Arvsrätt

Arvsrätten är en uppsättning regler som styr vem som ärver och hur arvet ska fördelas när någon har gått bort.

Svensk arvsrätt regleras främst i Ärvdabalken som trädde i kraft 1958. I ärvdabalken finns regler för vem som ärver dig enligt lag, den så kallade legala arvsordningen och hur ett giltigt testamente upprättas. De omfattar också till exempel bouppteckning, dödsbodelägarkretsen, arvskifte och fördelning av tillgångarna.

Om du vill att dina tillgångar ska fördelas på ett annat sätt än vad som bestäms i lagen kan du upprätta ett testamente.

Hur man upprättar ett giltigt testamente och vad man kan testamentera regleras i Ärvdabalken. 

Arvsklasser

Arvsrätten delas in i olika arvsklasser.

  • Första arvsklassen: består av bröstarvingar, det vill säga barn och/eller barnbarn i rakt nedstigande led.
  • Andra arvsklassen: om den avlidna inte har bröstarvingar fördelas arvet till föräldrar, syskon och syskonbarn.
  • Tredje arvsklassen: mor- och farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder.

Andra släktingar, som kusiner, har inte legal arvsrätt.

Ett arv fördelas bara mellan arvingar i samma arvsklass och man går inte vidare till nästa arvsklass om det finns en arvinge i en tidigare arvsklass.

Finns det ingen arvinge i första, andra eller tredje arvsklassen ärver Allmänna Arvsfonden hela kvarlåtenskapen.

Avsteg från den här arvsordningen görs bara om det finns ett giltigt testamente. 

En vanlig missuppfattning som finns är att makar och sambor ärver varandra. Varken makar eller sambor ingår i någon arvsklass, men det finns särskilda bestämmelser för efterlevande make eller maka.

Fri förfoganderätt

En make eller maka ärver med så kallad fri förfoganderätt.

Fri förfoganderätt betyder att man har rätt att disponera över arvet så länge man lever men att efter båda makarnas bortgång kommer arvet efter den först avlidna tillfalla den personens arvingar.

Särkullbarn, barn som inte är makarnas gemensamma, har dock rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång och behöver inte vänta på sitt arv.

Sambor ärver inte varandra utan barn till sambor ärver sin förälder direkt. 

Om du vill att arvet ska fördelas på ett annat sätt, eller till ett ändamål du själv väljer, behöver du upprätta ett testamente.

I testamentet kan du själv bestämma hur du vill fördela dina tillgångar. Eventuella bröstarvingar kan dock alltid kräva att få sin laglott, som är hälften av arvslotten.

Giltigt testamente

För att upprätta ett giltigt testamente finns det några saker som är extra viktiga att tänka på.

Testamentet ska vara upprättat skriftligen, undertecknas av dig personligen samtidigt som två vittnen närvarar och bevittnar din underskrift.

I testamentet kan du fördela dina tillgångar sak för sak, eller i andelar. Du kan testamentera till en eller flera personer eller ändamål, ange gärna personnummer eller organisationsnummer så att testamentestagaren tydligt kan identifieras.

Om du istället vill testamentera en bestämd summa eller sak, t ex en stol eller en fastighet kallas det för ett legat. Viktiga begrepp att känna till är fri förfoganderätt och full äganderätt.

Fri förfoganderätt innebär att du kan testamentera till en person, till exempel sambo eller maka, men även bestämma vad som ska hända med din del av arvet efter den personens bortgång.

Det innebär att personen förfogar över arvet, men har inte rätt att ge bort eller testamentera över dina tillgångar.

Full äganderätt innebär att arvet tillfaller den valda personen utan begränsningar. Testamente gäller i original och bör därför förvaras på ett säkert ställe.

Testamentera till Cancerfonden

Alla gåvor är värdefulla för Cancerfonden – stora som små. När du testamenterar till Cancerfonden kan du känna dig trygg med att vi förvaltar din vilja på bästa sätt och ser till att din testamentsgåva ger största möjliga tillskott till svensk cancerforskning.

Vanliga frågor och svar om arvsrätt

Vad menas med fri förfoganderätt?

Fri förfoganderätt innebär att den som ärver något får disponera över arvet under sin livstid. När den personen sen dör ska arvet lämnas vidare till den eller de som den ursprungliga testatorn (den som skrev första testamentet).

