Forskning vi finansierar
Tack vare privatpersoner och företag som ger gåvor till Cancerfonden kan vi finansiera livsviktig forskning som upptäcker, botar och hjälper drabbade att leva med god livskvalitet även efter sin cancer. Men vilka typer av forskning finns och hur fördelar vi pengarna?
Cancerfonden finansierar varje år hundratals forskningsprojekt. Pengarna ska täcka inköp av material och utrustning samt personal som doktorander, postdoktorer och gästforskare.
Varje delar finansierar vi också löner till forskare som ligger i framkant och som håller högsta vetenskapliga kvalitet. Det gör det möjligt för forskarna att fördjupa sig och skapa en långsiktighet i sin forskning.
Varje år väljer Cancerfondens forskningsnämnd ut ett område som det finns ett extra stort behov av ökad kunskap om. I år har vårdforskning och kliniska studier valts ut.
Olika cancerformer
Så här fördelades finansieringen mellan olika cancerformer 2024:
Så här bestäms det vilka projekt som ska få stöd
Forskningsnämnden bedömer alla ansökningar om forskningsanslag och har nio så kallade prioriteringskommittéer och sex bedömningsgrupper som stöd i arbetet.
Prioriteringskommittéerna bedömer ansökningar om projekt och är sammansatta av 7-9 ledamöter som täcker in olika ämnesområden inom grundforskning och klinisk forskning.
Bedömningsgrupperna bedömer ansökningar om tjänster och ser till ansökans vetenskapliga kvalitet, forskarens kompetens, cancersamband och vetenskaplig rapportering.
Olika typer av forskning
Cancerforskning är ett brett område som innefattar allt från grundforskning, translationell forskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning och vårdforskning.
Så här fördelades pengarna 2024:
Så fördelades pengarna 2024
Vad innebär de olika områdena?
Innebär att resultaten från laboratoriet överförs till vården för att skapa nytta för patienter. Det kan också gå det motsatta hållet där problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer. Det blir vanligare att forskare går samman i större projekt som kan ta helhetsperspektiv på forskning.
Det är forskning som har betydelse för cancerns grundläggande mekanismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forskningsinriktningar. Grundforskning handlar till exempel vilka proteiner eller gener som är involverade i olika funktioner i kroppen.
Kallas även kliniska prövningar eller kliniska studier. De bedrivs i vården och innebär undersökningar av människor – antingen försökspersoner eller patienter. Det kan handla om att pröva ut ett nytt läkemedel eller vilka doser av strålning som är optimala vid en viss typ av cancer.
Den här forskningen undersöker till exempel hur miljö och levnadsvanor påverkar hälsa. Forskarna försöker ofta hitta sambanden med hjälp av register och databaser. Våra personnummer skapar bra förutsättningar för epidemiologisk forskning i Sverige.
Innehåller studier inom exempelvis omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi eller hälsoekonomi. Patienters erfarenheter och upplevelser av sjukdom är viktiga inom vårdforskning. Även närståendes situation studeras.
Mer om translationell forskning
Forskning som sker i nära koppling mellan sjukvården och laboratoriet kallas translationell forskning. När professor Jan Zedenius träffar patienter uppstår forskningsfrågor och i labbet söker han svar på dem.
En translationell resa kan till exempel börja i operationssalen när en kvinna opereras för cancer i sköldkörteln.
Tumören opereras bort och en del av den skickas på analys för att ta reda på vilken behandling som ska erbjudas till kvinnan. En annan del av den sparas för forskningsändamål.
Kanske kan just det här vävnadsprovet bli en pusselbit i jakten på ny kunskap om sköldkörtelcancer. Här är provet på väg med rörpost till biobanken där proverna sparas.
Biobanken är navet i forskningen. Där finns insamlade prover från många olika patienter och där kan facit finnas till varför cancerceller beter sig olika.
I ett forskningslaboratorium i närheten av operationssalen arbetar doktoranden Johan Paulsson med ett blodprov från biobanken. Han utvinner DNA som analyseras för att besvara en forskningsfråga.
Patologen Christofer Juhlin och doktorand Johan Paulsson forskar om hormonproducerande tumörer med hjälp av proverna från biobanken. Kanske kan de hitta mönster i hur celler ser ut och beter sig.
Resultaten från forskningen kan nu komma tillbaka in till sjukvården. Translationell forskning innebär just att resultat från experimentell forskning överförs till vården eller att problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.
Till forskarna som söker svar
