”Utvecklingen inom immunterapi går snabbt”

Läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer används inom en rad områden. Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, berättar om hur forskningen går framåt för att medicinerna ska kunna användas bättre och av fler patienter.

Klas Kärre. Foto: Malin Norlén.

Den form av immunterapi som belönades med Nobelpriset förra året har lett till läkemedel som med ett gemensamt begrepp kallas checkpoint-behandling eller checkpoint-hämmare. I dag finns flera läkemedel som baseras på de principer som Nobelpristagarna Tasuku Honjo och James Allison lade grunden för. Men det är fortfarande en relativt ny sorts mediciner och vi kommer att få se en utveckling där de används mer effektivt och inom fler områden.

Hur länge har de här medicinerna funnits?

– Den första godkändes 2011 i USA mot malignt melanom och snart därefter godkändes den också inom EU, berättar Klas Kärre, professor i molekylär immunologi och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Inom vilka områden har de fått störst betydelse?

 – Den cancerform som de visat sig bäst på att bekämpa är Hodgkins lymfom som är en cancer i lymfsystemet. Upp emot 90 procent av patienter med sjukdomen blir hjälpta av behandlingen. Men för Hodgkins lymfom finns det redan flera andra bra behandlingar.

– Störst betydelse har de sannolikt fått mot spritt malignt melanom och mot spridd lungcancer som är sjukdomar som hittills har varit mycket svåra att behandla och som drabbar många människor, men där vi nu kan hjälpa en betydelsefull andel av patienterna.

Vilka fler cancerformer används behandlingarna mot i dag?

– Under vissa förutsättningar används de vid huvud-halscancer, cancer i urinblåsan, njurcancer och cancer i magsäcken eller matstrupen. I USA har de också godkänts för att behandla levercancer.

– Det har också godkänts checkpoint-hämmare för patienter vars cancer har en genförändring som orsakar stor instabilitet i arvsmassan. Det är historiskt för det är första gången ett cancerläkemedel kan ordineras under förutsättning att en specifik genförändring finns i cancern, oavsett i vilket organ eller vävnad cancern har uppstått.

Immunterapi kan ske på flera olika sätt, men det behandlingarna har gemensamt är att de hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Upptäckten som lett fram till checkpoint-behandling och som belönats med Nobelpriset innebär att mekanismerna som hindrar vita blodkroppar från att göra sitt jobb ­– det vill säga att döda cancerceller - blockeras.

– Tasuko Honjo och James Allison upptäckte hur vi kan störa immunförsvarets bromsar. Det var det avgörande tricket som gjorde att vi idag har behandlingar som hjälper immunsystemet att bekämpa cancersjukdomar som vi tidigare inte kunde bota, säger Klas Kärre.

Inom vilka fler områden kommer checkpoint-behandlingar kunna användas i framtiden?

– De kommer att prövas och användas inom fler områden och utvecklingen går snabbt. Många relativt vanliga eller allvarliga cancerformer har tyvärr inte svarat så bra hittills, såsom prostatacancer, tjocktarmscancer och hjärntumörer. Men kanske kan det ändå fungera om man kombinerar med någon annan åtgärd för att aktivera immunsystemet, såsom vaccination mot cancercellerna? En vanlig cancerform där studier av checkpoint-hämmare har visat på en viss framgång är bröstcancer och det ska blir spännande att följa den utvecklingen.

Vilken forskning behövs nu för att immunterapi ska kunna användas så bra som möjligt?

– Nu gäller det att lära sig hur vi använder checkpoint-behandlingen på bästa sätt. Hur doseras läkemedel optimalt? Kan vi kombinera olika sorter av de här medicinerna för att få bättre effekt? Kan vi kombinera dem med andra etablerade behandlingsmetoder? Hur kan vi i förväg veta vilka patienter medicinerna fungerar för och vilka som kommer att få allvarliga biverkningar? Sådan forskning är väldigt angelägen nu och Cancerfonden stöder flera sådana projekt, säger Klas Kärre som själv leder forskning där behandling med checkpoint-behandling till patienter med lungcancer utvärderas. 

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.