29 forskare som ska besegra cancer

– Vi har all anledning att känna hopp – forskningen om cancer går framåt och vi har idag utvecklat metoder som för bara några år sedan kändes som ren science fiction, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

– Cancerfonden har varit en stor del i den resan och vi fortsätter nu att finansiera den starkaste forskningen med duktiga forskare, där dessa 29 är de senaste i raden. 

Forskarna, som nu får sina forskartjänster finansierade med totalt 117,2 miljoner kronor, är aktiva inom flera olika områden.

Ett exempel är Erik Elias, Göteborgs universitet, som studerar elakartade så kallade neuroendokrina tumörer i mag-tarm-kanalen. Han ska lista ut vad som gör att tumörerna växer och sprider sig.

Blodcancer och covid-19

En annan är Lotta Hansson, Karolinska Institutet, som vill studera blodcancerpatienter som varit sjuka i, eller vaccinerats mot, covid-19. Hon hoppas hitta nya sätt att förebygga svåra infektioner.

Ännu bättre immunterapi

Yumeng Mao, Uppsala universitet, ska undersöka hur immunterapi, en metod där kroppens eget immunförsvar aktiveras för att attackera cancer, kan fungera mer effektivt. Han ska också undersöka om immunterapi kan användas för fler cancerformer än idag.

Storsatsar på strålning

Fem av forskarna som nu får finansiering är specialiserade inom strålbehandling, en del av en storsatsning från Cancerfonden som kan göras tack vare alla gåvor till cancerforskningen.

–Trots att strålbehandling är en grundbult i cancerbehandling har vi för få personer som forskar på det. Med andra ord riskerar svensk strålforskning att halka efter, vilket i sin tur kan påverka den behandling som ges till våra patienter. Det här är därför andra året i rad som vi gör en extra satsning på strålbehandling, säger Klas Kärre.  

Jag är otroligt glad över stödet

Pavitra Kannan, Karolinska Institutet, är en av de här forskarna. Hon vill förbättra överlevnaden vid den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, prostatacancer. Där är strålning den behandlingsmetod som ofta används. Men metoden fungerar inte hos alla patienter för att tumörceller kan utveckla resistens mot strålningen.

– Prostatatumörer är som ett ekosystem som består av både behandlingskänsliga och behandlingsresistenta tumörceller. Dessa påverkar varandra och konkurrerar om resurser och kan göra hela tumören mer resistent mot strålbehandling, säger Pavitra Kannan.

– Vi ska nu studera vad som gör resistenta celler sårbara i ekosystemet så att strålterapin kan få bättre effekt. Jag är otroligt glad över stödet från Cancerfonden, säger Pavitra Kannan. 

Individualiserad strålning vid bröstcancer

Sara Alkner, Lunds universitet, ska hitta sätt att individanpassa behandlingen vid bröstcancer.

Idag får patienter med cancer som spridit sig till körtlar i armhålan strålning mot de här körtlarna och kring nyckelbenet. Det kan ge biverkningar i till exempel hjärta och lunga och det vore därför bra att kunna minska strålningen.

Hon ska driva en studie där forskarna undersöker tumörernas genuttryck för att få veta risken för återfall hos en viss patient. Den här informationen kommer att användas för att anpassa strålningen hos den enskilda patienten.

– Jag är otroligt glad över att Cancerfonden väljer att satsa extra på strålningsområdet. Målet med min forskning är en individualiserad, effektiv behandling med minsta möjliga biverkningsrisk, säger Sara Alkner.

Alla 29 forskartjänster som nu får finansiering