Om sorg och att sörja

Här har vi samlat en del fakta om sorg och hur man kan ge någon i sorg stöd. Förhoppningsvis hittar du svar på det just du undrar över, eller får tips om hur du kan söka dina svar.

Tänt ljus på bord
Sorgearbetet måste få ta sin tid. Vi människor är olika och kan också reagera mycket olika vid en närståendes bortgång. Foto: Edis Potori

Sorgens faser

Vi människor är olika och kan också reagera mycket olika vid en närståendes bortgång. Men det finns ändå vissa drag som är gemensamma i de flesta människors sorgearbete. De här faserna utgör inte avgränsade perioder i sörjandet, utan växlar fram och tillbaka.

Vad menas med sorgearbete?

Uttrycket står för den stora ansträngningen att inse förlusten och att leva vidare.  Det betyder inte att den man förlorat ska glömmas.

Sorgearbete kräver mycket energi, och är på så sätt ett rättvisande namn på den mödosamma bearbetningen av förlusten. Därför är sörjande människor ofta mycket trötta.

Man brukar tala om sorgens faser. Vilka är de?

Vi människor är olika och kan också reagera mycket olika vid en närståendes bortgång. Men det finns ändå vissa drag som är gemensamma i de flesta människors sorgearbete. Dessa faser utgör inte avgränsade perioder i sörjandet, utan växlar fram och tillbaka.

  1. Chockfasen
    Det är vanligt att man först får en känsla av overklighet. Det är svårt att fatta att den närstående är borta. Det kan kännas som att man går omkring i en bubbla och har svårt att ta till sig det som hänt och som händer omkring en. Denna första period varar vanligen en kortare tid, men känslor av overklighet är vanliga under in längre period.
  2. Reaktionsfasen
    När chocken gradvis släpper är det vanligt att känslor av förtvivlan, oro, vrede, saknad och övergivenhet väller fram. Den efterlevande kan vara helt upptagen av sin sorg och sakna kraft för något annat.
  3. Bearbetningsfasen
    I bearbetningsfasen tänker man fortfarande mycket på det som hänt, men på ett delvis nytt sätt. Man börjar få perspektiv på förlusten och försöker förstå hur den påverkar resten av livet.
  4. Nyorienteringsfasen
    Med tiden känner de allra flesta att de både kan och vill gå vidare i livet. Man glömmer för den skull inte den som är borta, och känslor av ensamhet och saknad finns oftast kvar. Men sådana känslor dominerar inte längre tillvaron.

Vilka psykologiska reaktioner är vanliga i sorgen?

Ensamhetskänsla präglar starkt den vanliga sorgebilden. Den kan vara länge och kanske aldrig upphöra. Tanken på en framtid utan den som dött kan ge hopplöshetskänslor och missmod.

Nedstämdhet, ängslan och gråtattacker är vanliga reaktioner, liksom rastlöshet, oföretagsamhet och ointresse för allt omkring en. Många tycker att minnet och tankeförmågan sviker under den första tiden efter dödsfallet.

Koncentrationssvårigheter är vanliga. Påfrestningarna i samband med förlusten ger också ofta stressymtom såsom irritabilitet, oförmåga att fatta beslut och utbrott av ilska och avoghet.

Man tycker inte att man är sitt gamla jag och kan undra om upplevelsen av sorgen är normal. En del känner, förutom sorgen, skuld för att inte ha räckt till under sjukdomstiden.

Andra bär på självanklagelser för vad de sagt eller gjort under den sista tiden. Somliga kan också känna sig mindre värda utan den avlidne.

Vilka kroppsliga reaktioner är vanliga?

Sorg innebär stress, vilket förklarar att man kan uppleva olika slags kroppsliga reaktioner – under tiden före och närmast efter dödsfallet, men också senare.

Kraftlöshet, ont i magen, tryck över bröstet samt värk av olika slag, ibland i muskler och skelett är inte ovanligt. Känslan av att vara sjuk, men där någon sjukdom ändå inte kan konstateras, kan leda till att man söker läkare gång på gång.

Det är bra om man vid dessa läkarbesök berättar att man nyligen mist en närstående.

Det vanligaste är att de fysiska besvären går över med tiden när sorgen går in i ett senare skede.

Råd till dig som är nära någon i sorg

Om du är närstående till en person som förlorat någon och befinner sig i sorg har vi samlat några allmänna råd på vad du kan stötta med här. 

  • Håll om – i akut sorg är fysisk närhet ofta det enda som går fram. Att sitta nära, hålla om och ”torka tårar”.
  • Lyssna – att aktivt lyssna på den som sörjer kan hjälpa. En del av sorgeprocessen är att få ”älta” det man varit med om. Orka vara kvar och lyssna igen.
  • Praktisk hjälp – hjälp med det praktiska som att skjutsa barn, städa, laga mat, se till att den som sörjer får i sig mat, sover och sköter sin hygien – vänligt utan att kränka den personliga integriteten.
  • Håll ut – många försvinner efter begravningen, men viktigt är att stanna kvar och fortsätt visa omtanke. Sorg tar tid.
  • Förmedla hopp – sorgen kommer alltid att finnas kvar, men den kommer inte att göra lika ont med tiden. Visa försiktigt att livet fortsätter. Ta med din vän ut på aktiviteter anpassade efter ork. Det kan vara en promenad, ett restaurangbesök, ett biobesök eller liknande.
  • Håll minnet levande – många som sörjer är väldigt rädda för att personen som dött ska glömmas bort. Fortsätt att prata om personen med jämna mellanrum. Be den sörjande berätta om fina minnen hen har av den som dött.

