Under tisdagen beslutade Cancerfondens forskningsnämnd vilka forskningsprojekt som får anslag nästa år. Foto: Pia Hellsing.
Nyheter
Publicerad
16 nov 2016

Cancerfonden delar ut 396 miljoner till cancerforskning

Cancerfondens forskningsnämnd har under tisdagen beslutat vilka forskningsprojekt som får anslag. Det blir en rekordutdelning på 396 miljoner kronor som fördelas på 480 forskningsprojekt. Cancerfonden fortsätter att vara en viktig finansiär av svensk cancerforskning.

– Utdelningen på 396 miljoner kronor är ett rekordstort anslag till svensk cancerforskning, något som alla givare ska vara mycket stolta över. Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi finansiera hela 480 forskningsprojekt. Det innebär att fler forskare får möjligheten att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla cancer, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.


Forskningsnämdens anslagsbeslut 2016-11-15

Anslagen till forskningsprojekt per lärosäte:

Karolinska institutet: 167,2 miljoner kronor varav 55,3 miljoner kronor i nya beviljade anslag
Lunds universitet: 70,3 miljoner kronor varav 24,7 miljoner kronor i nya beviljade anslag
Göteborgs universitet: 50,4 miljoner kronor varav 18,4 miljoner kronor i nya beviljade anslag
Linköpings universitet: 14,1 miljoner kronor varav 5,9 miljoner kronor i nya beviljade anslag
Örebro universitet: 1,1 miljoner kronor varav 500 000 kronor i nya beviljade anslag
Uppsala universitet: 51,7 miljoner kronor varav 21,3 miljoner kronor i nya beviljade anslag
Umeå universitet: 21,6 miljoner kronor varav 8,7 miljoner kronor i nya beviljade anslag
Övriga universitet: 9,7 miljoner kronor varav 3,9 miljoner kronor i nya beviljade anslag

Den återkommande anslagsutdelningen i november är Cancerfondens största och årets fem toppanslag, som ligger på 2 000 000 kronor per år i tre år, tilldelas följande forskare:

Lena Claesson-Welsh, Uppsala universitet, som forskar om tumörers blodkärl med målsättningen att kunna minska spridningen av tumörer via blod- och lymfkärl.

Jonas Bergh, Karolinska institutet, som forskar om bröstcancer med syftet att utveckla verktyg för bedömning av prognos samt individuell, skräddarsydd behandling.

Eva Hellström-Lindberg, Karolinska institutet, som forskar om myelodysplastiskt syndrom, en sjukdom i blodet, med målsättningen att kunna behandla sjukdomen innan den utvecklas till leukemi.

Bengt Glimelius, Uppsala universitet, som studerar patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm, syftet är att kunna förbättra behandling och diagnostik.

Pär Nordlund, Karolinska institutet, som driver ett grundvetenskapligt projekt med nya tekniker för utveckling av en ny generation av läkemedel mot cancer.

– Vi har noterat en utmärkt kvalitet och bredd i årets utdelning, forskningen omfattar mer än tjugo olika huvudgrupper av cancer. Inom grundforskningen ser vi många projekt som studerar molekylära mekanismer och mönster med hjälp av arvsmassa och proteiner. Vi ser en trend där dessa tekniker tillämpas alltmer i den kliniska, patientnära forskningen. Detta innebär bland annat att man med hjälp av biomarkörer kan förbättra diagnostik och uppföljning av cancer, säger Klas Kärre. 

Cancerfondens anslagsutdelning

Rekordutdelningen på 396 miljoner kronor går till 480 olika forskningsprojekt, pengar som betalas ut till universiteten och de olika forskningsprojekten under nästa år. Av de 396 miljoner som delas ut går 141 miljoner kronor till nya ansökningar. Resterande 255 miljoner går till forskningsprojekt som Cancerfonden beviljat sedan tidigare år. Totalt under året delas 447 miljoner kronor ut till svensk cancerforskning.

Fördelningen av Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning. 

– Det är glädjande att kunna meddela att vi ser den mest jämställda beviljningen någonsin: 41 procent av alla ansökningar från kvinnliga forskare beviljades, jämfört med 42 procent från manliga forskare. Tidigare år har det alltid skiljt mellan fyra och tio procentenheter mellan könen. Även många ansökningar från nya unga forskare har beviljats, återväxten är god. Det är ett styrkebesked för svensk cancerforskning, avslutar Klas Kärre.

Tillsammans kan vi besegra cancer

Tack alla givare som har gjort detta möjligt. 

Ge en gåva och var med oss i kampen.

Visa fler