälsosamt, minska intaget av alkohol, sola med försiktighet samt att undvika stillasittande. Även solariesolning kopplas till ökad risk för hudcancer och 2018 införs 18-årsgräns i Sverige.
Under 2010-talet sker också vidareutveckling av en rad olika slags immunterapi, och nya läkemedel godkänns för exempelvis lungcancer och spritt melanom. Denna klass av läkemedel innebär en radikal förbättring av möjligheterna att behandla cancer.
2018
Nobelpris för immunterapi
Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till James Allison och Tasuko Honjo, som under 1990-talet upptäckte hur man kan utnyttja immunsystemets inneboende förmåga att attackera cancerceller, kunskap som sedan utvecklats till en variant av immunterapi, så kallad checkpoint-behandling.
Detta är ett paradexempel på nyfikenhetsdriven grundforskning som fått enorm klinisk nytta, då behandlingen innebär att personer med spridd hudcancer (som tidigare hade mycket dålig prognos) överlever i dag.
Illustration: Niklas Elmehed © Nobel Media.
Forskning som räddar liv
Tack vare forskningens framsteg – och alla som bidragit till att göra detta möjligt – överlever i dag två av tre som får cancer. På 1950-talet var det en av tre. Vi har kommit långt, men vi är inte framme än. Var med och bidra till nya genombrott som för forskningen framåt, så att färre drabbas och fler överlever!
#tillsammansmotcancer
