Vad är nytt i forskningen?

Bild visar hjärntumör som samhälle

Med ny, unik teknik har forskare skapat en bild av hur cancerceller och friska celler organiserar sig och samspelar vid hjärncancer. I studien användes prover från 14 patienter med en hjärncancerform som framför allt drabbar barn och unga och där dödligheten är hög.
 
– Cancercellerna i dessa tumörer har en förmåga att byta skepnad så att de liknar helt normala celler. Och det gör att de också blir svåra att behandla. Vår forskning ger ny kunskap om hur cellerna förändras och hur de samspelar med miljön runt omkring, säger Mats Nilsson, professor och cancerforskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab.

– Jag hoppas det leder till att vi kan tränga in cancercellerna i en fålla i den skepnad där de är mest mottagliga för behandling och ta kål på dem där.

Han har under flera år utvecklat den nya tekniken in situ sekvensering inom ett snabbt växande område som kallas rumslig omik eller spatial omik. Det kan kartlägga vilka molekyler och mutationer en cell innehåller och hur celler organiserar sig i den omgivande miljön i kroppen.
 
– Det blir ett sätt att förstå och angripa tumörer som hela samhällen istället för att rikta in sig på celler som individer.

I studien valdes ett par hundra gener ut och analyserades i vävnadsproverna för att få fram en bild som innehåller information om 100 000 celler där 30-60 procent av cellerna är cancerceller.

Omgivande miljö viktig när bröstcancer sprids

Mutationer som ger upphov till bröstcancer sätter också en tidsstämpel på cancercellerna.
 
– Vi använder den här tidsstämpeln för att studera en bröstcancers evolution och för att se hur det bildas kloner av cancerceller. En klon är en grupp celler med samma mutation, säger Mats Nilsson, professor och cancerforskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab.
 
Han har använt ny teknik som kallas rumslig omik för att skapa en bild av hur cancerceller växer och sprids i en patients bröst. De cancerceller som spred sig i bröstet hade ofta samma mutationer som de tumörceller som växte utan att spridas. Studien visar att den omgivande, friska vävnaden och samspelet med cellerna i den har stor betydelse för spridningen.
 
– När vi ser på den molekylära klockan ser vi att många mutationer har funnits länge, sedan tonåren. Men det verkar som om det får katastrofala följder om cellen hamnar i eller skapar en viss omgivande miljö.
 
Studien öppnar för ny forskning om hur miljön runt cancern kan påverkas för att bekämpa tumören.

Munbakterier kartlagda

Bakterier som orsakar svåra infektioner i munhålan kan förekomma i tumörer i bukspottkörteln enligt tidigare forskning.

– Munbakterier ska vara i munnen och inte vandra vidare i kroppen men vi vet inte hur de hamnar i tumörer, säger Margaret Sällberg Chen, professor och cancerforskare vid Karolinska Institutet.

Hon har i en ny studie kartlagt vilka bakterier som vanligtvis orsakar svåra tandinfektioner och om det skett någon förändring i förekomst över de senaste 10 åren.

– Våra resultat ger nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga bakterier i munhålans infektioner. Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen,

Det är dock inte visat att munhålans bakterier kan orsaka cancer.

– Det finns bakterier som man misstänker har cancerframkallande egenskaper men det vet vi inte säkert. Det skulle också kunna vara så att bakterierna förvärrar en cancersjukdom genom att belasta immunförsvaret som behövs till att bekämpa cancer, men vi behöver forska mer om detta för att förstå det.

Ett bra tips är ändå att hålla munnen så ren som möjligt med en god munvård, menar Margaret Sällberg Chen som också är tandläkare.