Illamående vid cytostatika

Olika risk för illamående

Risken för illamående och kräkningar varierar beroende på vilken cytostatika som används. En del läkemedel ger för det mesta inget illamående, medan andra innebär en större risk. Även dosen och hur känslig du är för illamående spelar roll. 

Cytostatika delas ofta in i tre grupper utifrån risken för illamående och kräkningar:

Låg emetogen risk

Risken för illamående är liten och det behövs inte alltid förebyggande läkemedel.

Måttlig emetogen risk

Risken för att må illa är större och det är vanligt att få läkemedel för att förebygga besvären.

Hög emetogen risk

Risken för illamående och kräkningar är stor om man inte sätter in förebyggande behandling. Ofta kombineras flera olika läkemedel för att förebygga besvären.

Vilka läkemedel du får mot illamående anpassas efter din behandling och dina behov. Målet är att förebygga besvären så att du ska må så bra som möjligt under behandlingen.

När blir man illamående?

Illamående kan komma vid olika tidpunkter under en cytostatikabehandling. Vissa mår illa redan under behandlingen eller strax efteråt, medan andra får besvär först efter några dagar.

Illamåendet kan också komma innan nästa behandling börjar, särskilt om du har mått illa vid tidigare behandlingar.

Beroende på när illamåendet kommer brukar det delas in i tre typer:

Akut illamående

Akut illamående uppstår under första dygnet efter behandlingen och kan börja redan under behandlingen.

Fördröjt illamående

Fördröjt illamående börjar efter det första dygnet och kan pågå i flera dagar.

Betingat illamående

Betingat illamående innebär att man mår illa inför en behandling. Det kan hända när tidigare erfarenheter av illamående gör att till exempel sjukhusmiljöer, lukter eller andra påminnelser utlöser besvären.

Läkemedel mot illamående

Läkemedel mot illamående ges ofta redan innan en cytostatikabehandling börjar. Ibland behövs flera olika läkemedel som kan förebygga besvären tillsammans.

Behandlingen kan också fortsätta under dagarna efteråt för att minska risken för illamående.

Det finns olika typer av läkemedel mot illamående som fungerar på olika sätt. En del blockerar effekten av serotonin, andra påverkar andra signaler i hjärnan som kan utlösa illamående eller kortison. 

Vid betingat illamående kan också lugnande eller ångestdämpande läkemedel användas.

Läkemedlen kan ges på olika sätt, till exempel som tabletter eller sprutor. Vilka läkemedel som används beror på cytostatikabehandlingen och personens behov.

Besvären varierar 

Risken för illamående varierar från person till person. Den påverkas bland annat av ålder, tidigare erfarenheter av illamående, åksjuka, oro och vilken cytostatika som används.

Det är viktigt att berätta för vårdpersonalen om du blir illamående eller kräks trots förebyggande behandling.

Läkemedlen kan behöva justeras eller kompletteras. Att förebygga och lindra illamående kan också minska risken för att må illa inför kommande behandlingar.