Cancerbehandling slutade i dubbel lycka

Magen putade och hon hade nyligen börjat känna barnets sparkar. Då kom beskedet: Beatrice hade en tumör på livmoderhalsen. Tre cytostatikabehandlingar senare föddes Julia och i dag är mamma Beatrice cancerfri.

Kvinna håller om en baby.
Beatrice med Julia när hon bara var några veckor gammal. Foto Hanna Maxstad.

Beatrice Sundström hade aldrig missat någon cellprovsundersökning eller haft minsta cellförändring. Däremot hade hon varit med om att få blödningar vid sådana undersökningar. Så varför skulle hon göra en nu, när hon var gravid?

– Jag ville inte, eftersom jag trodde att jag kunde förlora fostret.

Inga besked på telefon

Men hennes man övertygade henne, och några veckor senare gjorde barnmorskan undersökningen på BVC. I mitten av december blev Beatrice kallad till kvinnokliniken på Linköpings sjukhus. Läkaren berättade att det hade synts en polyp på livmoderhalsen, men att det troligen inte var något farligt. Beatrice skulle få veta före jul. Men ingen hörde av sig och när hon ringde och frågade var svaret att inga besked ges över telefon.

– Vi hade olustkänslor hela julen, säger Beatrice.

Hon satt i bilen på väg hem från julfirandet hos sina svärföräldrar då mobilen ringde. Hon skulle komma till kvinnokliniken så fort hon kunde, och hon skulle ha med sig någon.

– Då förstod vi ju att det var allvarligt.

Måste klara barnet

På sjukhuset fick Beatrice och hennes man veta att hon hade en tumör på livmoderhalsen. Hon var nu i 23:e graviditetsveckan, hade börjat känna sparkar och hade en tydlig gravidmage. Hon visste att det var en flicka hon väntade.

– Min enda tanke var att vi måste klara den här lilla tjejen, säger hon och tittar på tvååriga Julia, som just kommit hem från en utflykt med sina farföräldrar och storebror Jonte.

Jonathan, som han är döpt till, fyllde tre år den där vintern då hans mamma åkte in och ut på sjukhuset. Det minns han knappt längre. Men Skrållan minns han – dockan han fick och som hade långt ljust hår, precis som mamma. Tanken var att han skulle ha ett annat hår att snurra runt sina fingrar. ”Mammadockan” kallar Beatrice den, men Jonte rättar henne:

– Skrållan var ett barn.

Beatrice ler mot honom och berättar att även om hon var förberedd var det en otäck känsla när hon stod i köket och kände hur håret frasade till och började rasa av henne. Hon beslöt sig genast för att raka av resten, och lät Jonte hjälpa till.

– Vi tänkte att det skulle vara lättare för honom om han fick vara med.

Sonen gav livsmod

Rollen som mamma gjorde på många sätt sjukdomstiden lättare för henne. Dels var det full fart mest hela tiden, dels gav han henne livsmod och styrka.

– När jag inte kunde sova gick jag och hämtade honom och lade bredvid mig. Då kunde jag koppla av. Men det är klart att det var en ångestladdad vardag vi levde i.

Mamma med två barn.

Beatrice Sundström med sina barn. Foto: Hanna Maxstad.

Beatrice råd för att hantera oro

  • Skriv dagbok. Det lättar på trycket.
  • Jobba med positiva målbilder. Jag hade skapat några bilder i huvudet som jag tog fram när det var som värst: hur vi kom hem från sjukhuset hela familjen, att mamma höll Julia i famnen, att Jonte satt och gosade med lillasyster.
  • Ge dig själv en egen stund. Jag hade som dagligt mål att ta en promenad runt bäcken i vårt bostadsområde.
  • Prata med en kurator. Det var väldigt bra få prata med någon utomstående, som jag kunde säga precis vad som helst till. Inte minst efter alltihopa, när vardagen började lunka på igen och den så kallade cancerbaksmällan kom. Då kändes det jätteskönt.

Läs mer om att leva med cancer

Mamman i första hand

Läkarna hade varit tydliga med att det i första hand var Beatrices liv som skulle räddas, inte minst för att hon redan hade ett barn. Men när magnetröntgen visade att det inte verkade finnas någon risk för spridning av cancern, föreslog de cytostatikabehandling. Behandlingarna skulle påbörjas efter nyår.

– Så det var två vrak som firade nyår hos min bror. Vi har bilder på hur vi sitter i myskläder på nyårsafton, säger Beatrice Sundström med ett litet skratt.

Oro för cytostatikakur

Totalt fick hon med några veckors mellanrum tre cytostatikakurer. Precis som de flesta som får sådan behandling blev hon mycket trött och illamående och fick andra biverkningar. Och så var det förstås oron: Kunde cytostatikan trots allt påverka barnet i magen? Sådana tankar drabbade henne inte minst då människor hon mötte, såväl inom som utanför vården, undrade om det verkligen var bra med cytostatikabehandling när man är gravid.

