Det är 20 år sedan rökförbudet på krogen infördes. För discjockeyn och nöjesprofilen Peter Siepen – liksom för folkhälsan – blev det ”den bästa presenten”. – Rökning och cancer hänger ihop, därför är jag väldigt glad att rökning är borta från det offentliga rummet, säger han.
Det är svårt att föreställa sig i dag, men på 1990-talet låg cigarettröken tät på Sveriges nattklubbar. På dansgolven. I barerna. I DJ-båsen.
– Jag kom hem och kände mig bakfull trots att jag inte druckit en droppe, säger Peter Siepen och ryser åt minnet av inrökta kläder och hår som luktade pyton trots att det varit nytvättat bara några timmar tidigare.
Han jobbar fortfarande som DJ och klär sig lika spektakulärt. Men en sak har förändrats: luften. Skillnaden före och efter rökförbudet på krogen beskriver han som enorm.
– Det var som natt och dag. Den bästa present man kunde tänka sig.
Plötsligt blev det självklart att inte röka där man äter och dansar.
Peter Siepen är närmast en renlevnadsmänniska och har aldrig rökt. Ändå tillbringade han alltså stora delar av sitt yrkesliv som passiv rökare, mitt i den dimma som då var norm. Han minns hur folk kunde komma fram och blåsa cigarettrök rakt i ansiktet på honom medan de önskade en låt.
– Jag försökte vara artig och inte vända bort huvudet, men jag störde mig på att folk inte visade mer hänsyn. Röken var en del av vardagen som jag hade överseende med på ett sätt som jag inte skulle ha idag. Jag såg det som ett arbetsmiljöproblem som jag stod ut med. Numera störs jag av minsta lilla rökpuff.
Den 1 juni 2005 trädde det svenska rökförbudet på restauranger och andra serveringsmiljöer i kraft. Förbudet föregicks av omfattande kritik. Vissa restaurangägare förutspådde konkursvåg, andra varnade för ökad trängsel utanför lokalerna.
Dessutom spreds ett rykte om att gästerna skulle tvingas stå ut med lukten av prutt och svett och längta tillbaka till tiden då cigarettröken dolde odörerna. Men farhågorna kom på skam.
– Alla köpte att det inte var okej att röka inomhus längre. Plötsligt blev det självklart att inte röka där man äter och dansar. Det var nog ett uppvaknande för många, säger Peter Siepen.
Han var själv engagerad i frågan redan före lagstiftningen. År 2004 reste han, i sin roll som ickerökande opinionsbildare, med Läkare mot Tobak till Irland där ett liknande förbud redan införts, för att studera hur irländarna tagit förbudet.
Även där hade man varit rädd för ”prutt och svett”, men förbudet blev omedelbar succé, till och med rökarna tyckte det var bra. I stället för att röka konstant, kanske två paket på en kväll, hade de i stället några få cigaretter med sig när de gick utomhus för att ta ett bloss.
Peter Siepen är glad över att det i dag råder en större medvetenhet om att rökning orsakar cancer. Samtidigt oroas han av att bruket av vitt snus och e-cigaretter ökar bland unga.
– Som förälder stångas man mot de här produkterna och allt annat som barn utsätts för idag: ohälsosam mat, energidrycker, att de åker el-scooter i stället för att gå eller cykla. Det blir en massa utgifter på hälsokontot. Det är så sorgligt.
– När jag var yngre tänkte jag att jag skulle leva för alltid. Men ju äldre jag blir, desto mer fokuserar jag på att investera i min hälsa och göra sådant jag mår bra av. Och där ingår inte att bli utsatt för rökning. Rökning förstör och äventyrar din hälsa å det grövsta.
Förbudet mot rökning på krogen är kanske den största, men inte enda, insatsen för att minska rökning de senaste 50 åren. I rapporten ”Den totala konsumtionen av cigaretter och snus i Sverige 2003–2023” från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, räknas även andra åtgärder upp.
1977 infördes varningstexter på cigarettpaketen, två år senare blev det begränsningar i marknadsföringen.
Den 1 januari 1997 blev det 18-årsgräns för att få köpa tobaksprodukter. Fram till i dag har fler och fler miljöer blivit rökfria samtidigt som tobaksskatten höjts i omgångar. 2023 höjdes skatten med åtta procent. Samma år gick försäljningen av cigaretter ner med hela 26 procent (fast året innan hade den gått upp med sex procent).
Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, är författare till rapporten. Han menar att sammanställningen tydligt visar att begränsningar i tillgänglighet i kombination med höjda skatter och information om skadeverkningar är effektiva insatser för att minska bruket av tobak och nikotin.
– Jag tror att rökförbudet på krogen har spelat en viktig roll i den minskade rökningen i Sverige. En tidigare rökig miljö blev helt rökfri, vilket i sig troligen bidrog till att dämpa rökningen. Men jag tror också att förbudet blev en symbol för att åtgärder som först uppfattas som radikala faktiskt kan genomföras – och bli framgångsrika. Den insikten kan kanske fungera som vägledning för hur vi ska hantera den ökande konsumtionen av vitt snus och e-cigaretter, säger han.
Åter till Peter Siepen. Han står nästan lika ofta i DJ-båset i dag som han gjorde på 1990-talet. Som förälder är han glad att kunna komma hem till familjen utan att stinka cigarettrök.
Det är som att jag glömt bort hur jobbigt det var med röken, säger han. I dag är det självklart att kunna andas när jobbar.
Rökarna ägde lufträttigheterna och det var fruktansvärt.
För några månader fick han en flashback när han besökte Serbien.
– Man rökte som på 90-talet i Sverige. Det var som om tiden stått stilla. Jag blev påmind om hur hemskt det var på den tiden när allt var på rökarnas villkor. De ägde lufträttigheterna och det var fruktansvärt. Jag är väldigt tacksam för att vi tagit oss dit vi är i dag, inte minst med tanke på det starka sambandet mellan rökning och cancer.
Ålder: 62 år
Familj: Hustrun Anna, åttaårig dotter och femårig son.
Gör: Diskjockey, programledare.
Bor: Stockholm.
Bakgrund: Har jobbat som busschaufför och utprovare av mikrochips. Programledare på bland annat ZTV och TV4. Diskjockey sedan tidigt 1990-tal.
Aktuell: Som DJ samt på Instagram med sina filmer där han peppar följarna till bättre hälsa.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
