Vad är PFAS?

Vad är PFAS?

– PFAS är en stor grupp kemikalier som har använts sedan mitten av 1900-talet. Det finns över 10 000 olika PFAS-ämnen. De kallas ibland ”evighetskemikalier” eftersom de nästan aldrig bryts ned i naturen.

PFAS används för att stöta bort vatten, fett och smuts, vilket gör ämnena praktiska i många produkter. Andra användbara egenskaper är att PFAS är mycket temperaturtåliga och inerta. PFAS sprids över hela världen och finns i vatten, mark, djur och i blodet hos nästan alla människor som testats. 

I vilka produkter finns PFAS?

PFAS finns i många produkter som behöver vara vatten-, fett- eller smutsavvisande. Det handlar till exempel om regnkläder, funktionskläder, skor och impregnerade möbler och mattor. Brandskum som främst tidigare har använts vid brandövningar kan innehålla stora mängder PFAS.

PFAS kan också finnas i non-stickbeläggningar på stekpannor, i skidvalla, i vissa rengöringsmedel och i elektronik. I vissa sminkprodukter och hudkrämer används PFAS för att ge en särskild effekt, till exempel lång hållbarhet.

Vad kan PFAS orsaka för sjukdomar hos människor?

PFAS kan påverka kroppen på flera sätt. Studier visar att vissa PFAS kan förändra kolesterolvärden, påverka levern och minska kroppens förmåga att bilda antikroppar efter vaccination.

Hos barn och foster har vissa PFAS kopplats till lägre födelsevikt. Vissa PFAS-ämnen har också kopplats till ökad risk för cancer, till exempel njurcancer och testikelcancer. Forskning pågår fortfarande, och forskare och myndigheter rekommenderar att vi utsätts för så lite PFAS som möjligt.

Vilka symtom kan jag få om jag fått i mig PFAS?

PFAS ger inga tydliga, snabba symtom som man märker direkt. Det handlar i stället om symtom efter långvarig exponering, att man fått i sig små mängder PFAS under många år. Många effekter märks bara genom blodprov eller medicinska tester, som förhöjda kolesterolvärden eller påverkan på levern.

I områden med mycket förorenat dricksvatten har man sett högre halter PFAS i blodet och en ökad risk för vissa sjukdomar. Det finns däremot inget enskilt ”PFAS-symtom” som alla får.

Hur får människor i sig PFAS?

Den största delen PFAS får vi oftast i oss via maten, särskilt via fisk från förorenade sjöar. Dricksvatten är också en källa, som kan vara stor i områden där grundvattnet är påverkat, till exempel vid brandövningsplatser.

Inomhus kan PFAS finnas i damm som kommer från kläder, möbler och andra produkter. Personer i vissa yrken kan få i sig mer PFAS än andra.

I vilka produkter finns PFAS?

Största andelen PFAS finns i luftkonditioneringar, kylar och värmepumpar. PFAS är också vanligt i elektronik och industriella tillämpningar. PFAS kan exempelvis finnas i regnkläder och funktionskläder, skor, möbler och mattor, stekpannor med non-stickbeläggning, skidvalla och vissa sportprodukter, brandskum och vissa matförpackningar.

Varför är PFAS aktuellt just nu?

PFAS är aktuellt eftersom man hittat höga halter i dricksvatten och natur på många platser i Sverige. 

EU har nyligen infört en begränsning för brandskum som innehåller PFAS. EU har nyligen infört gränsvärden för PFAS i mat och Sverige inför nya gränsvärden för dricksvatten 2026. Det pågår också ett arbete inom EU för att förbjuda nästan all användning av PFAS. Därför syns PFAS ofta i nyheter och politiska beslut.

Hur kan jag undvika PFAS?

Det går inte att helt undvika PFAS, men du kan minska mängden du får i dig. Du kan följa kostråden, särskilt råden om att äta mindre insjöfisk från förorenade områden. Har du egen brunn kan du testa vattnet om du bor nära en riskplats, som en brandövningsplats eller flygplats.

Du kan välja produkter märkta som ”PFAS-fria” eller ”fluorfria”. Undvik impregneringssprayer inomhus och vädra ofta för att minska PFAS i damm. På samhällsnivå arbetar myndigheter med att begränsa användningen och sanera förorenade områden.

Var i Sverige finns mest PFAS i naturen?

PFAS finns i olika halter i hela landet, men vissa platser har mycket högre nivåer. De högsta halterna finns oftast vid brandövningsplatser, flygplatser, brandstationer och vissa industrier.

Kallinge i Ronneby är ett av de mest kända exemplen, där dricksvattnet hade mycket höga PFAS-halter. Andra områden med förhöjda halter finns nära avloppsreningsverk och avfallsanläggningar. Undersökningar visar också att PFAS påträffas i de flesta vattenprov i Sverige, men halterna varierar mycket lokalt. 

I vilka matvaror och drycker finns PFAS?

Enligt Livsmedelsverket finns låga halter av PFAS framför allt i fisk och skaldjur från förorenade sjöar och vattendrag, särskilt i områden där PFAS släppts ut. PFAS har också hittats i ägg och i kött från djur som levt i förorenade miljöer, till exempel vildsvin.

I vissa områden kan PFAS även finnas i dricksvattnet, både från kommunala vattenverk och enskilda brunnar. PFAS kan förekomma i skaldjur och annan mat från vatten med höga halter PFAS. Halterna i mat i butik är oftast låga, men myndigheter följer utvecklingen noggrant.

Varför finns PFAS i mat?

PFAS hamnar i maten när djur och växter tar upp ämnena från förorenat vatten och jord. Fisk tar upp PFAS direkt från vattnet och får därför ofta högre halter. Betande djur kan få i sig PFAS från mark och växter och ämnena hamnar sedan i kött, ägg eller mjölk.

PFAS kan också komma från matförpackningar som är behandlade för att stå emot fett. Därför kan både miljön och produkter runt maten bidra till att PFAS hamnar i vissa livsmedel.

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/generellt-laga-halter-av-pfas-i-animaliska-livsmedel/