Framsteg inom bröstcancerforskning

Viktiga genombrott från 1950-talet till i dag.

Viktiga genombrott från 1950-talet till i dag.

I början av 1980-talet levde mindre än 60 procent av de som fått bröstcancer tio år efter insjuknande. Tack vare stora forskningsframsteg är motsvarande siffra i dag nästan 85 procent.

Kvinna i rosa t-shirt känner på bröst.

1951 | Omfattande kirurgi

Cancerfonden grundas.

Bröstcancer behandlas med omfattande kirurgi, som innebär borttagande av bröstet, armhålans lymfkörtlar samt bröstkorgens muskulatur, plus stora doser strålning.

1953 | DNA-spiralen kartläggs

Brittiska forskare kartlägger DNA-spiralens uppbyggnad och belönas 1962 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Upptäckten gav nyckeln till att kunna studera biologiska mekanismer vid bröstcancer, som uppstår när celler i bröstets mjölkgångar eller mjölkkörtlar börjar dela sig okontrollerat.

1960-tal | Cytostatika används

Cytostatika börjar användas vid spridd bröstcancer, men med svåra biverkningar, då effektiva mediciner mot illamående saknas.

Kvinna och sjuksköterska vid röntgenapparat.

1970-tal | Studier av mammografi

Nu kommer de första resultaten av behandling med det östrogendämpande läkemedlet tamoxifen. Under sent 1970-tal inleds svenska mammografiscreeningstudier.

En person i vit rock ser på en röntgenbild av ett bröst.

1980-tal | En cancergen utforskas

Forskning visar att bröstbevarande kirurgi, ihop med strålning, är lika säkert som att ta bort hela bröstet.

I mitten av 1980-talet kommer cytostatikabehandling vid tidig bröstcancer i rutinmässigt bruk, liksom hormonell behandling med tamoxifen.

Forskare visar att cancergenen HER2 har avgörande betydelse för tumörutveckling och prognos vid så kallad HER2-positiv bröstcancer.

1986 kommer Socialstyrelsens råd om regelbunden mammografiscreening som i dag omfattar alla kvinnor mellan 40 och 74 år.

Sjuksköterska undersöker en kvinnas bröst med hjälp av ultraljud.

1990-tal | Lymfflödet från bröstet studeras

Läkemedlet trastuzumab, som blockerar cancergenen HER2, registreras i USA 1998. Individuellt planerad strålbehandling med datortomografi ger färre biverkningar på hjärta och lungor.

De första studierna om ”sentinel node”-biopsi publiceras 1997. Här identifieras den första lymfkörteln som tar emot lymfflödet från bröstet, den så kallade portvaktskörteln. Den undersöks för att visa om cancern spridits till lymfkörtlarna. Då sparas friska lymfkörtlar, vilket minskar risken för lymfödem i armen.

Mamma kramar dotter.

1994 | Gener för bröstcancer identifieras

Nu identifieras genen BRCA1 och året därpå BRCA2. Varianter i dessa två gener är starkt kopplade till ärftlig bröstcancer och kvinnor med dessa varianter kan välja att operera bort brösten i förebyggande syfte. Upptäckten leder till att cancergenetiska mottagningar så småningom etableras i hela landet.

Händer med handskar undersöker ett bröst.

2000-talet | Första nationella vårdprogrammet

Så kallade aromatashämmare införs. De blockerar ett enzym som kroppen behöver för att göra östrogen, det hormon som driver utvecklingen av hormonkänslig bröstcancer.

Forskning visar att bröstcancer kan delas upp i 4–5 undergrupper, baserat på vilka gener som är aktiva i varje enskild tumör. Det ger ökad kunskap om prognos och om hur viss behandling kan förväntas fungera.

Svenska Bröstcancergruppen, som startade 1976, presenterar det första nationella vårdprogrammet för behandling av bröstcancer.

Två händer håller ett rosa band.

2003 | Rosa Bandet startar

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj startas för att samla in pengar till cancerforskning.

Kvinna med hatt och glasögon.

2008 | Register för uppföljning

Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer startar. Här samlas data om de fall som diagnosticeras i Sverige, vilket bidrar till kvalitetsuppföljning och forskning. 

Tre människor i operationsutrustning

2010-tal | Plastikkirurgiska metoder utvecklas

En rad målriktade mediciner, som tar hänsyn till bröstcancertumörers individuella egenskaper tas fram.

Nya studier visar att anpassade vita blodkroppar som tar sig in i tumören, så kallade infiltrerande lymfocyter, TILs, fungerar vid både tidig och spridd bröstcancer.

Så kallade onkoplastikkirurgiska operationsmetoder utvecklas. Här används plastikkirurgiska metoder för att operera stora tumörer eller tumörer i knepiga lägen, vilket ger bättre kosmetik.

Provrör i provrörsställ.

2017 | Upptäckt om trippelnegativ bröstcancer

Svenska forskare visar varför tumörerna vid så kallad trippelnegativ bröstcancer, som utgör 10–15 procent av alla fall, ofta blir motståndskraftiga mot cytostatika. Det öppnar för bättre behandling för dessa patienter.

Ben som går på en gräsmatta.

2018 | Träning är viktigt

Den svenska OptiTrainstudien visar på positiva effekter av träning under pågående cancerbehandling.

En ny sorts läkemedel, PARP-hämmare, har bättre effekt än traditionella cytostatika vid spridd cancer hos kvinnor med BRCA-mutation.

Ettor och nollor bildar ett neuronalt nätverk.

2019 | AI vid mammografi

Svenska och nederländska forskare visar i studier att artificiell intelligens kan användas för att granska vanliga mammografibilder, vilket sparar tid.

Forskning som räddar liv

Framstegen inom bröstcancerforskning har varit dramatiska. Men än i dag avlider 1 400 kvinnor, samt några män, årligen i bröstcancer i Sverige. Därför behövs fortsatt stöd till forskning om bröstcancer.

Var med och bidra till nya genombrott som för forskningen framåt, så att färre drabbas och fler överlever!

Ja, självklart vill jag bidra 

#tillsammansmotcancer