Från näst vanligast till nästan utrotad
Från näst vanligast till nästan utrotad
Forskning om det virus som ligger bakom livmoderhalscancer har lett till bättre möjligheter till tidig upptäckt och – inte minst – ett effektivt vaccin.
Text. Lotta Fredholm
På 1950-talet var livmoderhalscancer den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och världen, efter bröstcancer. Då livmoderhalscancer ofta hittades sent var prognosen dålig.
Sedan dess har bättre diagnostik och behandling, screening och förebyggande vaccin ändrat bilden och nu finns förhoppningar om att sjukdomen ska kunna utrotas.
I tidslinjen beskrivs några av de genombrott som har lagt grunden för utvecklingen.
Samma år som Cancerfonden grundas tas ett cellprov från Henrietta Lacks, en 31-årig kvinna döende i livmoderhalscancer. Dessa aggressiva cancerceller ger upphov till den första cellinjen av mänskligt ursprung som fortsätter att dela sig i evighet. Under namnet HeLa-celler har de sedan dess använts flitigt inom bland annat cancerforskningen.
I Sverige införs under en tioårsperiod organiserad, gynekologisk cellprovtagning för att spåra cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer. En liten pinne används för att ta celler från livmoderhalsen, och cellerna analyseras sedan i mikroskop för att se om det finns cellförändringar. I sådana fall opereras den delen av livmoderhalsen bort.
Den tyske forskaren Harald zur Hausen presenterar hypotesen att humant papillomvirus, HPV, ligger bakom många fall av livmoderhalscancer. Att det förhåller sig på det viset slås sedan fast 1983.
Nu godkänner den amerikanska motsvarigheten till svenska Läkemedelsverket, Food and Drug Administration, det första testet för att hitta humant papillomvirus hos kvinnor.
I Sverige startas Swedscreen, världens första prövning av HPV-screening. Det handlar om att erbjuda HPV-testning till hälften av de kvinnor som kallas till gynekologisk cellprovtagning.
För första gången testas ett vaccin mot HPV-varianterna 16 och 18 på människor. Dessa båda virusvarianter ligger bakom drygt 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. Med tiden har de visat sig i synnerhet ge upphov till snabbväxande cancer hos unga kvinnor.
Det första vaccinet mot HPV godkänns i Sverige och kan ges till dem som själva köper vaccinet.
En rad vetenskapliga studier visar att HPV-vaccin skyddar mot utvecklingen av kondylom (könsvårtor), HPV 6 och 11 och mot de cellförändringar som utgör förstadier till livmoderhalscancer.
Inom EU rekommenderas nu att vid screening för livmoderhalscancer använda metoder för att upptäcka humant papillomvirus. Harald zur Hausen belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av HPV, som lett fram till ett fungerande vaccin.
Vaccin mot HPV införlivas i det svenska vaccinationsprogrammet. Det innebär att flickor i årskurs 5 och 6 ska erbjudas vaccination, men detta sker inte förrän 2012.
Nu bildas Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention, som är en sammanslagning av två nationella kvalitetsregister. Välhållna och uppdaterade register behövs för att kunna följa hur vaccination och screening påverkar hur befolkningen drabbas av cancer.
Både EU och Socialstyrelsen i Sverige rekommenderar nu att testning för förekomst av HPV-virus ska göras vid screening för livmoderhalscancer.
Årligen beräknas omkring 300 män drabbas av cancer som kan härledas till HPV-infektion – cancer i svalg och penis, samt analcancer.
Folkhälsomyndigheten bedömer att även skolpojkar bör vaccineras mot HPV för att minska smittspridningen, något som verkligen kommer till stånd tre år senare, hösten 2020.