Skandionkliniken – ett nationellt samarbete

Håkan Nyström, verksamhetschef för Skandionkliniken, beskriver fördelarna med protonstrålning i form av ett enda ord: Skonsammare.

Över hela världen blir behandling med protonstrålning vanligare. Och orsaken är som sagt att tekniken är vänligare mot de friska vävnaderna runt tumören. Detta beror på att man bättre kan styra på vilket djup protonstrålningen avger sin energi – mer verkan mot cancertumören, mindre mot omgivande frisk vävnad.

En tumregel är att den oönskade stråldosen i frisk vävnad kan minskas till ungefär hälften. Detta gör att protonstrålning ofta används för att behandla barn och ungdomar samt personer med tumörer som sitter i känsliga områden, till exempel i hjärnan.

Pionjärer 

Den första patienten behandlades här på Skandionkliniken – ett stenkast från Slottsparken i Uppsala – den 31 augusti 2015. Men användningen av protonstrålning går mer än ett halvt sekel tillbaka i tiden.

– Här i Uppsala var de pionjärer på det labb som så småningom utvecklades till The Svedberg-laboratoriet, berättar Håkan Nyström. År 1957 blev de den andra gruppen i världen som lyckades genomföra en behandling med protonstrålning – bara Berkeley i USA var före.

I ett av de två behandlingsrummen förbereds en session av strålsjuksköterskorna Elham Khatibzadeh och Caroline Wenngren. Miljön ser ut som något ur en science fiction-film. Apparaturens hjärta, den så kallade cyklotronen, döljs bakom bastanta, låsta dörrar.

Patienten, en ung idrottskille från Sydsverige, ser lite ensam ut på bädden när vi har lämnat honom och i stället betraktar honom via bildskärmarna i kontrollrummet. I själva verket halvdåsar han sig igenom den korta stund som bestrålningen varar och är på ganska gott humör efteråt. Han tänker gå och träna och sedan äta lunch och vila på hotellet som är sammanbyggt med kliniken, och där många patienter övernattar.

Trivsam miljö

Efteråt, i väntrummet, summerar Håkan Nyström besöket. Rummet känns som en trivsam lobby på en kursgård, med utsikt över en liten trädgård. Miljön på Skandionkliniken har skapats med en lekfull mix av färger, material och former. En ovanlig byggdetalj är de tre meter tjocka väggarna av järnmalmsbetong i byggnadens strålningsdel.

Håkan Nyström berättar att Skandionkliniken i dag behandlar cirka 200 patienter om året med hjälp av två strålapparater.

– Nästa steg för verksamheten är att öka kapaciteten under loppet av några år. Redan nästa år räknar vi med att behandla ungefär dubbelt så många. I dag behandlar vi mest barn och personer med tumörer i hjärnan. Vi kommer att utöka den paletten med fler indikationer.

Nivåstrukturering

Trots att Skandionkliniken befinner sig i Uppsala drivs den av de sju landsting som har universitetssjukhus och finansieras solidariskt av landets alla 21 landsting. Därigenom betjänar den alla Sveriges invånare.

Varje patientprocess inleds med att ett förslag om behandling väcks av läkare ute i landet. Efter undersökning gås alla journal- och bilddata igenom på en nationell videorond.

– Data bedöms gemensamt av kolleger från olika delar av landet. Innan beslut fattas om protonstrålning görs en kritisk jämförelse med konventionell teknik. Det är lite unikt, det här att varje patient bedöms av en expertpanel med representanter från landets alla universitetssjukhus, säger Håkan Nyström, som menar att detta är en intressant variant av nivåstrukturering.

Ur Cancerfondsrapporten 2017