Lovande forskning kan ge bättre diagnostik av gynekologisk cancer

Cancer i äggstockar och äggledare, samt i livmoderkropp och livmoderhals, kallas med ett gemensamt namn för gynekologisk cancer. Årligen får 2 800 svenska kvinnor diagnosen gynekologisk cancer, varav hälften drabbas av livmoderkroppscancer. Olika former av gynekologisk cancer skiljer sig åt vad gäller symtom, behandling och diagnos, men cancern kan vara svårupptäckt. Framförallt äggstockscancer har fortfarande dålig prognos.

– Tyvärr är det bara mellan 25 och 30 procent av kvinnorna som drabbas som överlever i minst fem år. Det är väldigt lite jämfört med exempelvis bröst- eller prostatacancer, säger Ulf Gyllensten, professor vid Uppsala universitet.

Diffusa symtom ger sen upptäckt

En orsak till den dåliga prognosen för framför allt cancer i äggstockarna är att den ofta hittas för sent. Det beror på att symtomen kan vara diffusa, exempelvis molande värk i bäckenområdet. Vid livmodercancer, som oftast drabbar kvinnor som genomgått klimakteriet, är dock blödningar ett vanligt symtom. De flesta kvinnor som får gynekologisk cancer har redan fått sina barn, men även yngre kvinnor kan drabbas. Vid misstanke om cancer gör läkaren först ultraljudsundersökning, för att se om något ser onormalt ut. Därefter tas vävnadsprov via titthålskirurgi.

– Detta innebär att risken finns att skada äggstockar eller äggledare, eftersom själva diagnostiken innebär ett kirurgiskt ingrepp, säger Ulf Gyllensten.

Visar det sig att kvinnan har cancer är den vanligaste behandlingen att operera bort tumören, i kombination med cytostatika eller strålning, beroende på cancerform. 

Screening gav färre fall   

Varje år drabbas sammanlagt 450 kvinnor av livmoderhalscancer (cervixcancer), vilket är en halvering sedan 1960-talet. Minskningen beror på att alla kvinnor mellan 23 och 60 år kallas till screening med cellprovtagning.

Ulf Gyllensten har forskat om gynekologisk cancer i drygt 20 år. En viktig milstolpe inom fältet som han lyfter är insikten om att livmoderhalscancer orsakas av ett virus som kallas humant papillom virus, eller HPV.

– Redan i mitten av 1980-talet stod det klart att denna cancer orsakas av en virusinfektion, men det har tagit lång tid för denna insikt att få genomslag i sjukvården. I Sverige är det först nu i år, 2017, som screeningen för livmoderhalscancer baseras på ett test som visar om kvinnan är infekterad med HPV, säger han och fortsätter:

– Att screeningen nu baseras på infektionstest istället för att leta efter cellförändringar borde resultera i att antalet fall kan minskas.

Den nya kunskapen har också lett till att alla svenska flickor i årskurs fem eller sex sedan år 2012 erbjuds att vaccineras mot två former HPV, för att minska risken för cancerutveckling.

Nytt test kan avslöja cancer

I ett projekt arbetar Ulf Gyllensten med att ta fram ett nytt test för gynekologisk cancer. Testet handlar om att mäta olika ämnen i blodet, så kallade biomarkörer. I detta fall är det inte förekomsten av en enstaka molekyl som mäts, utan av ett 40-tal olika proteiner.

– Vi kan mäta vilka som finns i blodplasma och även hur mycket det finns av varje protein. Då får vi fram ett slags profil, ett mönster, som visar om kvinnan har cancer, och även vilken slags gynekologisk cancer det handlar om, säger Ulf Gyllensten.

Denna metod för att diagnostisera cancer är ännu på forskningsstadiet men de första resultaten är lovande. Med hjälp av proteinprofilerna har forskarna kunnat särskilja de olika formerna av gynekologisk cancer från varandra, och från andra tillstånd där livmoderslemhinnan växer till på ett onormalt vis, men som inte beror på cancer.

Det nya testet ska också kunna särskilja om cancern i äggledare och äggstockarna är tidig eller sen, något som har stor betydelse för behandlingen.

– Om cancern är tidig kan det räcka att göra titthålskirurgi, medan om cancern är mer utbredd behövs en större operation för att kunna se och ta bort all tumörvävnad, säger han.

Cancerfonden stödjer projektet finansiellt.

– Det långsiktiga stöd vi har haft har gjort att vi vågat satsa på detta högriskprojekt, vilket inte hade varit möjligt annars, säger Ulf Gyllensten.