Foto: Melker Dahlstrand
Nyheter
Publicerad
22 mar 2018
Författare
Jenny Ryltenius

Fokus på ojämlik cancervård i årets rapport

När Cancerfondsrapporten presenterades 21 mars var fokus att cancerpatienter med låg utbildning har upp till 40 procent högre dödlighet än högutbildade. Ett annat stort ämne var Sveriges tapp i internationell forskningsrankning.

Den 21 mars offentliggjorde Cancerfonden sin årliga rapport om svensk cancervård – Cancerfondsrapporten. I samband med det bjöd Cancerfonden in till en presentation där generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström inledningsvis påminde om att antalet cancerfall fortsätter att öka i Sverige. Störst är ökningen av hudcancer. Andra cancerformer som ökar är lever-, bukspottkörtel- och sköldkörtelcancer

– Varje år får 60 000 personer cancer. En tredjedel av dessa fall skulle kunna förebyggas. För Sveriges del skulle vi kunna undvika 20 000 fall om året, sa Ulrika Årehed Kågström.

Hon lyfte särskilt fram livmoderhalscancer.

– Här ser vi en oroande ökning utanför storstadsregionerna som inte går att förklara. Den viktigaste insatsen är screening men i vissa landsting kommer bara 70 procent av dem som kallas till screeningen, sa Ulrika Årehed Kågström. 

Ojämlik vård

Ett viktigt ämne i rapporten är att det är mycket större risk att dö i cancer om man är lågutbildad. Med ”låg utbildning” menas här personer som inte har gått i gymnasiet. Trots en lagstadgad rätt till jämlik vård har cancerpatienter med låg utbildning 35–40 procent högre dödlighet än högutbildade patienter. Högst dödlighet har lågutbildade män. Det räcker inte med att förklara de stora skillnaderna med förutsättningar hos individen. Ojämlikheten beror även på att cancerpatienter bemöts olika i cancervården. Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden ledde en diskussion om hur skillnaderna kan minskas.

– Det är en komplex fråga men den måste gå att lösa. Cancerfonden föreslår flera åtgärder, bland annat att landsting och regioner snarast ska införa mätbara mål för arbetet med att få sjukvården jämlik, sa Jan Zedenius. 


Daniel Brämhagen, director EY, Jan Zedenius, vetenskaplig sekreterare Cancerfonden, Åsa Ljungwall, utredare Vårdanalys. Foto: Melker Dahlstrand.

En annan insats som Cancerfonden föreslår är att alla vårdutbildningar ska fokusera mer på socioekonomiska skillnader i hälsa och vårdbehov. 

Åsa Jungvall, utredare på myndigheten för vård- och omsorgsanalys var en av dem som deltog i samtalet. Hon höll med om att det behövs en mer systematisk uppföljning med fokus på ojämlik vård.

– Vi behöver mer kunskap om vad som sker i mötet mellan patient och vårdgivare så att vi kan ta fram verktyg för att göra någonting åt det. Vården kan påverka mycket, sa Åsa Jungvall. 

Svag tillväxt på forskning

Årets Cancerfondsrapport tar också upp det faktum att svensk cancerforskning halkar efter internationellt. På uppdrag av Cancerfonden har Vetenskapsrådet tagit fram siffror som visar att Sverige, under de senaste 15 åren, har halkat ner från nionde, till sextonde, plats i världen sett till antal publicerade artiklar. 

Klas Kärre, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd ledde en diskussion om vad det här får för konsekvenser. 

– Givetvis är det patienterna som drabbas hårdast. Dagens forskning är morgondagens vård. En av de stora utmaningarna, som jag ser, är att få in mer medicinsk forskning i sjukvården, både translationell och klinisk vetenskap, sa Klas Kärre.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige påpekade att många patienter också vill vara med i forskningsstudier.

– Om forskningen sker utomlands får de inte det. Det går även fortare att implementera nya rön i vården om forskningen görs här, sa Anna Nilsson Vindefjärd.

Årets rapport riktar även ljuset mot prevention med övervikt och fetma i fokus och digitalisering inom cancervården. 

Visa fler