Samtalsstöd

När inte stöd från släkt och vänner tycks räcka, kan det vara bra att överväga att söka professionellt stöd genom legitimerade psykoterapeuter eller psykologer.

Vad är syftet med samtalsstöd i sorgen

Syftet kan vara att:

  • hjälpa den sörjande att leva med att förlusten är definitiv och att acceptera detta
  • hjälpa personen att uttrycka sin sorg och andra känslor
  • hjälpa den sörjande att fungera i vardagen utan den som avlidit
  • upptäcka om personen fastnat i sorgen och behöva ytterligare professionell hjälp.

Hur ska man veta om man själv eller någon annan behöver professionell hjälp?

Även om det tar lång tid, klara de flesta av att så småningom leva med sorgen. Men det händer att man fastnar i sin sorg och inte lyckas komma vidare.

Obearbetad, komplicerad eller "frusen sorg" kan vara svår att klara av på egen hand. När inte stöd från släkt och vänner tycks räcka, bör man överväga att söka professionell behandling genom legitimerade psykoterapeuter eller psykologer.

Kritiska faktorer, då man bör överväga professionellt stöd, kan vara att den sörjande har:

  • ihållande, svår ångest
  • ihållande sömnproblem
  • kraftig viktminskning eller -ökning
  • alkohol- eller drogproblem
  • självmordstankar.

Hur vet jag att det professionella stöd jag väljer är bra?

Sörjande kan ha svårt att hitta rätt stöd. Psykoterapi ska alltid förmedlas av en legitimerad yrkesutövare som uppfyller kraven på kompetens. Psykiatriker, legitimerade psykologer eller legitimerade psykoterapeuter har sådan behörighet.

Avgiften per timme eller konsultation kan variera, beronede på om man kommer på remiss eller som privatpatient. Tarifferna varierar också beroende på vem man väljer att gå till.

För yrkesverksamma kan ibland företaget där man är anställd ha egna remitteringsmöjligheter till psykiatrisk behandling och på så sätt minska kostnaderna.

Viktigt när man får avgiftsbelagd behandling är att behandlaren uppfyller Socialstyrelsens krav på legimitation och kan visa intyg på detta.

Apotekens ”Läkarkatalog” innehåller förteckningar över läkare, psykologer och psykoterapeuter med behörighet.

Vanliga frågor och svar

Vi får många frågor om sorg. Här kan du se frågor och funderingar andra har haft och svar från Cancerlinjen. Du kan också skicka din egen fråga till Cancerlinjen där legitimerad sjukvårdspersonal kan ge dig svar och tröst.

Till frågor och svar om sorg

Tips att lyssna på eller läsa

Podcast

I Cancerfondens podd kan du höra samtal om hur livet fortgår när någon nära går bort och hur man kan vara ett stöd för varandra när allt vänds upp och ner. 

Lyssna på podden här

Boktips för vuxna

Här har vi samlat böcker för vuxna som behandlar och berättar om sorg ur olika perspektiv och hur man tar sig igenom en livskris.

Boktips för vuxna

Boktips för barn

Här har vi samlat böcker för små barn och för de lite större barnen. Böckerna tar upp svåra ämnen som sjukdom, sorg och död, men också om kärlek och lusten till livet.

Boktips för barn

Hit kan du vända dig

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen

Hit kan du också vända dig

  • Sjuksköterskor och läkare kan ge stödjande samtal i samband med dödsfall. Allt fler sjukhus erbjuder i dag efterlevandestöd eller ger tips om var man kan söka kostnadsfri hjälp. Hospice och palliativa vårdavdelningar erbjuder ofta stöd och uppföljning till närstående.
  • Kuratorer i hälso- och sjukvård är utbildade och vana vid problematiken och ger i många fall efterlevandestöd.
  • Distriktssköterskan och husläkaren kan ge stöd och eventuellt tips om vart man kan vända sig.
  • Svenska kyrkan och andra samfund erbjuder ofta kostnadsfria stödsamtal, enskilt eller i grupp. Diakoner och präster har utbildning och ofta stor erfarenhet på området.
  • Lekmannastöd – där exempelvis änkor leder kostnadsfria samtalsgrupper – finns på flera håll i landet.
  • Barn och ungdomar kan chatta med Röda korsets Jourhavande kompis www.rkuf.se, Barnens hjälptelefon hos BRIS, 116 111, Centrum för barn och ungdomar i kris, Rädda Barnen, telefon 08-698 90 00.
  • Legitimerade psykoterapeuter, psykiatriker eller psykologer med specialistkompetens på området rekommenderas vid sorg man har ”fastnat i”.