Nobelpristagarna James P. Allison och Tasuku Honjo. Illustration: Niklas Elmehed © Nobel Media.
Nyheter
Publicerad
11 dec 2018
Författare
Lotta Fredholm

Immunterapi får kroppens försvar att attackera cancern

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till två forskare som har upptäckt sätt att ”lätta på bromsen” i immunsystemet. Det gör att immunceller mer effektivt kan döda cancerceller. I Sverige pågår flera forskningsstudier – finansierade av Cancerfonden – inom immunterapi.

De som belönas för sina upptäckter är immunologerna James P. Allison och Tasuku Honjo. Immunterapi är en beteckning på en rad olika metoder att stimulera immunsystemet, så att dess celler bättre ska kunna ta hand om cancerceller.

Ett nytt koncept 

– De båda pristagarna har tagit fram ett nytt koncept där de har visat att det går att släppa på immunsystemets bromspedaler så att det snabbare och mer intensivt kan attackera cancercellerna. På så vis går det att med denna metod behandla och i bästa fall bota cancer, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och professor i molekylär immunologi vid Karolinska institutet.

Forskarna har funnit ett slags bromsar 

Immunterapi går att beskriva som en viktig, fjärde pelare inom cancerbehandling, efter kirurgi, strålning och cytostatika. Forskarna har funnit ett slags bromsar på ytan av så kallade T-celler (en form av vita blodkroppar) som med hjälp av riktade antikroppar kan stängas av. 

– När cellerna släpper på bromsen kan de på ett mer effektivt sätt anfalla tumörcellerna. Vissa patienter kan botas från exempelvis spritt melanom.

I andra fall kan livet förlängas och det spelar också stor roll för människors livskvalitet, säger Klas Kärre.

Nästa utmaning – hjälpa fler 

Det första läkemedlet som baseras på upptäckterna godkändes år 2011 och riktades mot hudcancerformen malignt melanom. Men än så länge blir inte alla patienter hjälpta av denna behandling. Pristagaren Tasuku Honjo tog upp detta när han intervjuades i samband med att priset tillkännagavs.

– Nästa utmaning är att få behandlingen att hjälpa fler och att kunna få en tydligare bild av vilka patienter som kan ha nytta av behandlingen. Här behöver forskare från hela världen hjälpas åt, sa han.

Klas Kärre instämmer.

– Mer forskning krävs, inte bara för att göra behandlingen mer effektiv, utan också för att förhindra besvärliga biverkningar.

Stärker patientens eget immunsystem

Mattias Carlsten, läkare  och forskare inom hematologi vid Karolinska universitetssjukhuset samt Karolinska institutet i Huddinge, tycker att ett Nobelpris för immunterapi är välförtjänt.

– Att immunsystemet är nyckeln till att behandla och hålla borta cancer har vi vetat länge. Immunterapi handlar om att antingen ge patienten ett nytt immunsystem, som vid benmärgstransplantation och cellterapi, eller att förstärka patientens eget immunsystem med hjälp av exempelvis läkemedel, säger han.

Studerar speciella "mördarceller" 

I sin forskning, som stöds av Cancerfonden, studerar han en speciell form av vita blodkroppar, som kallas natural killer cells (NK-celler) och som kan döda cancerceller. De utgör cirka en tiondel av den grupp vita blodkroppar i blodet som kallas lymfocyter.

– Vi är intresserade av att genetiskt förändra NK-cellerna och därigenom instruera dem att ta sig till det ställe i kroppen där tumören finns – och väl där mer effektivt angripa tumörcellerna, säger han.

Goda resultat vid leukemi

Som forskande läkare var han nyligen del i en grupp som drev en klinisk studie där 16 mycket sjuka leukemipatienter fick behandling med NK-celler. Studien publicerades förra året och gav positiva resultat.

– Hälften svarade på behandlingen och en tredjedel blev så pass mycket bättre att de kunde genomgå en benmärgstransplantation som nu i flera år hållit dem friska, säger Mattias Carlsten.

Kan förstärka andra former av behandling

Angelica Loskog, adjungerad professor i immunterapi vid Uppsala universitet, tycker också att det är ett bra Nobelpris.

– Det är en variant av immunterapi som är mycket bred och som kan fungera som singelterapi, och som dessutom kan komplettera en rad andra former av immunbehandlingar och göra dem mer effektiva, säger hon.

Påbörjat kliniska studier i Sverige och USA

Hon har stöd från Cancerfonden för att forska om två andra former av immunterapi. Den ena handlar om så kallade onkolytiska virus, en variant av förkylningsvirus som forskarna anpassar så att virus kan tränga in i tumörceller och spränga dem inifrån. Då exponeras material från de trasiga cellerna för immunsystemets celler som då mer effektivt kan döda kvarvarande tumörceller. Viruset bär också med sig gener som stimulerar immunförsvaret på plats i tumören.

– Med ett sådant virus har vi nu satt igång kliniska studier i Sverige och i USA med patienter som har svårbehandlad cancer, exempelvis bukspottkörtelcancer, säger hon.

T-celler förses med en speciell mottagare 

Hon arbetar också med att stärka patienters egna T-celler, så att de kan leta reda på och döda tumörcellerna. Här krävs att T-cellerna förses med en speciell mottagare som kallas CAR och metoden kallas CAR-Tcellbehandling.

– I Uppsala har vi börjat använda sådan behandling mot främst lymfom, men även mot leukemier, säger hon.

"Möttes av stående ovationer"

Angelica Loskog berättar att hon var på samma forskningsmöte i New York som James P. Allison när det tidigt på morgonen den 1 oktober blev känt att han tilldelats årets Nobelpris.

– Han var på mötet för att hans fru Padmanee Sharma dagen innan belönades med ett prestigefullt forskningspris. Men på måndagen var det han som möttes av stående ovationer och stort jubel när han kom till mötet, säger Angelica Loskog.

Visa fler