Det kan handla om att du kan testamentera allt till din sambo, men när sambon också har gått bort ska arvet efter dig gå vidare till en annan person eller en organisation, som Cancerfonden.

Din sambo får då ta del av arvet efter dig och kan använda det under sin livstid, men får inte själv ge bort eller testamentera bort tillgångarna efter dig.

Fri förfoganderätt skiljer sig från full äganderätt, där den som ärver tar emot arvet utan begränsningar och kan själv välja att ge bort eller testamentera vidare arvet.

Hur räknar man ut laglott?

Enligt svensk arvsrätt har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott.

Gemensamma barn inom äktenskapet har rätt till sin laglott efter att båda föräldrarna gått bort. Särkullbarn, det vill säga barn från ett tidigare äktenskap eller utanför äktenskapet, har rätt till laglotten direkt.

Du kan skriva i ditt testamente att du önskar att barnen ska vänta på att kräva sin laglott, eller helt avstå den, men bröstarvingar har alltid rätt att kräva ut laglotten.

Laglotten motsvarar hälften av arvslotten. Arvslotten är den del som enligt lag hade tillfallit bröstarvingen.

Om du till exempel har tre barn är deras arvslott alltså en tredjedel vardera. Laglotten blir då hälften av arvslotten, det vill säga en sjättedel. 

Om du har ett barn är arvslotten 100 % och laglotten 50 %.

Mer om laglott

Hur blir det när jag och min sambo går bort?

I Sverige och enligt svensk arvsrätt ärver inte sambor varandra.

Sambo ärver bara varandra när det finns ett testamente.

Även om du och din sambo har gemensamma barn räknas de enligt lag som särkullbarn och de har rätt till sitt arv direkt efter din bortgång.

Genom ett testamente kan du se till att kvarlåtenskapen först ska gå till din sambo och sen efter bådas bortgång till barnen. Barnen har dock alltid rätt till sin laglott.

Mer om laglott

Vad händer när vi går bort om vi är gifta och har barn? Om vi inte har barn?

Arvsrätten i Sverige innebär att gifta makar ärver varandra med så kallad fri förfoganderätt, att barn eller andra legala arvingar ärver först när båda makarna har dött.

Barn som inte är gemensamma, så kallade särkullbarn, har alltid rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång.

Om du är gift och ni inte har barn kommer arvet att gå till din make/maka först och när ni båda har gått bort går arvet till din släkt enligt den legala arvsordningen.

Dina föräldrar, syskon eller syskonbarn blir då arvtagare efter dig, eller Allmänna Arvsfonden om inga arvsberättigade släktingar finns kvar i livet.

Bor du utomlands?

Allt fler har internationell anknytning. Från och med 2015 gäller nya regler för arv med internationell anknytning.

Frågor om arv ska normalt prövas i det land där den som dött hade sin hemvist och enligt det landets lag.

I ditt testamente kan du däremot bestämma att lagen i det land där du är medborgare ska användas istället.

Det kan därför finnas anledning för dig som är svensk medborgare och bor utomlands att se över vilket lands lag du vill ska tillämpas och skriva om det i ditt testamente.

I Sverige finns ingen arvsskatt och bortsett från bröstarvingars rätt till laglott finns inte heller någon begränsning i hur du själv väljer att fördela dina tillgångar.

Vad händer när jag dör om jag inte har några barn?

Enligt svensk arvsrätt finns det andra legala arvingar förutom barn.

Arvet går till föräldrar, syskon, syskonbarn eller far- och morföräldrar, eller syskon till dina föräldrar när du dör om du inte har barn.

Om det inte finns någon släkting i livet som har rätt att ärva dig går dina tillgångar till Allmänna Arvsfonden.

Det är bara bröstarvingar som har rätt till laglott, ingen annan släkting, så om du inte har barn finns det inga begränsningar i hur du kan testamentera dina tillgångarna. 

Ditt livs gåva – allt om att testamentera

Få vår broschyr som praktisk pdf och läs när du har tid. Beställ kostnadsfri broschyr på papper här.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Ditt livs gåva – allt om att testamentera

Få vår broschyr som praktisk pdf och läs när du har tid. Beställ kostnadsfri broschyr på papper här.

E-post

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.