Thomas Helleday, cancerforskare vid Karolinska Institutet, Stockholm. Foto: Gustav Kaiser.
Artiklar
Publicerad
26 nov 2014

En ny generation cancerbehandlingar på väg

Thomas Helleday, cancerforskare vid Karolinska Institutet, tar oss mot en friskare framtid. Med stöd från Cancerfonden har han tagit fram ett läkemedel mot ärftlig bröst- och äggstockscancer som kan nå marknaden inom kort.

Thomas Helleday

Yrke: Cancerforskare vid Karolinska Institutet, Stockholm.
Inriktning: Utveckling av nya behandlingsformer mot cancer.
Genombrott: Ligger bakom ett nytt läkemedel mot ärftlig bröst- och äggstockscancer samt aktuell med en generell behandlingsmetod mot all cancer.
Anslag från Cancerfonden: 1 750 000 kronor (2014).

Hans nästa bidrag kan vara en mer generell cancerbehandling, förhoppningsvis fri från biverkningar.

– Potentialen är enorm, även om mycket forskning återstår, säger Thomas Helleday.

Redan i sena tonåren bestämde sig Thomas för att han ville hitta ett botemedel mot cancer. Genom ett extrajobb på en vårdavdelning för cancerpatienter hade han bevittnat sjukdomens effekter och hur många led av biverkningarna från cellgiftsbehandlingarna. Och nu, många år senare, är han nära målet.

Behandling av bröst- och äggstockscancer

Inom kort kan vi få se resultatet av Thomas tidigare forskning: Ett läkemedel mot den ärftliga formen av äggstocks- och bröstcancer (BRCA1 och BRCA2). Behandlingen bygger på en så kallad PARP-hämmare och är ett framsteg som uppmärksammats över hela världen:

– För ungefär tio år sedan kom jag på en ny metod att utnyttja och slå mot muterade gener. Vi visade att så kallade PARP-hämmare kunde döda den ärftliga formen av bröst- och äggstockscancer. Det var första gången det var möjligt, berättar Thomas.

Den spännande upptäckten är nu på väg att bli ett läkemedel, som förhoppningsvis når marknaden senare i år.

Nästa steg: En generell cancermedicin

Då många behandlingar visat sig ha resistensproblem, började Thomas för ett antal år sedan fundera ut en alternativ lösning.

– Vi behöver ett helt nytt sätt att behandla cancer, som inte bygger på genetisk förändring utan på hur all cancer är förändrad, berättar Thomas.

Och det är just detta som kan bli hans nästa bidrag till en friskare framtid. Det som är generellt för alla cancerceller är att de har förlorat sin förmåga att ta hand om så kallade fria radikaler, som kan skada byggstenarna till cancercellernas DNA. Som skydd mot de fria radikalerna har cancercellerna ett enzym, MTH1, som enkelt uttryckt är cancercellernas ”livvakter”. Det är dessa livvakter Thomas och hans forskarteam nu riktat in sig på.

Inga biverkningar

– Vi har utvecklat en hämmare, ett läkemedel, mot det här enzymet. Normala celler behöver inte det här enzymet och påverkas därför inte. På så sätt kan vi få en behandling som slår mot all cancer och inte ger så mycket biverkningar som traditionella cytostatika och andra riktade behandlingar.

Behandlingen är ännu inte testad på människor, men experiment har gjorts på mänskliga tumörer. Och de har visat sig svara på behandlingen väldigt bra – framför allt väldigt avancerade tumörer:

– Man skulle till exempel kunna ge det här till patienter som har en spridd cancer som är resistent mot all annan form av behandling. För dem kan det vara en väldigt bra typ av behandling, fortsätter Thomas.

Flera användningsområden

Thomas poängterar dock att det sannolikt inte handlar om något botemedel.

– Det finns i dag inget läkemedel som kan bota en spridd solid cancer. Det är inte troligt att den här behandlingen gör det heller. Men eftersom den förmodligen inte ger några biverkningar skulle man kunna ge det till patienter med svårare cancer, för att förlänga livet.

– Man kan också tänka sig att använda behandlingen före kirurgi, för att minska tumörvolymen och underlätta kirurgin, eller efteråt för att ersätta tuffa cytostatika- och strålbehandlingar som kan ge allvarliga biverkningar och förhöjd risk för nya tumörer, berättar Thomas.

Studier på patienter

En behandling färdig att testa på människor förväntas bli klar under nästa år. Beroende på studiens utfall kan det sedan bli fråga om ett läkemedel på marknaden. Thomas menar att det fortfarande finns en hel del frågetecken och fallgropar. Men, tillägger han:

– Potentialen är enorm, även om mycket forskning återstår. Det skulle verkligen kunna fungera mot snart sagt all form av cancer och är ett helt nytt sätt att angripa den.

Inte lösningen – men en del av den

Även om behandlingen i sig inte är lösningen på cancergåtan tror han att de är den på spåren:

– För att hitta ett botemedel mot cancer behövs en kombination av MTH1-hämmare och annan behandling som slår mot de celler som blir resistenta. Kan vi då slå både mot dem som blir resistenta och de andra, så kan vi bli än mer lyckosamma, säger Thomas.

Drömscenariot menar han är en kombination som gör att cancercellerna slutar att växa – medan normala celler förblir opåverkade.

– Kan vi göra det, då skulle det kunna bli ett botemedel mot cancer. Det är en svår sjukdom och vägen dit är lång. Men jag är personligen övertygad om att vi kommer att hitta den kombinationen. Kanske inte i dag och inte i morgon, men – om forskningen får fortsatta resurser – inom en överskådlig framtid, avslutar Thomas.

Visa fler