– Det var jobbigt att behöva förklara att det inte var någon fara. 

Hon grubblade förstås också över ett annat möjligt scenario: att hon kunde dö.

– Jag tror man behöver tänka att det värsta kan hända, att vara i det absoluta mörkret ibland. Det blir som ett slags skydd.

Canceroperation efter förlossning

Läkarna valde att göra operationen först efter förlossningen, eftersom de tre behandlingarna hade lett till att tumören krympt. Beatrice var i 34:e graviditetsveckan när hon förlöstes med kejsarsnitt, den 21 mars 2017. Hon var vaken och fick träffa Julia, som fick andranamnet Liv, en kort stund innan Beatrice sövdes för operation.

– Jag hann höra den lilla gråten och klappa lite på henne.

Hon får tårar i ögonen när hon berättar om hur hennes man gick iväg med den nyfödda dottern.

– Då hade jag ångest, säger hon och berättar att hon, inför operationen, hade skrivit avskedsbrev till alla; Jonte och Julia, sin man, sina bröder, sin mor.

Familjen med under hela tiden

Hennes röst utstrålar extra värme då hon nämner mamma Anita som har varit ett stort stöd både under och efter sjukdomstiden, trots att hon själv diagnosticerades med förstadiet till bröstcancer två veckor innan Beatrice fick sin diagnos.

– Denna fantastiska kvinna!

Beatrices bröder med familjer, liksom svärföräldrarna, har också funnits med under hela processen. Bland annat bodde en svägerska tillsammans med Beatrices mamma hemma hos familjen veckorna efter förlossningen.

– Och min äldsta bror tog ledigt från jobbet för VAS, vård av syster, säger hon och ler.

Kvinna blåser såpbubblor med två barn.
Beatrice med Jonathan och Julia. Foto Hanna Maxstad.

Vid operationen togs Beatrices livmoder, ena äggstock och 89 lymfkörtlar bort. Fler biologiska barn är alltså uteslutet.

– Men det fantastiska är ju att Julia finns och att hon dessutom är frisk. Jag är så tacksam att jag gjorde det där cellprovet.

Hon visar födelseannonsen: ”Ett litet mirakel” står det. I den bok där hon skrivit fakta om Julias första tid i livet står det däremot inte så mycket om graviditeten.

Berättar mer när barnet blir äldre

– Det känns nog bättre att prata om när hon börjar bli mogen för det. Samtidigt gäller det ju att hon inte får själsliga men. Det får inte bli så, att hon alltid ska få höra om hur sjuk mamma var när vi pratar om hennes första tid i livet.

I dag är Beatrice cancerfri, även om hon ska gå på kontroller i tre år till.

– De är inte roliga, men samtidigt en trygghet. Numera har jag bara ett uns av oro kvar. Det ska bli skönt den dagen jag blir helt friskförklarad.

Beatrice Sundström har delat med sig av sina erfarenheter i arbetet med en ny vägledning för vårdpersonal om cancer under graviditet som Regionala cancercentrum i samverkan tagit fram. ”Det var självklart för mig. Om jag kan använda mina tråkiga erfarenheter till att göra gott är det ju bara bra, inte minst för att jag upplevde en del okunskap inom vården.”


Bengt Tholander, gynekologisk onkolog kommenterar:

Liten risk att fostret drabbas

Att få cancer under graviditet är mycket ovanligt. Enligt internationella beräkningar förekommer det vid ungefär var 1000:e graviditet, vilket innebär att cirka 120 kvinnor i Sverige drabbas per år. Men så många behandlas inte under graviditeten, eftersom en del får sin cancerdiagnos mycket tidigt och kanske hinner få spontant missfall eller väljer abort.

– Att få en cancerdiagnos under en graviditet är givetvis oerhört komplicerat och svårt både för den gravida och för hennes omgivning, säger Bengt Tholander, gynekologisk onkolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Eftersom det är så ovanligt med cancer under graviditet remitteras sådana fall ofta till universitetssjukhusen.

Kan ofta vänta med cytostatika

I takt med att kunskapen har ökat, till exempel när det gäller cytostatika och graviditet, vet man i dag att risken att fostret påverkas negativt av behandling är liten, om den utförs efter graviditetsvecka 14 och vissa beprövade typer av läkemedel används.

– I många fall kan man vänta med att börja med cytostatika. Men det finns förstås cancerformer som är så allvarliga och aggressiva att man måste behandla omedelbart. Då kan man behöva fundera på att avbryta graviditeten, för att rädda kvinnans liv, säger Bengt Tholander.

Canceroperation under graviditet

Det går också att bli opererad under graviditet, med anpassad narkos och operationsteknik. Strålbehandling däremot, är fosterskadande och rekommenderas därför inte under graviditet.

De vanligaste cancerformer som drabbar gravida kvinnor är maligna melanom, bröstcancer, livmoderhalscancer, äggstockscancer, lymfom och akuta leukemier, även om också andra former förekommer.