PFAS

PFAS började tillverkas på 1940-talet och har idag många olika användningsområden.

Kemikalierna används till exempel i brandskum, smink och hudkrämer, stekpannor och kastruller med så kallad nonstick-beläggning och i förpackningsmaterial som påsar för mikropopcorn och pizzakartonger.

Annat som kan innehålla PFAS är fisk och skaldjur från förorenat vatten, elektronik, skidvalla och kläder som har impregnerats. 

Bindningarna i PFAS är bland de starkaste som finns, vilket gör att PFAS nästan inte alls bryts ner i naturen.

Utsläpp av PFAS har skett under många årtionden, bland annat genom läckage från fabriker och brandövningar med PFAS-innehållande brandskum. Kemikalierna finns nu överallt i vår miljö. 

PFAS i kroppen  

Vi får i oss PFAS främst via livsmedel, till exempel av fisk från förorenat vatten, via inomhusluft och dricksvatten.

Det finns regler och riktlinjer för hur mycket PFAS mat och dricksvatten får innehålla. Det här övervakas och följs upp av kommuner och ansvariga myndigheter.

Sverige har ett nationellt gränsvärde för PFAS i dricksvatten som är satt utifrån att vi ska kunna dricka dricksvatten dagligen hela livet utan risk för hälsan.  

När PFAS kommit in i kroppen transporteras ämnena via blodet till organ som lever och njurar. Där samlas PFAS upp och kan stanna under många år, tills det långsamt lämnar kroppen genom vårt urin. 

PFAS koppling till cancer   

Det finns forskning som visar att en del PFAS-ämnen har effekter på hälsan, bland annat att de ökar risken för vissa former av cancer.  

PFAS-ämnet PFOA (Perfluorooctanoic acid) har kopplats till ökad risk för främst njurcancer och testikelcancer.

Även kopplat till PFAS-ämnet PFOS (Perfluoroktansulfonat) har man sett en ökad förekomst av njurcancer och blåscancer hos personer som utsatts för stora mängder.

Ett tusental PFAS-ämnen är i dag förbjudna i konsumtionsvaror inom EU, bland dem både PFOA och PFOS. 

Nyare PFAS-ämnen har ersatt de förbjuda ämnena.

Det saknas forskning kopplat till de flesta PFAS-ämnens hälsoeffekter, men det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga. 

Minska PFAS i naturen  

Varje år beräknas 75 000 ton PFAS läcka ut i miljön i Europa. Textilier, fluorgaser och medicinteknisk utrustning står för en stor del av utsläppen.

Reningstekniker för att få bort PFAS utvecklas hela tiden.

Det finns förslag på ett gruppförbud av alla PFAS-ämnen på EU-nivå som Sverige varit med och tagit fram.  

Läs mer om PFAS – experten svarar

Se tips på hur du kan undvika PFAS (Naturskyddsföreningen)