Forskning på tjock- och ändtarmscancer

Avgörande genombrott i cancerforskningen

Avgörande genombrott i cancerforskningen

Tjock- och ändtarmscancer, kolorektalcancer, är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Varje år får cirka 6 000 personer i Sverige diagnosen.

Text: Lotta Fredholm

1950-tal

När Cancerfonden grundas 1951 finns ingen tillförlitlig avbildande diagnostik, och inte heller tester för att hitta förstadier till tarmcancer, så kallade polyper. Det innebär ofta sena upptäckter av tumörer.

Kolorektalcancer behandlas främst genom operation och strålning, men prognosen är vid denna tid dålig. Den första cytostatikabehandlingen, 5-FU, introduceras, vilket medför förbättring.

1960- och 1970-tal

År 1967 introduceras ett test som mäter förekomsten av blod i avföringen, ett tecken på tarmcancer eller dess förstadier.

Nu utvecklas även tekniker för att undersöka tarmen inifrån. Koloskopi innebär att ett instrument, en tarmkikare med kamera och möjlighet att ta prover, förs upp genom tarmen vilket ger enklare och säkrare diagnostik.

1980-tal

Bättre kirurgiska tekniker vid ändtarmscancer utvecklas. Svenska forskare visar att när operation kombineras med strålning minskar risken för återfall.

Tidigare har större delar av tarmen tagits bort och patienten får då ”påse på magen”, stomi. Läkarna börjar nu ta bort endast den del av tarmen som är drabbad, vilket minskar risken för stomi.

Brittiska forskare lokaliserar en gen kallad APC som – när den är felaktig – ger en ökad risk för att tidigt drabbas av tarmcancer. Fyndet innebär att personer med mycket tarmcancer i släkten kan göra ett genetiskt test.

Internationella studier visar också att om patienter med allvarlig kolorektalcancer får cytostatika efter genomgången operation minskar risken för återfall.

1990-tal

Spridd cancer är svårbehandlad, men forskning visar att om spridning skett enbart till levern går sjukdomen att behandla med operation.

Vid denna tid görs internationella studier med titthålskirurgi i stället för öppen kirurgi, vilket innebär att kirurgen gör flera små hål i bukväggen, i stället för ett stort. Det innebär mindre blödning och snabbar på läkningen för patienten. Titthålskirurgi används sedan 2010-talet rutinmässigt vid tjocktarmscancer i Sverige.

Svenska Kolorektalcancerregistret, som omfattar patienter i alla åldrar med diagnostiserad ändtarmscancer, startar. Från 2007 registreras även alla fall av tjocktarmscancer.

2000-tal

De två läkemedlen cetuximab och panitumumab godkänns för att behandla spridd tarmcancer. Kompletterande studier visar att läkemedlen bara fungerar för de som har en särskild genvariant. Informationen hjälper läkarna att ge rätt behandling till rätt patient.

Med hjälp av PET-kamera går det nu att hitta dottertumörer som tidigare inte gått att se, vilket innebär säkrare behandlingsval.

Personer som drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns eller ulcerös kolit, visar sig ha ökad risk att även drabbas av tarmcancer.

2010-tal

Nu visas att behandling med enbart strålning kan bota vissa fall av ändtarmscancer.

En metod som kallas HIPEC, Hypertermisk intraperitoneal kemoterapi, används inom rutinsjukvården vid cancer som spridits till bukhinnan. Behandlingen innebär att alla synliga tumörer tas bort. Därefter hälls varm cytostatika i bukhålan för att döda de mikrotumörer som inte syns. Behandlingen är koncentrerad till fyra svenska universitetssjukhus.

En rad studier visar att livsstilsval kan minska risken på gruppnivå för bland annat tarmcancer. Att äta hälsosamt, dricka mindre alkohol, ägna sig åt fysisk aktivitet samt låta bli att röka är gynnsamt.

2015

Internationell cancerforskning visar en tydlig koppling mellan kost och cancer, bland annat tarmcancer. Den slår fast att rött kött och charkuterier ökar risken.

2016

Nu inleds en stor svensk studie kallad ALASCCA för att undersöka om tillägg av acetylsalicylsyra i tre år kan minska risken för återfall i tarmcancer. Alla patienter som har en viss genetisk variant, vilket 15–20 procent har, erbjuds att vara med. Studien pågår fram till 2022.

2018

En studie visar att tilläggsbehandling med cytostatikasorterna kapecitabin och oxaliplatin under tre i stället för sex månader i många fall ger lika bra resultat. Kortare behandlingstid minskar risken för biverkningar, som nervskador i händer och fötter.

2019

En studie visar att patienter med spridd cancer, där tumören bär på en särskild mutation kallad BRAF, lever i snitt 3,5 månader längre om de får en trippelkombination av målriktade cancerläkemedel.

2020

Socialstyrelsen rekommenderade redan 2014 screening för tjock- och ändtarmscancer för alla mellan 60 och 74 år. Screening innebär att testa för blod i avföringen, vilket kan vara ett tecken på cancer. Om blod hittas görs sedan koloskopi för att undersöka om det finns förstadium till cancer, polyper, eller utvecklad cancer. Under 2020 planerar flera regioner att införa screening för tjock- och ändtarmscancer.

Forskning som räddar liv

Var med och bidra till nya genombrott som för forskningen framåt, så att färre drabbas och fler överlever!

Ja, självklart vill jag bidra